Patrik Hall
Patrik Hall, född 17 oktober 1966 i Ulricehamn, är en svensk professor i statsvetenskap vid Malmö universitet.[1] Han är även en aktiv entomolog.
| Patrik Hall | |
| Född | 1966 |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Statsvetare |
| Arbetsgivare | Malmö universitet |
| Webbplats | mau.se/personer/patrik.hall/ |
| Redigera Wikidata | |
Akademisk karriär redigera
Hall disputerade vid Lunds universitet 1998 på en avhandling om svensk nationalism[2]. Han har, utöver svensk nationalism, bedrivit forskning om IT-politik[3], grön upphandling, managementreformer [4], projektorganisering [5] samt svensk innovationspolitik. 2017 blev han professur i statsvetenskap.
Hall var med och författade boken Mötesboken – Tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel (2019) som belyser att mötena på jobbet blir allt fler.[6] I boken lyfts det fram att det ökande antalet möten är framförallt en effekt av att samhället på olika sätt blivit både mer komplext och demokratiskt.[7] Hall menar att möten blir mer frekventa ju högre upp i kontorshierarkin man kommer. Det kan fungera som gruppterapi, säger Hall.[8][9] Forskningen utfördes av en grupp bestående av sociologer och statsvetare på Malmö universitet och Lunds universitet.[10][11]
Forskningsprojekt redigera
Kort efter Hall erhöll sin professur i statsvetenskap påbörjade Hall forskningsprojektet "Tillvaratagandet av praktiska kunskaper: sociala investeringar som verktyg för kommunal styrning och organisering?". Projektet avser att utföra tio svenska och en finsk fallstudie/r vars syfte är att besvara frågan om vilka förutsättningar som krävs för att uppnå långsiktiga konsekvenser i temporära organisationer inom kommunerna. Bedömningen är att forskningen ska vara klar den 31 december 2020.[12]
Den 1 juli 2019 påbörjade Hall forskningsprojektet "Byråkratisering av offentliga organisationer? En jämförande studie av organisationsprofessionella i Sverige och Nya Zeeland".[13] Syftet med projektet är att beskriva och förklara expansionen av organisationsprofessionella inom offentliga organisationer. Forskningen utförs genom att studera högt uppsatta tjänstemän i roller som ekonomer, HR, strateger och kommunikatörer.[13] Forskningen bedöms vara avklarad den 30 juni 2022.[13]
Tidigare forskningsprojekt redigera
Tidigare har Hall drivit fyra forskningsprojekt med bland annat Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola och University of the Arts London som samarbetspartner.
- Samverkan och autonomi inom offentlig förvaltning: problem, möjlighet eller båda delar? – 1 januari 2012 – 31 december 2017. Samarbetspartner: Lunds universitet och Eslövs kommun.[14]
- Policy Instruments for sustainable fashion – 1 juni 2011 – 31 maj 2015. Samarbetspartner: Copenhagen Business School, Chalmers tekniska högskola, University of the Arts London.[15]
- Byråskapande byråkrater? En jämförelse av Sverige och Danmark – 1 januari 2008 – 31 december 2011. Samarbetspartner: Roskilde universitetscenter.[16]
- Byråkratisering som konsekvens av företagsreformer inom offentlig förvaltning – 1 januari 2007 – 31 december 2010.[17]
Entomologi redigera
Patrik Hall har funnit tre för Sverige helt nya insektsarter: storfläckig mossmal, Bryotropha basaltinella [18], som han upptäckte den 25 maj 2016, och senare skinnbaggarna Eremocoris podagricus som han upptäckte den 16 april 2018 [19] och Psallus pseudoplatani som han upptäckte 8 juni 2019[20]. Patrik har som entomolog porträtterats i tidskriften Yrfän, där beskrivs hans många upptäcktsresor i Sverige samt hans särskilda intresse och kunskap om skinnbaggar och stritar [1].
Familj redigera
Patrik Hall är gift med Åsa och har tre barn.[källa behövs]
Bibliografi redigera
- Hall, P. 2000. Den svenskaste historien: nationalism i Sverige under sex sekler. Lunds Universitet.
- Hall, P. Löfgren, K. 2006. Politisk styrning i praktiken. Studentlitteratur: Lund.
- Hall, P. 2012. Managementbyråkrati: organisationspolitisk makt i svens k offentlig förvaltning. Liber: Malmö
- Hall. P. 2015. Makten över förvaltningen: Förändringar i politikens styrning av svensk förvaltning. Liber: Malmö.
- Hodgson, D. Fred, M. Bailey, S. Hall, P. 2019. Projectification of the Public Sector. Routledge Critical Studies in Public Management.
Källor redigera
- ^ ”Malmö universitet”. forskning.mau.se. https://mau.se/personer/patrik.hall/. Läst 1 juni 2020.
- ^ Hall, 2000
- ^ Hall & Löfgren, 2006
- ^ Hall, 2012
- ^ Hodgson et al., 2019
- ^ ”Mötesboken : tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel av Vesa Leppänen, Patrik Hall, Malin Åkerström (Häftad)”. Bokus.com. https://www.bokus.com/bok/9789198420364/motesboken-tolkningar-av-arbetslivets-sammantraden-och-rosevinsmingel/. Läst 1 juni 2020.
- ^ ”Därför blir mötena på jobbet allt fler”. forskning.se. 14 oktober 2019. https://www.forskning.se/2019/10/14/darfor-blir-motena-pa-jobbet-allt-fler/. Läst 1 juni 2020. ”Det ökade antalet möten är framförallt en effekt av att samhället på olika sätt blivit både mer komplext och demokratiskt.”
- ^ Lönnroth, Valdemar (4 december 2019). ”Forskaren: Möten på jobbet är rena gruppterapin”. gp.se. http://www.gp.se/1.21039322. Läst 1 juni 2020. ”Det kan fungera som gruppterapi.”
- ^ Coughlan, Sean (15 november 2019). ”Pointless work meetings 'really a form of therapy'” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/education-50418317. Läst 1 juni 2020.
- ^ Lönnroth, Valdemar (4 december 2019). ”Forskaren: Möten på jobbet är rena gruppterapin”. gp.se. http://www.gp.se/1.21039322. Läst 1 juni 2020. ”En forskargrupp bestående av sociologer och statsvetare på Malmö universitet och Lunds universitet”
- ^ ”Arbetslivets möten har oförtjänt dåligt rykte | Malmö universitet”. mau.se. Arkiverad från originalet den 12 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200212203957/https://mau.se/nyheter/arbetslivets-moten-har-ofortjant-daligt-rykte/. Läst 1 juni 2020.
- ^ ”Tillvaratagandet av praktiska kunskaper: sociala investeringar som verktyg för kommunal styrning och organisering? | Malmö universitet”. mau.se. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200811165309/https://mau.se/forskning/projekt/tillvaratagandet-av-praktiska-kunskaper-sociala-investeringar-som-verktyg-for-kommunal-styrning-och-organisering/. Läst 1 juni 2020.
- ^ [a b c] ”Byråkratisering av offentliga organisationer? | Malmö universitet”. mau.se. Arkiverad från originalet den 20 september 2020. https://web.archive.org/web/20200920035109/https://mau.se/forskning/projekt/byrakratisering-av-offentliga-organisationer/. Läst 1 juni 2020.
- ^ ”Samverkan och autonomi inom offentlig förvaltning: problem, möjlighet eller båda delar?”. www.mah.se. 6 oktober 2011. https://www.mah.se/Forskning/Inaktiva-forskningsprojekt/Samverkan-och-autonomi-inom-offentlig-forvaltning-problem-mojlighet-eller-bada-delar/. Läst 1 juni 2020.
- ^ ”MISTRA: Future Fashion”. www.mah.se. 24 oktober 2011. https://www.mah.se/Forskning/Inaktiva-forskningsprojekt/MISTRA-Future-Fashion/. Läst 1 juni 2020.
- ^ ”Byråskapande byråkrater? En jämförelse av Sverige och Danmark”. www.mah.se. 11 april 2010. https://www.mah.se/Forskning/Inaktiva-forskningsprojekt/Byraskapande-byrakrater-En-jamforelse-av-Sverige-och-Danmark/. Läst 1 juni 2020.
- ^ ”Byråkratisering som konsekvens av företagsreformer inom offentlig förvaltning”. www.mah.se. 11 april 2010. https://www.mah.se/Forskning/Inaktiva-forskningsprojekt/Byrakratisering-som-konsekvens-av-foretagsreformer-inom-offentlig-forvaltning/. Läst 1 juni 2020.
- ^ https://www.artportalen.se/Image/1566305
- ^ https://www.artdatabanken.se/sok-art-och-miljodata/artportalens-nyhetsflode/nya-artlistor-infor-semestertider/
- ^ ”Intressanta småkrypsfynd”. Tidningen Yrfän, nr 2 2020, Sveriges entomologiska förening. 19 april 2020. https://www.sef.nu/download/yrfan/yrfan_2020/Yrfan-2020-nr-2_web.pdf. Läst 13 september 2023.