Primtalssatsen är ett talteoretiskt resultat som ger en uppskattning av hur tätt primtalen ligger. Om vi betecknar antalet primtal som är mindre än eller lika med x med π(x) säger satsen att
dvs att π(x) är ungefär lika med x/ln(x) för stora x.
Beviset av primtalssatsen baserar sig på att reformulera problemet till att undersöka tillväxten av en annan funktion relaterad till primtalen, Tjebysjovs funktion, definierad som
Det är inte svårt att kontrollera att primtalssatsen är ekvivalent med att : det följer enkelt av
och för alla ε > 0
Nästa steget är att hitta en användbar representation för . Låt vara Riemanns zetafunktion. Det kan visas att är relaterad till von Mangoldts funktion , och härmed till , via relationen
En noggrann analys av ekvationen och relaterade egenskaper av zetafunktionen, genom användning av Mellintransformationen och Perrons formel visar att för icke-heltal x gäller ekvationen
där summan är över alla nollställen (triviala och icke-triviala) av zetafunktionen. För att bevisa primtalssatsen räcker det att visa att högra membrum är x plus termer av lägre ordning.
Nästa steget i beviset är att undersöka zetafunktionens nollställen. De triviala nollställena −2, −4, −6, −8, ... kan undersökas skilt:
som försvinner för stora x. Termen med de icke-triviala nollställena, d.v.s. nollställena i , är av mindre ordning än termen x om , så vi måste visa att alla nollställen har reell del mindre än 1.
För att göra det antar vi att är meromorfisk i , är analytisk där förutom vid en simpel pol vid samt att produktformeln gäller för Produktformeln visar att aldrig är noll i den reginonen, så att dess logaritm är definierad där och Låt ; då är
Observera nu identiteten så att
för alla . Anta nu att . är inte noll, eftersom har en simpel pol vid . Anta att och låt närma sig ovanifrån. Eftersom har en simpel pol vid och förblir analytisk, närmar sig vänstra membrum i förra olikheten , vilket är en motstridighet.
För att fullständigt bevisa primtalssatsen behövs vissa komplicerade tekniska detaljer gällande bland annat summan över zetafunktionens nollställen som inte konvergerar absolut. Beviset kan kompletteras på flera sätt men till det krävs avancerade estimat.