Renbetesfjäll är den term som används för att beteckna rennäringens året-runt-marker i Jämtlands län i bland annat rennäringslagen (1971:437). Områdena avgränsades i samband med avvittringen, som i Jämtland och Härjedalen genomfördes under perioden 1821–1871. Utgångspunkten för renbetesfjällen var skattefjällen, det vill säga de områden som innehades av samer och som noterades i skattelängderna för lappskatt från 1600-talet och framåt.[1] De motsvarar således de lappskatteland som fanns i Lappland. Under avvittringen inskränktes dock rennäringens områden betydligt, varför de nuvarande renbetesfjällen är mindre än de äldre skattefjällen.[2]

Renbetesfjällen i Jämtlands län med namnen på de samebyar som har året-runt-marker inom respektive fjäll. Gränserna kommer från offentliga data som finns tillgängliga på länsstyrelsernas Geodataportal (Sametinget).

Renbetesfjällen utgör rennäringens året-runt-marker i Jämtland och Härjedalen, på samma sätt som området ovan odlingsgränsen är fjällrenskötselns året-runt-marker i Lappland (3 §). Även i fråga om upplåtelser av jakt- och fiskerättigheter gäller samma föreskrifter som i området ovanför odlingsgränsen, nämligen att detta endast får ske om det inte medför olägenheter för renskötseln (32 §), samt att ersättning för upplåtelser utgår till Samefonden och berörd sameby (34 §). Även i fråga om renskötares ersättningsskyldighet för skada som renar gör på trädgårdar och odlingar är renbetesfjällen jämställda med området ovanför odlingsgränsen, på så sätt att den tid då detta gäller sträcker sig från juni till augusti (90 §). I vissa andra avseenden jämställs renbetesfjällen i stället med lappmarkerna, det vill säga landskapet Lappland. Detta gäller rätten för medlemmar i samebyar att på statens nuvarande eller tidigare marker ta virke till en anläggning eller byggnad som behövs för renskötselns behov (17 §). Samebymedlemmarna har också samma rätt på renbetesfjällen som i lappmarkerna att jaga och fiska på utmark (25 §).

ReferenserRedigera

  1. ^ Prawitz, Gunnar (1967). ”Odlingsgränsen”. i Tomas Cramér & Gunnar Prawitz. Samernas skattefjäll. 3, Samernas domstolsinlaga den 22 september 1967. [Stockholm]: [Svenska samernas riksförbund]. sid. 93. Libris 701726 
  2. ^ Almquist, Jan Eric (1928). ”Det norrländska avvittringsverket”. Svenska lantmäteriet 1628–1928: historisk skildring. D. 1. Stockholm. sid. 476. Libris 428437 >

Vidare läsningRedigera

  • Lundmark, Lennart; Rumar Lars (2008). Mark och rätt i Sameland. Rättshistoriska skrifter. Serien 3, 1650-2299 ; 10. Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning. Libris 10871192. ISBN 9185190810