Ett skattefjäll var ett landområde i Jämtland och Härjedalen som innehades av samer och som noterades i skattelängderna för lappskatt. Skattefjällen motsvarar de lappskatteland som fanns i lappmarkerna. De motsvaras delvis av renbetesfjällen i dagens rennäringslag (1971:437).

Ljungris, ett tidigare skattefjäll.

Historia redigera

Skattefjäll finns namngivna i skattelängder från tidigt 1600-tal och framåt.[1] I samband med avvittringen, som i Jämtland och Härjedalen i huvudsak genomfördes under 1800-talets första decennier, kom delar av de gamla skattefjällen att tillhöra hemman. Jämtlandssamerna sände därför en skrivelse till Kungl. Maj:t i början av 1830-talet och begärde att få fortsätta att bruka samma marker som förr. Något beslut om detta fattades emellertid inte och den redan genomförda avvittringen låg fast. Dock utfärdade Kungl. Maj:t den 20 april 1841 föreskrifter om att skattefjällens gränser skulle stakas ut samt att inga ytterligare nybyggen skulle tillåtas inom fjälltrakterna förrän detta skett.[2]

Den första rennäringslagen, som i Jämtlands län trädde i kraft 1889, innebar att skattefjällssystemet upphörde. I stället inrättades lappbyar, föregångare till dagens samebyar, där samerna hädanefter skulle bedriva renskötsel kollektivt.[3] Renskötselns året-runt-marker i Jämtland och Härjedalen kallas nu för renbetesfjäll, en term som går tillbaka på de gamla skattefjällen.[4]

Skattefjäll från söder till norr redigera

Skattefjällen har gått under olika namn vid olika tidpunkter i historien, men när samebyarna bildades i slutet av 1800-talet fanns följande skattefjäll i Härjedalen och Jämtland:

Ruvhten sijte[5] redigera

  • Rutfjället
  • Grönfjället

Mittådalens sameby[6] redigera

  • Mittådalen
  • Skärvagsdalen
  • Särvfjället
  • Ljungris (delar av)

Handölsdalens sameby[7] redigera

  • Tranris och Hittings fjäll (delar av)
  • Bunner- och Täfverdals fjäll
  • Ljungris (delar av)

Tåssåsens sameby[8] redigera

  • Hundshögs- och Tossåsfjäll
  • Tranris och Hittings fjäll (delar av)

Kalls sameby[9] redigera

  • Kolåsfjäll
  • Skäckerfjäll
  • Oldfjäll (delar av)

Njaarke sameby[9] redigera

  • Sösjö
  • Ansätts- och Stenfjäll (delar av)
  • Grubbdalsfjäll (delar av)
  • Oldfjäll (delar av)

Jovnevaerie sameby[9] redigera

  • Ansätts- och Stenfjäll (delar av)
  • Grubbdalsfjäll (delar av)

Jijnjevaerie sameby[10] redigera

  • Murfjäll
  • Vinklumpfjäll
  • Gåxsjöfjäll

Raedtievaerie, Ohredahke och Voernese samebyar[3] redigera

  • Orrnäsfjäll
  • Bastunäs skattefjäll
  • Mellanskogsfjäll
  • Klumpvattensfjäll
  • Blåsjö skattefjäll

Skattefjällsmålet redigera

Huvudartikel: Skattefjällsmålet

I skattefjällsmålet, som pågick mellan 1966 och 1981, behandlades frågan om äganderätten till skattefjällen i norra Jämtland. Samerna förlorade målet och Högsta domstolen fastställde att samer, på de skattefjäll som målet avsåg, inte hade någon rätt utöver vad som tillkommer dem genom rennäringslagen.

Referenser redigera

  1. ^ Bergsland, Knut (1975). ”Utredning för Skattefjällsmålet om de sydlige sameområders historie til omkring 1751”. i Cramér Tomas, Bergsland Knut. Samernas vita bok. 3, Fyra utlåtanden i hovrätten i Skattefjällsmålet. Stockholm: Svenska samernas riksförb. Libris 219075 
  2. ^ Almquist, Jan Eric (1928). ”Det norrländska avvittringsverket”. Svenska lantmäteriet 1628–1928: historisk skildring. D. 1. Stockholm. Libris 428437 
  3. ^ [a b] Ljungdahl, Ewa. ”Samiska kulturmiljöer i Frostviken”. Gaaltije. https://www.stromsund.se/download/18.3993d9bc15a30c87acb7cd66/1487931426343/Samiska+kulturmiljöer+i+Frostviken.pdf. Läst 14 december 2017. 
  4. ^ Prawitz, Gunnar (1967). ”Odlingsgränsen”. i Tomas Cramér & Gunnar Prawitz. Samernas skattefjäll. 3, Samernas domstolsinlaga den 22 september 1967. [Stockholm]: [Svenska samernas riksförbund]. sid. 93. Libris 701726 
  5. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Ruvhten Sijte: historia, kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/RuvhtenSijte_130628.pdf. Läst 14 december 2017. 
  6. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Mittådalens sameby: historia, kulturmiljöer och turister”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/Mittådalen_2011.pdf. Läst 14 december 2017. 
  7. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Handölsdalens sameby: historia, kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/Handolsdalens_sameby.pdf. Läst 14 december 2017. 
  8. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Tåssåsens sameby: kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/tåssåsens%20sameby,%20rennäring%20och%20turism.pdf. Läst 14 december 2017. 
  9. ^ [a b c] Ljungdahl, Ewa. ”Kalls, Njaarke & Jovnevaerie samebyar: historia, kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/Kall_Njaarke_Jovnevaerie.pdf. Läst 14 december 2017. 
  10. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Jijnjevaerie sameby: historia och kulturmiljöer”. Gaaltije. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120015801/http://gaaltije.se/onewebmedia/jijnjevaerie.pdf. Läst 14 december 2017.