Per Erik (Per-Erik) Bergstrand, född 10 augusti 1925 i Skara församling, Skaraborgs län,[1] död 30 november 2014 i Vallentuna församling, Stockholms län,[2] var en svensk militär.

Per-Erik Bergstrand
Information
Född10 augusti 1925
Skara församling, Skaraborgs län, Sverige
Död30 november 2014 (89 år)
Vallentuna församling, Stockholms län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenMarinen
Tjänstetid1947–1985
GradÖverste av första graden
BefälNorrlandskustens kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleriregemente

Biografi redigera

Efter studentexamen i Borås 1944 avlade Bergstrand marinofficersexamen vid Kungliga Sjökrigsskolan 1947 och utnämndes samma år till fänrik vid Älvsborgs kustartilleriregemente. Åren 1953–1958 var han kadettofficer och lärare vid Sjökrigsskolan. Han befordrades till major 1964 och var stabschef vid Gotlands kustartillerikår 1964–1966. Åren 1968–1970 var han chef för Kustjägarskolan och ställföreträdande chef för Vaxholms kustartilleriregemente och 1969 befordrades han till överstelöjtnant. År 1974 befordrades han till överste och 1974–1977 var han sektionschef i Marinstaben med ansvar för bland annat övergripande personal- och idrottsfrågor. Han var 1977–1978 tillförordnad chef för Norrlandskustens kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleriregemente, befordrades 1978 till överste av första graden och var 1978–1981 ordinarie chef för Norrlandskustens kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleriregemente. Därefter var han personalkårschef för kustartilleriet i Marinstaben 1981–1983 och kustartilleriinspektör 1983–1985. Åren 1986–1992 var han generalsekreterare för Svenska Livräddningssällskapet.[3][4]

Per-Erik Bergstrand invaldes 1971 som ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet[5] och 1981 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[6] Han är gravsatt i minneslundenVallentuna kyrkogård.[7]

Källor redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Sveriges dödbok 1860–2016, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2017).
  3. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 47. ISBN 978-91-87184-83-3 .
  4. ^ Persson, Lars G. (2015). ”Minnesteckningar för år 2014–2015. Per-Erik Bergstrand”. Tidskrift i sjöväsendet: sid. 496. https://www.koms.se/content/uploads/2016/01/TiS-nr-5-2015.pdf. 
  5. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 240. ISBN 978-91-87184-83-3 .
  6. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 188. ISBN 91-630-4181-2 .
  7. ^ Bergstrand, Per ErikSvenskaGravar.se

Vidare läsning redigera