Rödbröstad hök

afrikansk hökfågel
(Omdirigerad från Rödbröstad duvhök)

Rödbröstad hök[2] (Accipiter toussenelii) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]

Rödbröstad hök
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteAccipiter
ArtRödbröstad hök
A. toussenelii
Vetenskapligt namn
§ Accipiter toussenelii
Auktor(Verreaux & Verreaux & Des Murs, 1855)

Utseende och läte redigera

Rödbröstad hök är en medelstor hök med grått på rygg och huvud, vit strupe och ordentligt med rostrött på kroppssidor och bröst. Den har rätt korta, rundade vingar och relativt lång svartaktig stjärt med tydliga vita tvärband. Västliga fåglar har fint tvärbandat bröst, de i öst rätt enhetligt rostrött undertill. Arten är ytligt lik rödsidig hök, men är mycket större och vanligare. Den kan också förväxlas med långstjärtad hök, men rödbröstad hök har kortare stjärt, mörkare ovansida och rent vit strupe. Lätet är ett vasst "wik!".

Utbredning och systematik redigera

Rödbröstad hök indelas i fyra underarter med följande utbredning:[3]

  • Accipiter toussenelii macrocelides – förekommer i regnskogar ifrån Senegal och Gambia till västra Kamerun
  • Accipiter toussenelii toussenelii – förekommer i nedre Kongoflodens avrinningsområde (södra Kamerun, Gabon)
  • Accipiter toussenelii canescens – förekommer i övre Kongoflodens avrinningsområde
  • Accipiter toussenelii lopezi – förekommer på ön Bioko i Guineabukten

Arten inkluderas ofta i bantuhök (A. tachiro).[4][5]

Släktskap redigera

Arten kallades tidigare rödbröstad duvhök, men DNA-studier visar att den inte är nära släkt med den i Europa och Nordamerika förekommande duvhöken. Den senare står troligen nära kärrhökarna i Circus, varför släktet Accipiter sannolikt är parafyletiskt.[6][7][8][9] Än så länge har dock dessa forskningsresultat lett till några ändringar bland de större taxonomiska auktoriteterna.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Alphonse Toussenel (1803-1885), fransk journalist och naturforskare.[10]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2014 Accipiter toussenelii Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 december 2014.
  2. ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.2.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  7. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  8. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  9. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera