Paradisfågeln

stjärnbild på södra stjärnhimlen

Paradisfågeln (latin: Apus; jämför släktnamnet Apus) är en svag stjärnbildsödra stjärnhimlen.[2][3] Den är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[4]

Paradisfågeln
Apus
Lista över stjärnor i Paradisfågeln
Latinskt namnApus
FörkortningAps
Rektascension16 h
Deklination-75[1]°
Area206 grad² (67)
Huvudstjärnor4
Bayer/Flamsteedstjärnor12
Stjärnor med exoplaneter2
Stjärnor med skenbar magnitud < 30
Stjärnor närmare än 50 ljusår0
Ljusaste stjärnanAlfa Apodis (3,83m)
Närmaste stjärnanHD 128400 (66,36 )
Messierobjekt0
MeteorregnInga
Närliggande stjärnbilderAltaret, Södra triangeln, Cirkelpassaren, Flugan, Kameleonten, Oktanten, Påfågeln
Synlig vid latituder mellan +5° och −-90°
Bäst synlig klockan 21:00 under juli.

Historik

redigera

Paradisfågeln fanns inte med bland de 48 konstellationerna som listades av den antike astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest. Den beskrevs först av den nederländske astronomen Petrus Plancius i slutet av 1500-talet. Den förekom första gången i en stjärnatlas som publicerades av Petrus Plancius och den flamländske kartografen Jodocus Hondius 1597.[2][5] Första gången på bild förekommer den i Johann Bayers stjärnatlas Uranometria, som utkom 1603. Där hade den namnet called "Apis Indica".

Paradisfågeln är inte synlig från Sverige. För att hitta den måste man först och främst bege sig till platser på södra halvklotet. För den som inte är bekant med dessa områden kan de vara svårt att hitta denna stjärnbild.

Stjärnor

redigera
 
Stjärnbilden Paradisfågeln (Apus) som den kan ses med blotta ögat.

Stjärnorna i stjärnbilden har inga egennamn. α Apodis tillhör den grupp av stjärnor som lyser ljusast. Den tillhör spektralklassen K 5 men den har lägre temperatur än solen. Man hittar den på ett avstånd av 230 ljusår från jorden. Nästa stjärna β Apodis har samma spektralklass som solen. Den har en magnitud på 4,16 och befinner sig på ett avstånd av 109 ljusår från jorden. Nästa stjärna är γ Apodis som tillhör klassen underjättar och spektralklassen K 0. Den finns 109 ljusår från jorden och magnituden är 3,90. Den kanske mest spännande stjärnan i denna stjärnbild är δ1 Apodis och δ2 Apodis. Stjärnan som faktiskt är två, är en dubbelstjärna. Magnituden är 4,78 på nummer 1 och 5,22 på nummer 2. 1:an till hör spektralklassen M 5 och 2:an M 1. De befinner sig 220 ljusår bort från jorden.[6]

Beteckning Namn Apparent magnitud Ljusårs avstånd Kommentarer
α Alfa Apodis[7] 3,83 411
γ Gamma Apodis 3,86 160
β Beta Apodis[8] 4,23 158
δ¹ Delta-1 Apodis 4,68 770
ζ Zeta Apodis 4,79 312
η Eta Apodis 4,89 140
ε Epsilon Apodis 5,06 551
δ² Delta-2 Apodis 5,27 663
ι Jota Apodis 5,39 1140
κ¹ Kappa-1 Apodis 4,68 1020
R Apodis 5,37 428
κ² Kappa-2 Apodis 5,64 735
θ Theta Apodis 5,69 328

Djuprymdsobjekt

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Apus, constellation boundary. International Astronomical Union. http://www.iau.org/public/constellations/#aps. Läst 10 april 2014. 
  2. ^ [a b] Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  3. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 10 april 2014. 
  4. ^ ”Apus Constellation”. Arkiverad från originalet den 14 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140214071400/http://www.constellation-guide.com/constellation-list/apus-constellation/. Läst 10 april 2014. 
  5. ^ Plotner, Tammy (13 oktober 2008). ”Apus”. Universe Today. http://www.universetoday.com/19562/apus/. Läst 10 april 2014. 
  6. ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 310-311. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  7. ^ ”Basic data : alf Aps -- Star”. SIMBAD. AAVSO - American Association for Variable Star Observers. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+129078. Läst 10 april 2014. 
  8. ^ ”Basic data : bet Aps -- High proper-motion Star”. AAVSO - American Association for Variable Star Observers. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Beta+Aps&submit=SIMBAD+search. Läst 10 april 2014. 

Externa länkar

redigera