Dvalnattskärra[2] (Phalaenoptilus nuttallii) är en fågel i familjen nattskärror.[3] Fågeln förekommer i västra Nordamerika och norra Mexiko. Dvalnattskärran är veterligen den enda fågelart som kan gå in i dvala.

Dvalnattskärra
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningNattskärrfåglar
Caprimulgiformes
FamiljNattskärror
Caprimulgidae
SläktePhalaenoptilus
Ridgway, 1880
ArtDvalnattskärra
P. nuttallii
Vetenskapligt namn
§ Phalaenoptilus nuttallii
Auktor(Audubon, 1844)
Synonymer
Nuttalls nattskärra

Utseende och läten redigera

Dvalnattskärran är med kroppslängden 18–21 cm minst av de nordamerikanska nattskärrorna, med påtagligt kort stjärt och påfallande stort huvud. Fjäderdräkten är liksom hos andra nattskärror gråbrun till gråvit med mörkare band och fläckar, utan några särskilda mönster. Flykten är fladdrig på korta rundade vingar, i glidflykt resta i ett "V". Lätet är en låg och mjuk vissling som i engelsk litteratur återges "poowJEEwup", på håll "poor-will" varifrån arten fått sitt engelska namn. Även grövre stigande "gwep" hörs.[4]

Utbredning och systematik redigera

Dvalnattskärra placeras som enda art i släktet Phalaenoptilus. Den delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • Phalaenoptilus nuttallii nuttallii – häckar över merparten av det nordamerikanska utbredningsområdet, från södra British Columbia till västra USA och norra Mexiko; övervintrar så långt söderut som centrala Mexiko
  • Phalaenoptilus nuttallii californicus – förekommer från Kalifornien, väster om Sierra Nevada, till norra Baja
  • Phalaenoptilus nuttallii hueyi – förekommer vid Coloradoflodens nedre lopp i Kalifornien, i norra Baja och sydvästra Arizona
  • Phalaenoptilus nuttallii dickeyi – förekommer i södra Baja Kalifornien, söder om latitud 30°N
  • Phalaenoptilus nuttallii adustus – förekommer från allra sydligaste Arizona till centrala Sonora i norra Mexiko.

Vissa urskiljer även underarten centralis, med utbredning i centrala Mexiko.[5]

Levnadssätt redigera

Fågeln hittas i torrt landskap i öknar, grusslätter, öppen prärie och grässluttningar. Den är nattlevande och sitter då öppet på marken varifrån den gör utfall mot flygande insekter. Arten häckar från slutet av maj till september i norr, mellan mars och augusti i söder. Den lägger troligen två kullar.[6]

Dvalnattskärran är den enda kända fågeln som kan gå in i dvala under längre perioder, därav det svenska namnet.[7] Beteendet har noterats i Kalifornien och New Mexico där den tillbringar större delen av vintern genom att vara inaktiv, dold i stenhögar. Detta beteende har länge varit känt bland den amerikanska ursprungsbefolkningen, där hopifolket kallar den hölchko, "den som sover".[8][9][10]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thomas Nuttall (1786-1859), engelsk botaniker och ornitolog, periodvis verksam i USA.[11]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Phalaenoptilus nuttallii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 247. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  6. ^ Cleere, N. & Kirwan, G.M. (2020). Common Poorwill (Phalaenoptilus nuttallii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/55178 3 april 2020).
  7. ^ McKechnie, Andrew W.; Ashdown, Robert A. M.; Christian, Murray B.; Brigham, R. Mark. ”Torpor in an African caprimulgid, the freckled nightjar Caprimulgus tristigma. Journal of Avian Biology 38 (3): sid. 261–266. doi:10.1111/j.2007.0908-8857.04116.x. Arkiverad från originalet den 2008-12-17. https://web.archive.org/web/20081217160227/http://web.wits.ac.za/NR/rdonlyres/3ED778A4-2CAF-450B-985D-C8B7E1EEDA92/0/FRNJtorporJAB.pdf. Läst 8 juli 2008.  Arkiverad 17 december 2008 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 december 2008. https://web.archive.org/web/20081217160227/http://web.wits.ac.za/NR/rdonlyres/3ED778A4-2CAF-450B-985D-C8B7E1EEDA92/0/FRNJtorporJAB.pdf. Läst 3 april 2020. 
  8. ^ ”Audubon Society -- Common Poorwill”. https://www.audubon.org/field-guide/bird/common-poorwill. 
  9. ^ Ryser, Fred A. (1985). Birds of the Great Basin: A Natural History. University of Nevada Press. sid. 305. ISBN 0-87417-080-X. https://books.google.com/books?id=bxpXq_hMxfAC&pg=PA305&lpg=PA305&dq=hopi+poorwill [död länk]
  10. ^ Bagemihl, Bruce (2000-04-10). Biological Exuberance: Animal Homosexuality and Natural Diversity. Macmillan. ISBN 9781466809277. https://books.google.com/books?id=tmFJ1LhbVWcC 
  11. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera