Per-Erik Lyrén
Per–Erik Lyrén, född 6 oktober 1976 i Kalix, Norrbottens län, är en svensk universitetslektor i beteendevetenskapliga mätningar, verksam som utredare vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
| Per-Erik Lyrén | |
| Född | 6 oktober 1976 Kalix, Norrbottens län |
|---|---|
| Bosatt i | Robertsfors |
| Nationalitet | svensk |
| Forskningsområde | Beteendevetenskapliga mätningar, pedagogik |
| Institutioner | Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV), Umeå universitet |
| Alma mater | Umeå universitet |
| Doktorsavhandling | A perfect score : validity arguments for college admission tests (2009) |
| Handledare | Christina Stage, Simon Wolming, Marie Wiberg |
| Nämnvärda doktorander | Jonathan Wedman (2017), Aanna Lind Pantzare (2018), Marcus Strömbäck Hjärne (2020), Erik Lundgren (2023) |
| ORCID | 0000-0002-0866-6099 |
| Känd för | Högskoleprovet |
Lyrén växte upp i Vitvattnet, Kalix kommun, och gick åren 1992–1995 i gymnasiet på Dragonskolan i Umeå. Han studerade sedan matematik och geografi vid Umeå universitet, där han tog gymnasielärarexamen. Lyrén arbetade 2002–2003 som provutvecklare, innan han 2004 antogs till forskarutbildning i utbildningsvetenskapliga mätningar – vari ingick en termin som gästforskare vid universitetet i Berkeley, Kalifornien.[1][2]
Per-Erik Lyrén disputerade 2009 med avhandlingen A perfect score: validity arguments for college admission tests,[3] och började 2012 arbeta som universitetslektor vid institutionen.
Åren 2015–2021 var Lyrén projektledare för Högskoleprovet.[2]
Bibliografi i urval redigera
- Lyrén, Per-Erik (2011). ”Consequences of Violated Equating Assumptions under the Equivalent Groups Design” (på engelska). International Journal of Testing (Umeå: Department of Educational measurements, Umeå University) 11 (4): sid. 308–323. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46798.
- Lyrén, Per-Erik (2009) (på engelska). A perfect score: validity arguments for college admission tests. Academic dissertations at the Department of Educational Measurement, 1652-9650 ; 4. Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet. Libris 11727029. ISBN 9789172648180. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25433
- Lyrén, Per-Erik; Rolfsman Ewa, Wedman Jonathan, Wikström Christina, Wikström Magnus (2014). Det nya högskoleprovet [Elektronisk resurs samband mellan provresultat och prestation i högskolan]. Umeå: Umeå universitet. Libris t3845mkwr6dlc6xj. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-141422
Källor redigera
Noter redigera
- ^ ”Per-Erik Lyrén”. LinkedIn. https://www.linkedin.com/in/per-erik-lyren/. Läst 3 april 2024.
- ^ [a b] Carl-Johan Kullving (12 oktober 2017). ”Testängslan kan ligga bakom dåligt högskoleprovsresultat”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/ekonomi/testangslan-kan-ligga-bakom-daligt-hogskoleprovsresultat/. Läst 15 april 2024.
- ^ ”A perfect score: Validity arguments for college admission tests”. Skolporten. 29 mars 2012. https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/a-perfect-score-validity-arguments-for-college-admission-tests/. Läst 15 april 2024.