Eta Apodis (η Aps / η Apodis) är en spektroskopisk dubbelstjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Paradisfågeln. Den har en skenbar magnitud på +4,89[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar inom Hipparcos-uppdraget på 23,6 mas[1] beräknas den befinna sig ca 140 ljusår från solen.

Eta Apodis ()
Apus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildParadisfågeln
Rektascension14t 18m 13,89774s[1]
Deklination−81° 00′ 27,9300″[1]
Skenbar magnitud ()+4,89[2]
Stjärntyp
SpektraltypA2MA7-F2[3] ellerA2(m) CrEu[4]
U–B+0,11[5]
B–V+0,25[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-9,4[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: −19,47[1] mas/år
Dek.: -64,51[1] mas/år
Parallax ()23,62 ± 0,18[1]
Avstånd138 ± 1  (42,3 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()+1,76[6]
Detaljer
Massa1,77 ± [7] M
Radie2,13 ± [7] R
Luminositet15,5[7] L
Temperatur7 860 ± 20[7] K
Vinkelhastighet17,2 ± 0,3[8] km/s
Ålder250 ± 200[7] miljoner år
Andra beteckningar
CD−80 706, FK5 3129, HD 123998, HIP 69896, HR 5303, SAO 258693.[9]

EgenskaperRedigera

Eta Apodis har en massa som är ca 1,8[7] gånger större än solens massa och en radie som är ca 2,1[7] gånger större än solens radie. Den utstrålar från dess fotosfär ca 16[7] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 7 900 K.[7]

Spektralklassen för Eta Apodis visar att den är en Am-stjärna, vilket innebär att spektret visar kemiska särdrag, som anger ett överskott av elementen krom och europium.[3] Spektret visar magnetiskt inducerade egenskaper som anger en beräknad ytfältstyrka på ungefär 360 G.[4] Baserat på observationer med rymdteleskopet Spitzer emitterar den ett överskott av infraröd strålning med våglängd 24 μm. Denna kan orsakas av en omgivande stoftskiva på ett avstånd av mer än 31 astronomiska enheter från stjärnan.[7]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1979), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 1, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1978mcts.book.....H
  4. ^ [a b] Bychkov, V. D.; Bychkova, L. V.; Madej, J. (August 2003), "Catalogue of averaged stellar effective magnetic fields. I. Chemically peculiar A and B type stars", Astronomy and Astrophysics, 407: 631–642, arXiv:astro-ph/0307356 , Bibcode:2003A&A...407..631B, doi:10.1051/0004-6361:20030741
  5. ^ [a b] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  6. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b c d e f g h i j] Plavchan, Peter; et al. (June 2009), "New Debris Disks Around Young, Low-Mass Stars Discovered with the Spitzer Space Telescope", The Astrophysical Journal, 698 (2): 1068–1094, arXiv:0904.0819 , Bibcode:2009ApJ...698.1068P, doi:10.1088/0004-637X/698/2/1068
  8. ^ Díaz, C. G.; et al. (July 2011), "Accurate stellar rotational velocities using the Fourier transform of the cross correlation maximum", Astronomy & Astrophysics, 531: A143, arXiv:1012.4858 , Bibcode:2011A&A...531A.143D, doi:10.1051/0004-6361/201016386
  9. ^ "eta Aps -- Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-07-08.

Externa länkarRedigera