Rejmyre kyrka är en kyrkobyggnad vid Glasbruksvägen i Rejmyre, Skedevi socken, Östergötland. Den ligger strax öster om Reijmyre glasbruk i Östergötlands bergslag, 27 km norr om Finspång, och tillhör Finspångs församling i Linköpings stift.

Rejmyre kyrka
Kyrka
Rejmyre kyrka, vid den forna bruksgatan
Rejmyre kyrka, vid den forna bruksgatan
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Finspångs församling
Koordinater 58°49′46″N 15°55′55″Ö / 58.82944°N 15.93194°Ö / 58.82944; 15.93194
Invigd 1838

KyrkobyggnadenRedigera

Rejmyre kyrka är byggd i vitputsat timmer med altaret i öster och piporgeln i väster. Långskeppet med lågt platt trätak har två korsarmar och över korsmitten en lanternin. Runt väggarna finns stora rundbågiga fönster med spröjsar. Huvudingången till kyrkan sker via det södra tvärskeppet. Över altaret en oljemålning föreställande den törnekrönte Kristus. På evangeliesidan står en ambo.

HistorikRedigera

 
Dopfunten av kolmårdsmarmor.

I och med att man i Rejmyre den 9 juli 1810 fick privilegier att anlägga ett glasbruk, växte den lilla orten på några få år till ett livaktigt brukssamhälle. Drivande kraft var kapten Gustaf Erik von Post, Frängsäter, svärson till en av grundläggarna. Befolkningen ökade och år 1837 beslöt man sig för att bygga ett kapell.

Redan året därpå var en enkel, rektangulär timmerbyggnad uppförd strax öster om glasbruket. En predikstol tillverkades av snickaren Johannes Persson och den placerades ovanför altaret i öster. Samma år fick kyrkan också sin första piporgel. År 1841 tillkom två korsarmar och 1843 en lanternin över korsmitten. Ytterväggarna var till en början rödfärgade men reveterades under 1880-1890-talet. Under kommande renoveringar förändras interiören successivt. År 1952 ersattes predikstolen ovanför altaret med en ambo till vänster i koret. Över altaret hängdes i stället den nuvarande oljemålningen.

InventarierRedigera

  • Altartavla föreställande den törnekrönte Kristus.
  • Ambo från 1952 till vänster om altaret.
  • Dopfunt av kolmårdsmarmor, utförd efter ritning av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping, och levererad 1953.
  • Målning på väggen mot sakristian, med samma motiv som altartavlan; den torde kunna dateras till 1400-talets senare del.
  • Kalk av glas som säkert har blåsts vid Rejmyre glasbruk och sannolikt slipats och graverats av glasslipare J. W. Bergström, Stockholm.

OrglarRedigera

 
Orgeln vars mekanik är från 1960, medan fasaden är drygt ett sekel äldre.

DispositionRedigera

Huvudverk I C-f³ Svällverk II C-f³ Pedal C-f¹ Koppel
Gedackt 8’ Rörflöjt 8’ Subbas 16’ Svällverk/huvudverk
Principal 4’ Gemshorn 4’ Gedacktbas 8’ Huvudverk/pedal
Waldflöjt 2’ Principal 2’ Nachthorn 4’ Svällverk/pedal
Mixtur III Sifflöjt 1’
Sesquialtera II, 2 2/3' + 1 3/5’
Tremulant
Crescendosvällare

Litteratur och källorRedigera

Externa länkarRedigera