Öppna huvudmenyn

Kustjägare (KJ) är ett jägarförband inom amfibiekåren som är en del av svenska marinen. Kustjägarkompaniet är amfibiekårens främsta underrättelseresurs.

Kustjägarna (KJ)
Datum15 september 1956
LandSverige Sverige
FörsvarsgrenAmfibiekåren (del av Marinen)
TypJägarförband
RollUnderrättelsehämtning och störstrid
FöregångareNärförsvarsskolan
Del avFörsta amfibieregementet
FörläggningsortAmfibieregementet
Valspråk"Mod, kraft, spänst"
FärgerGrön (Kompaniets)
Marsch"Den Svenske Kustjägaren"
Tjänstetecken
Den gyllene treuddenNeptuns gyllene treudd
IdentifikationssymbolThorleif

HistoriaRedigera

På 1950-talet började Kustartilleriet sakna en rörlig och slagkraftig dimension i sitt försvarssystem. Den 15 september 1956 beslutades att inleda en försöksutbildning av kustjägare. Den första kullen ryckte in den 8 januari 1957 vid Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) på ön Rindö utanför Stockholm. Överbefälhavare general Nils Swedlund tog efter en positiv utvärdering beslut att godkänna kustjägarförband.

Kustjägarnas huvuduppgift har utvecklats under åren beroende på den strategiska hotbilden.[1]

 
Hkp 1 landsätter kustjägare, 1960-tal.

De första åren utvecklades förbandet till ett amfibiskt kommandoförband med inriktning mot både offensiva och defensiva amfibieoperationer. Organisationen bestod av en kompanistab, två jägarplutoner (en attackdykartropp ingick i den första jägarplutonen) och en understödspluton med granatkastare.[2]

På 1990-talet förändrades Kustjägarkompaniet (KJ-kompani m/90) och blev en del av amfibiebataljonen. Övergången innebar att kustjägarkompaniets stridsuppgifter renodlades till ytövervakning och begränsade anfallsuppgifter.[3]

Epoken 2000–Redigera

Förbandets huvuduppgift är från år 2000 underrättelseinhämtning bakom fiendens linjer och är amfibiekårens kvalificerade underrättelseresurs.

Under värnpliktsepoken utbildades det årligen ett reducerat kustjägarkompani - men i slutet av 90-talet började försvarsmakten utbilda två kustjägarkompanier per år vid det nu nerlagda Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) i Karlskrona och vid Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) på Rindö. I mitten av 1980-talet fanns åtta fristående kustjägarkompanier i krigsorganisationen, men i och med införandet av sex amfibiebataljoner ökade antalet kustjägarkompanier till tolv (två kompanier per amfibiebataljon), som idag har blivit ett.

Hösten 2005 omorganiserades Kustartilleriet och blev Amfibiekåren.

Kustjägarna är idag samlade i 202 Kustjägarkompaniet med huvuduppgiften informationsinhämtning.

OrganisationRedigera

202. Kustjägarkompaniet består av:[4]

  • Stabsplutonen
  • Attackdykarplutonen
  • Kustjägarplutonen

I stabsplutonen ingår verkansdelarna prickskyttegruppen och samverkansgruppen samt de kvalificerade stödenheterna FRT (lätt traumagrupp), DSG (driftstödsgrupp), en JTAC (leder insatser med flyg) och en stridsledningsgrupp. Förutom olika båttyper och fordon som kompaniet disponerar finns på attackdykarplutonen också möjligheten att transportera sig dolt genom dykning. Övriga delar i kompaniet har förmågan att transportera sig genom ytsim.

Attackdykarplutonens främsta uppgift är att inhämta information genom spaning. Kustjägarplutonen har också informationsinhämtning som en av sina huvuduppgifter men har en högre förmåga till strid än attackdykarplutonen. Av denna anledning ingår förutom jägargrupperna också en understödsgrupp i kustjägarplutonen. För amfibiska operationer används främst kompaniets stridsbåtar och gruppbåtar som transportmedel.

Vid markoperativa insatser kan kompaniets stridsbåtsbesättningar till exempel komma att förstärka grupperna, varför kraven på denna personal är desamma som på kustjägarna eller attackdykarna.[5]

UppgifterRedigera

Kustjägarkompaniet är idag amfibiekårens underrättelseförband. Kompaniets huvuduppgift är informationsinhämtning genom spaning med hjälp av olika sensorer och personbaserad inhämtning. Kompaniet har också god förmåga att lösa stridsuppgifter, både genom kvalificerad indirekt bekämpning och genom direkta stridsinsatser.

Kustjägarkompaniet ska kunna lösa sina uppgifter på stora avstånd från egna enheter. Det ställer speciella krav och är dimensionerande för både förbandets sammansättning och resurser. Kustjägarkompaniet använder en rad fordon och transportsätt för att lyckas med sin uppgift. Det kan exempelvis vara transport med kajak, hjulgående fordon, stridsbåt 90H, gruppbåt, gummibåt, ubåt och helikopter.

Kustjägarkompaniet ställer mycket höga krav på personalen, bl.a. vad gäller psykisk stabilitet, omdöme och fysisk prestationsförmåga.

RekryteringRedigera

 
Neptunigaffeln syns här ovanför soldatens högra bröstficka.

För att kunna söka till kustjägarna ska man ha tjänstgjort minst 10 månader som soldat inom Försvarsmaken eller genomfört godkänd värnplikt. Man kan alltså inte bli kustjägare direkt efter genomförd 3 månaders GMU, utan måste först utbildas och bli anställd som amfibiesoldat, jägarsoldat eller motsvarande. För att bli anställd som soldat måste man först genomgå värnplikt eller tidigare genomgått en grundläggande militär utbildning, GMU.

Även om många soldater på kustjägarkompaniet har en bakgrund inom amfibiekåren, kommer många från andra delar av Försvarsmakten.[6]

Kustjägarkompaniet genomför årligen uttagningstester. De som antas och påbörjar sin tjänstgöring vid kompaniet genomgår den 40 veckor långa grundkurs kustjägare. Har kustjägaraspiranten tidigare kvalifikationer som kan tillgodoräknas så kan denna istället genomföra anpassad grundkurs kustjägare.

BefattningarRedigera

De befattningar bland i amfibiebataljonen:

  • Jägarpatrullen består av en patrullchef, en ställföreträdande patrullchef, en signalist, en stridssjukvårdare, en skarpskytt och en fältarbetare.
  • Understödspatrullen består av en patrullchef, en ställföreträdande patrullchef och sex understödssoldater - men två av soldaterna har en tilläggsbefattning som signalist respektive stridssjukvårdare.
  • Prickskyttegruppen består av sex prickskyttar/observatörer - men två av soldaterna har en tilläggsbefattning som signalist respektive stridssjukvårdare.

TreuddenRedigera

Neptunigaffeln eller "den gyllene treudden" är de svenska kustjägarnas utbildningstecken. Sedan 1994 bärs Neptunigaffeln som ett tygmärke på uniformsjackans högra ärm istället för på den gröna baskern. Utbildningstecknet bärs även på bröstet på uniform M/87 och som halsband. De tre uddarna i treudden står för kustjägarnas motto; mod, kraft och spänst. Attackdykarna har en treudd med med spetsarna krökta inåt mitten.

Chefer för Kustjägarskolan, 1956–1990Redigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Carlsson, Christer, red (2006). Kustjägarna 50 år. Stockholm: Sällskapet Kustjägarveteraner. Libris länk. ISBN 91-631-9337-X [sidnummer behövs]
  2. ^ Kustjägarna - 60 år av utveckling, ubåtsjakt och internationella insatser. 2016 
  3. ^ Kustjägarna 50 år - ett halvt sekel i vaksamhet
  4. ^ ”202 Kustjägarkompaniet” Arkiverad 29 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 29 mars 2017.
  5. ^ ”KJ KUSTJÄGARNA” (på sv-SE). KJ. http://www.kustjagarna.se/. Läst 17 april 2019. 
  6. ^ ”VÄRNPLIKT” (på sv-SE). KJ. http://www.kustjagarna.se/varnplikt. Läst 17 april 2019. 

Externa länkarRedigera