Richard E. Taylor

kanadensisk fysiker

Richard E. Taylor, född 2 november 1929 i Medicine Hat i Alberta, Kanada, död 22 februari 2018 i Stanford i Kalifornien, USA,[9][10][11] var en kanadensisk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1990. Han delade priset med amerikanerna Jerome I. Friedman och Henry W. Kendall. De fick priset med motiveringen "för deras banbrytande undersökningar rörande starkt inelastisk spridning av elektroner mot protoner och bundna neutroner, vilka haft en avgörande betydelse för utvecklingen av kvarkmodellen inom partikelfysiken".[12]

Richard E. Taylor Nobelpristagare i fysik 1990
Richard E. Taylor.jpg
Född2 november 1929[1][2][3]
Medicine HatKanada
Död22 februari 2018[3][4][5] (88 år)
StanfordUSA
MedborgarskapKanada
Utbildad vidStanforduniversitetet och University of Alberta Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker, universitetslärare
ArbetsgivareStanforduniversitetet
UtmärkelserPanofsky-priset (1989)[6]
Nobelpriset i fysik (1990)[7][8]
Wolfgang Paul-föreläsningen (1994)
Medlem av American Physical Society
Guggenheimstipendiet
Companion av Kanadaorden
Fellow of the Royal Society
Fellow of the Royal Society of Canada
Redigera Wikidata

Taylor doktorerade vid Stanford University i Kalifornien 1962. Mellan 1962 och 1968 ingick han i forskarlaget vid Stanford Linear Accelerator Center (SLAC). Han blev professor vid Stanford 1970.

Friedman, Kendall och Taylor utförde tillsammans den forskning vid Stanford Linear Accelerator Center som gav upphov till nobelpriset. I en serie experiment mellan 1967 och 1973 använde man partikelacceleratorer för att rikta en stråle av elektroner med hög energi mot protoner och neutroner. De fann att det sätt på vilket elektronerna spreds vid kollisionerna tydde på att både protoner och neutroner består av små elektriskt laddade partiklar. Efter hand stod det klart att dessa partiklar motsvarade de kvarkar som hade föreslagits 1964 av Murray Gell-Mann och George Zweig.

KällorRedigera

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Richard-E-Taylortopic/Britannica-Online, omnämnd som: Richard E. Taylor, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ The Canadian Encyclopedia, Canadian Encyclopedia artikel-ID: richard-edward-taylor, omnämnd som: Richard Edward Taylor, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID: richard-e-taylor, omnämnd som: Richard E. Taylor, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Munzinger-Archiv, person-ID på Munzinger: 00000019735, omnämnd som: Richard E. Taylor, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: taylor-richard-edward, omnämnd som: Richard Edward Taylor, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  6. ^ W.K.H. Panofsky Prize in Experimental Particle Physics, American Physical Society, läs onlineläs online, läst: 7 oktober 2018, (Källa från Wikidata)
  7. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  8. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  9. ^ Nobel Prize-winning physicist Richard Taylor dies at 88 | Stanford News” (på amerikansk engelska). Stanford News. 22 februari 2018. https://news.stanford.edu/2018/02/22/nobel-prize-winning-physicist-richard-taylor-dies-88/. Läst 23 februari 2018. 
  10. ^ https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/richard-taylor-nobel-winning-physicist-who-helped-discover-quarks-dies-at-88/2018/02/24/3a7c8bda-18ea-11e8-8b08-027a6ccb38eb_story.html?utm_term=.18b24c8409ce
  11. ^ https://www.nytimes.com/2018/03/01/obituaries/richard-e-taylor-nobel-winner-who-plumbed-matter-dies-at-88.html?mtrref=www.google.se&gwh=390FD1633D613D25365CA4B08F051C35&gwt=pay
  12. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Richard E Taylor”. Kungl. Vetenskapsakademin. https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/richard-e-taylor-2. Läst 1 november 2018. 

Externa länkarRedigera