Réuniongås[2] (Alopochen kervazoi) är en utdöd fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Réuniongås
Status i världen: Utdöd [1]
Återskapat utseende hos de båda utdöda arterna réuniongås till vänster och maskarenkricka till höger.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteAlopochen
ArtRéuniongås
A. kervazoi
Vetenskapligt namn
§ † Alopochen kervazoi
Auktor(Cowles, 1994)
Utbredning
Synonymer
  • Mascarenachen kervazoi

Utbredning och systematik

redigera

Réuniongåsen förekom som namnet avslöjar på ön La Réunion i Indiska oceanen. Dess närmaste nu levande släkting är nilgås (A. aegyptiaca) och beskrevs så sent som 1994[4] utifrån benlämningar insamlade 1974. Gäss finns också skildrade i reserapporter från ön, den senaste från 1671–72.[1]

Kännetecken

redigera

Dubois (1674) noterar "vilda gäss, något mindre än de europeiska gässen. De har samma befjädring, men med näbb och fötter röda”. De skilde sig från nilgåsen genom kraftigare ben och kortare högre näbb.[5]

Utdöende

redigera

Jakt tros vara främsta orsaken till artens utdöende; i Dubois skildring beskrivs att "de är mycket goda". Invasiva predatorer kan också ha utgjort ett hot mot dess ägg och ungar.[5]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Bertrand Kervazo, den franska paleontologen som samlade in benlämningarna 1974.[6]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Alopochen kervazoi Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2014) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-01-01
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ Cowles, Graham S. (1994): A new genus, three new species and two new records of extinct Holocene birds from Réunion Island, Indian Ocean. Geobios 27(1): 87–93.
  5. ^ [a b] Hume, J. P. (2017). Extinct Birds. Bloomsbury Natural History. ISBN 1-4081-5725-X 
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

redigera