Cirkelpassaren
stjärnbild på södra stjärnhimlen
Cirkelpassaren (Circinus på latin) är en liten, svag stjärnbild på södra stjärnhimlen.[1][2][3] Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen.[4]
| Cirkelpassaren | |
 | |
| Lista över stjärnor i Cirkelpassaren | |
| Latinskt namn | Circinus |
|---|---|
| Förkortning | Cir |
| Rektascension | 15 h |
| Deklination | -60° |
| Area | 93 grad² (85) |
| Huvudstjärnor | 3 |
| Bayer/Flamsteedstjärnor | 9 |
| Stjärnor med exoplaneter | 2 |
| Stjärnor med skenbar magnitud < 3 | 0 |
| Stjärnor närmare än 50 ljusår | 0 |
| Ljusaste stjärnan | Alfa Circini (3,19m) |
| Närmaste stjärnan | Alfa Circini (53,50 lå) |
| Messierobjekt | 0 |
| Meteorregn | Alfa Circiniderna |
| Närliggande stjärnbilder | Vargen Kentauren Flugan Paradisfågeln Södra triangeln Vinkelhaken, |
| Synlig vid latituder mellan +30° och −90° Bäst synlig klockan 21:00 under juli. | |
HistorikRedigera
Stjärnbilden beskrevs först av den franske astronomen Nicolas Louis de Lacaille 1756, för att täcka en lucka på stjärnhimlen mellan Södra triangeln och Kentaurens framben.
StjärnorRedigera
Stjärnbilden Cirkelpassaren (Circinus) som den kan ses med blotta ögat.
Röntgenbinären Circinus X-1 sedd av Chandra-teleskopet.
Cirkelpassaren är en ljussvag stjärnbild med bara några huvudstjärnor som fått Bayer-beteckning.[5][3]
- α - Alfa Circini är den ljusstarkaste stjärnan i Cirkelpassaren, en dubbelstjärna med magnitud 3,19.
- β - Beta Circini är en vit stjärna av magnitud 4,07.
- γ - Gamma Circini är en dubbelstjärna där huvudstjärnan är en blåvit stjärna av magnitud 4,51 och följeslagaren är en gulvit stjärna av magnitud 5,71.
- ε - Epsilon Circini är en orange jätte av magnitud 4,85.
- δ - Delta Circini är en dubbelstjärna av magnitud 5,09.
- Circinus X-1 är en röntgenbinär bestående av en neutronstjärna och en stjärna i huvudserien. Den upptäcktes 14 juni 1969.
DjuprymdsobjektRedigera
Den planetariska nebulosan NGC 5315 med centralstjärna sedd av Hubbleteleskopet.
Det finns inga Messierobjekt i Cirkelpassaren.[5][3]
StjärnhoparRedigera
- NGC 5823 (Caldwell 88) är en öppen stjärnhop av magnitud 7,9.
GalaxerRedigera
- Circinusdvärgen (ESO 97-G13) är en galax som ligger 20 miljoner ljusår bort. Den troddes först vara en dvärggalax, därav namnet. Det har emellertid visat sig att stora delar av galaxen döljs bakom gas- och stoftmoln. Magnitud 9,84.
NebulosorRedigera
- NGC 5315 är en planetarisk nebulosa av magnitud 9,8.
ReferenserRedigera
- ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9
- ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 26 januari 2014.
- ^ [a b c] ”Circinus Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/circinus-constellation/. Läst 26 januari 2014.
- ^ http://www.iau.org/ The International Astronomical Union (IAU)
- ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 350-351. ISBN 978-3-8331-4371-7
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Cirkelpassaren.
