Reinhold Seeberg, född 5 april 1859 i Livland, död 23 oktober 1935 i Ahrenshoop, var en tysk teolog. Han var bror till Alfred Seeberg och far till Erich Seeberg.

Reinhold Seeberg
Född5 april 1859[1][2]
Pööravere[3], Estland
Död23 april 1935 ​eller ​23 oktober 1935[4]
Ahrenshoop, Tyskland
Medborgare iKejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken och Nazityskland
Utbildad vidDorpats kejserliga universitet
SysselsättningTeolog, universitetslärare, författare
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin
Dorpats kejserliga universitet
Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg
MakaAlla Seeberg
BarnErich Seeberg (f. 1888)
FöräldrarReinhold Seeberg
Emma Seeberg
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Tartu universitet (1910)
Hedersdoktor vid Universitetet i Wrocław (1911)
Hedersdoktor vid Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg (1919)
Adlerschild des Deutschen Reiches (1934)
Redigera Wikidata

Nationalkonservativ teologi redigera

Seeberg var professor i Erlangen i kyrkohistoria och Nya Testamentets tidshistoria från 1889, i Berlin i systematisk teologi, dogmhistoria och Nya Testamentets exegetik 1898-1928. Han ville slapa en "modernt positiv" teologi som gav "det vetenskapliga uttrycket och beviset för den kristna uppenbarelsereligionen i det aktuella tidsläget". Han tillhörde den nationalkonservativa teologiskolan. Seeberg var även verksam i kyrkligt-socialt arbete.

Seebergadressen redigera

 

Under första världskriget, den 20 juni 1915, publicerades Seebergadressen. I spetsen för den stod Seeberg som vid utarbetandet av uppropet stod i nära samarbete med alltyska kretsar där annexionsfreden hade sina ivrigaste förespråkare. När Seeberg den 8 juli överlämnade uppropet till Bethmann Hollweg hade han samlat in 1347 underskrifter, varibland 352 kom från universitetslärare. Här krävdes att Tyskland skulle utnyttja vapenmakt för att nå högt ställda krigsmål. Frankrike skulle tvingas ge upp land - inte minst delar av Atlantkusten skulle säkras för Tyskland – och Belgien skulle införlivas med den tyska maktsfären. I båda fallen borde det ses till att industriellt betydelsefull egendom överfördes i tyska händer och att de erövrade befolkningen skulle ställas utanför allt politiskt inflytande. Stora skadestånd borde avtvingas Frankrike - men även Storbritannien om det gick. Kolonialväldet skulle utvidgas på Frankrikes och Storbritanniens bekostnad. Områden från Ryssland annekteras; ryssarna fördrivas och tysk kolonisering uppmuntras. Här skulle en stark, sund tysk bondeklass växa upp.[5]

Bibliografi redigera

  • Begriff der christlichen Kirche, 1885
  • Brauchen wir ein neues Dogma?, 1892
  • Lehrbuch der Dogmengeschichte, I 1895; II 1898; III 1913; IV,1 1917; IV,2 1920
  • Gewissen und Gewissensbildung, 1896
  • Die Kirche und die soziale Frage, 1897
  • Melanchthons Stellung in der Geschichte der Kirche und der Wissenschaft, 1897
  • An der Schwelle des 20. Jahrhunderts, 1900
  • Grundriß der Dogmengeschichte, 1901
  • Die Grundwahrheiten der christlichen Religion, 1902
  • Die Kirche Deutschlands im 19. Jahrhundert, 1903
  • Luther und Luthertum in der neuesten katholischen Beleuchtung, 1904
  • Das Abendmahl im Neuen Testament, 1905
  • Die kirchlich-soziale Idee und die Aufgaben der Theologie in der Gegenwart, 1907
  • Offenbarung und Inspiration, 1908
  • Sinnlichkeit und Sittlichkeit, 1909
  • Kirche, Gnadenmittel und Gnadengaben, 1910
  • System der Ethik, 1911
  • Nähe und Allgegenwart Gottes, 1911
  • Ursprung des Christusglaubens, 1914
  • Was sollen wir denn tun?, 1915
  • Geschichte, Krieg und Seele, 1916
  • Ewiges Leben, 1920
  • Christentum und Idealismus, 1921
  • Zum Verständnis der gegenwärtigen Krisis in der europäischen Geisteskultur, 1923
  • Christliche Dogmatik, I 1924; II 1925
  • Die Geschichte und Gott, 1928
  • Ist christliche Sozialethik wissenschaftlich möglich?, 1930

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Reinhold Seeberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.deutsche-biographie.de.[källa från Wikidata]
  4. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n87815316, läst: 27 december 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nordin 2002, s. 128f

Litteratur redigera

  • Nordin, Svante, Filosofernas krig (2002)

Externa länkar redigera