Rätiska alperna

bergskedja i Schweiz

Rätiska alperna (italienska: Alpi Retiche, tyska: Rätische Alpen) är ett namn för en grupp bergskedjor i Östalperna mellan Splügenpasset och Brennerpasset. Politiskt tillhör området östra Schweiz,[1] sydvästra Österrike, norra Italien och Liechtenstein. Högsta topp är Piz Bernina, 4 049 meter över havet.

Rätiska alperna
(Rätische Alpen, Alpi Retiche)
Bergskedja
Piz Berninas nordrygg
Piz Berninas nordrygg
Etymologi: Räter
Land Schweiz Schweiz
Italien Italien
Österrike Österrike
Liechtenstein Liechtenstein
Kanton/Delstat Graubünden, Vorarlberg, Tyrolen
Region Lombardiet, Trentino-Alto Adige
Flod Inn, Adige
Högsta punkt 4049
 - läge Piz Bernina, Schweiz
Längd 160 km (VSV-NNO)
Area 17 000 km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
GeoNames 2659066
SOIUSA-indelning av östalperna. Områdena 15, 16 och 28 utgör de Rätiska alperna

NamnRedigera

Den alpina folkgruppen räter levde i nuvarande övre Inndalen och Sydtyrolen och underkastades av romarna år 15 före Kristus. Runt år 50 inordnades området i en romersk provins som fick namnet Raetia.

AllmäntRedigera

De rätiska alperna ligger i den schweiziska kantonen Graubünden, i Liechtenstein, i de österrikiska delstaterna Vorarlberg och Tyrolen och i de italienska regionerna Lombardiet och Trentino-Alto Adige.

Gränser enligt SOIUSARedigera

SOIUSA-systemet delar in de rätiska alperna i västra, östra och södra rätiska alperna (SZ 15, 16 och 28), alla i Ostalperna. Enligt denna indelning begränsas de rätiska alperna i väster av Splügenpasset och Rhen, i norr av Klostertal, Arlberg och floden Inn. I öster av Innsbruck, Brennerpasset, Bolzano, Trento. I söder ingår Adamello-massivet till Passo die Croce Domini och Passo dell'Aprica. Väster därom utgör floden Adda sydgräns. Avståndet mellan Splügen- och Brennerpassen är 16 mil. Ytan är 17 000km² [2]

BerggrundRedigera

Sedimentära bergarter är vanliga i västra rätiska alperna (SZ15) - särskilt Graubünden, Liechtenstein, Vorarlberg och Inndalen ovanför Fliess, dessutom norr och väster om Trient. I övrigt består berggrunden mest av kristallina bergarter.

KommunikationerRedigera

Området har ett flertal passvägar. Vanligen vinteröppna är: Julierpasset, Malojapasset, Berninapasset, Fuornpasset, Reschenpasset och, längst i öster, Brennerpasset. Den schweiziska delen trafikeras med täta turer av smalspårsjärnvägen Rhätische Bahn och postbussar. Järnvägar i andra länder är Vinschgaubanan, Brennerbanan, Arlbergbanan och Valtellinabanan, de tre senare längs rätiska alpernas utkanter.

Natur och turismRedigera

SpråkRedigera

Generellt talas tyska norr om huvudkedjan, i Schweiz delvis rätoromanska. Söder om huvudkejdan talas mest italienska, men i Sydtyrolen talas tyska och i den schweiziska delen av Val Müstair rätoromanska.

KällorRedigera

  1. ^ Rhaetian Alps hos GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2014-08-15; databasdump nerladdad 2016-01-03
  2. ^ Uppskattat ur: Imhof, Eduard (1962). Schweizer Mittelschulatlas. Konferenz der kantonalen Erziehungsdirektoren