Rhododendronblåstjärt

asiatisk fågel i familjen flugsnappare

Rhododendronblåstjärt[2] (Tarsiger hyperythrus) är en asiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.[3]

Rhododendronblåstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteTarsiger
ArtRhododendronblåstjärt
T. hyperythrus
Vetenskapligt namn
§ Tarsiger hyperythrus
Auktor(Blyth, 1847)

Utseende och läten

redigera

Rhododendronblåstjärt är en 15 cm lång fågel som liknar sina nära släktingar tajgablåstjärt och himalayablåstjärt i hållning och form. Hanen har mörkblå ovansida, svartaktiga örontäckare, gnistrande blå ögonbrynsstreck och axlar samt rostorange undersida. Honan har blå stjärt, jämfört med hona av båda arter med orangebeige strupe och brunare bröst och flanker. Sången beskrivs som en enkel, läspande melodi, på engelska återgiven som "zeew zee zwee zwee". Lätet är ett lågt "duk".[4][5][6]

 
Hane rhododendronblåstjärt i Sikkim, Indien.

Utbredning och systematik

redigera

Rhododendronblåstjärt förekommer i Himalaya i nordöstra Indien, sydöstra Tibet och södra Kina. Den flyttar vintertid så långt som till Myanmar.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

redigera

Fåglarna i Tarsiger ansågs fram tills nyligen (liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar) vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[7][8]

Levnadssätt

redigera

Rhododendronblåstjärt häckar i bergsbelägen tät barrblandskog, huvudsakligen med Abies densa och trädstora rhododendron, i Himalaya på över 3200 meters höjd. Vintertid söker den sig till lägre nivåer och ses i städsegröna skogar mellan 1370 och 1525 meter över havet. Den ses på eller nära marken med upprätt hållning, födosökande efter insekter. Fågeln har setts mata ungar i maj, i övrigt saknas information om dess häckningsbiologi.[4][5]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig i östra Himalaya, sällsynt i Kina och ganska vanlig i Myanmar.[9]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Tarsiger hyperythrus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Collar, N. (2018). Rufous-breasted Bush-robin (Tarsiger hyperythrus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58469 29 november 2018).
  5. ^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:404, ISBN 978-1-84330-746-4
  6. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  7. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  8. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

redigera