Wikipedia

Proletärer i alla länder, förena er!

politisk slogan för kommunismen

Den politiska mottot "Proletärer i alla länder, förena er!" är ett av slagorden i Kommunistiska manifestet (1848)[1][2][3][4] av Karl Marx och Friedrich Engels (tyska: Proletarier aller Länder, vereinigt Euch!).[5] En engelsk variant av denna fras ("Workers of all lands, unite") finns också inskriven på Marx gravsten.[6] Kärnan i slagordet är att medlemmar av arbetarklassen i världen bör samarbeta för att besegra kapitalismen och uppnå seger i klasskonflikten.

Sovjetunionens statsemblem hade mottot skrivet på sitt band på alla femton språk som talades i dess republiker.

Historia redigera

Fem år före Kommunistiska manifestet dök denna fras upp i den fransk-peruanska författaren och aktivisten Flora Tristans bok L'union ouvrière (Arbetarunionen) från 1843.[7]

Första Internationalen, en internationell organisation som grundades 1864 för att förena arbetare i alla länder, övertalades av Engels att ändra sitt motto från det tidigare "alla människor är bröder" till "arbetare i alla länder, förena er!".[8] Det återspeglade Marx' och Engels' nya syn på proletär internationalism.

Frasen har överlappande betydelser: för det första att arbetare bör gå samman i fackföreningar för att bättre kunna driva igenom sina krav, till exempel löner och villkor på arbetsplatsen; för det andra att arbetare bör se bortom sina olika fackföreningar och gå samman mot det kapitalistiska systemet; och för det tredje att arbetare i olika länder har mer gemensamt med varandra än arbetare och arbetsgivare i samma land.[9]

Referenser redigera

  1. ^ Žagar, Igor (2013). What Do We Know About the World? Rhetorical and Argumentative Perspectives. doi:10.22329/wsia.01.2013. http://dx.doi.org/10.22329/wsia.01.2013. Läst 2 september 2023. 
  2. ^ Sullam, Simon Levis (2015). Giuseppe Mazzini and the Origins of Fascism. doi:10.1057/9781137514592. http://dx.doi.org/10.1057/9781137514592. Läst 2 september 2023. 
  3. ^ Kantowicz, Edward R. (1999). The rage of nations. Grand Rapids, Mich.: Eerdmans. ISBN 978-0-8028-4455-2. http://archive.org/details/rageofnations0000kant. Läst 2 september 2023 
  4. ^ Niezen, Ronald (2008-04-15) (på engelska). A World Beyond Difference: Cultural Identity in the Age of Globalization. John Wiley & Sons. ISBN 978-1-4051-3710-2. https://books.google.com/books?id=m8W6xPPdYLcC&pg=PA129. Läst 3 september 2023 
  5. ^ ”Communist Manifesto (Chapter 4)”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1848/communist-manifesto/ch04.htm. Läst 3 september 2023. 
  6. ^ Wheen, Francis (2002). "Introduction". Karl Marx: A Life. New York: Norton.
  7. ^ Marie M. Collins och Sylvie Weil-Sayre (1973). "Flora Tristan: Forgotten Feminist and Socialist". Nineteenth-Century French Studies. 1 (4): 229–234. JSTOR 23535978.
  8. ^ Lucia Pradella i 'The Elgar Companion to Marxist Economics.' Redigerad av Ben fine och Alfredo Saad-Filho, 2012, p.178.
  9. ^ ”Manifesto of the Communist Party”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1848/communist-manifesto/. Läst 3 september 2023. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Proletärer_i_alla_länder,_förena_er!&oldid=53888504”