Öppna huvudmenyn

Packhusplatsen

ett torg i Göteborg

Packhusplatsen är ett torg i stadsdelen Nordstaden[1] vid den Södra Älvstranden av Göta älv i Göteborg. På torget ligger bland annat Casino Cosmopol och Hovrätten. Fram till år 1925 låg Posthuset vid torget, och det första Sahlgrenska sjukhuset låg där dåvarande Sillgatan (nu Postgatan) mynnade ut vid Kronans Masthamn. Sjukhuset låg här 1782–1823 då verksamheten flyttade till Östra Hamngatan 11. Byggnaden revs kring 1900. Platsen uppmättes till 6 020 kvadratmeter år 1900.[2]

Packhusplatsen
Packhusplatsen september 2011.jpg
Packhusplatsen i september 2011.
Namn efterTull- och Packhuset
Namngiven1883
Läge
Anknyter tillPackhusgatan, Norra Hamngatan, Postgatan, Kronhusgatan, Sankt Eriksgatan
Yta6 020 m²
Betydelse
ByggnaderCasino Cosmopol, Hovrätten

Torget fick sitt namn 1883[1] efter det tull- och packhus ("Stora Tullhuset" eller "Tull- och Packhuset") vid kajen som stod klart den 7 januari 1866[3] och togs i bruk i april samma år, efter ritningar av Frans Jacob Heilborn och numera innehåller ett kasino. År 1911 byggdes huset om av Ernst Krüger och 1925 av Karl Bengtsson då byggnaden fick sitt nuvarande utseende mot Packhusplatsen.[4]Det första packhuset var först beläget vid "Stora Hamnemunnen" ungefär mitt emot residenset, år 1727 flyttat till hörnet af Norra Hamngatan och Smedjegatan. Huset rymde inte bara tull- och accisstaterna utan även logement och kontor för de handlande och deras mäklare.[5]

Ännu i mitten av 1850-talet fanns inte Packhuskajen, utan den enda tilläggsplatsen var en smal träbro, direkt norr om inloppet till Stora Hamnkanalen (då ”Stora bommen”). Först kring 1860 började man planera för kajen, fylla ut och förse den med så kallad strandskoning.

Kronans Masthamn var en hamnbassäng, som låg innanför Stora Bombastionen vid nuvarande Packhusplatsen/Packhuskajen, på platsen för det område där Stora Tullhuset uppfördes. Masthamnen kom till i slutet av 1600-talet och fylldes igen 1861.[6] Masthamnen var rektangelformad, cirka 35 meter bred och sträckte sig längs med och väster om Franska tomten (ungefär vid nuvarande Packhusplatsen 4) till i höjd med Kronhusgatan. Hamnen upptog därmed större delen av Packhusplatsen.[7] I Norra Hamngatans västra förlängning byggdes 1843 en träbro över masthamnen.

Innehåll

Byggnader och verksamheter kring PackhusplatsenRedigera

 
Packhusplatsen 2
 
Packhusplatsen 3
 
Packhusplatsen 5-6
  • Vid Masthamnen, på den norra sidan av Stora Hamnen hade engelsmannen David Crokatt ett brännvinsbränneri på 1730- och 1740-talet. Han drev också stadens första tobaksodling samt var en tid även stadsmäklare. Bränneriet upphörde 1753.[8]
  • Packhusplatsen 2/Smedjegatan 1 A i kvarteret 21 "Kruthuset" — kallat för "Hertziahuset". Uppfördes 1901 som ett "warehouse"[9] för handelsfirman J. A. Hertz & Co efter ritningar av Louis Enders i en jugendinspirerad stil. Bottenvåningen är i granit och de övriga fyra våningarna i gulbrunt tegel. Fastigheten har också inrymt bostäder, och på 1930-talet bodde här cirka 40 personer.
  • Packhusplatsen 4/Postgatan 1 i kvarteret 13 "Gamla Tullen" — femvåningshus i tegel och sten, uppfört 1898 efter ritningar av arkitekt Hjalmar Cornilsen. Hotell AB Hembygden övertog fastigheten 1910, och 1920 togs verksamheten över av Svenska Amerika Linien. Hotelldelen hette därefter Strand Hotell fram till 1945 och 1950 köptes fastigheten av Fastighets AB Broströmia. Med början 2003 ombyggdes fastigheten till lägenheter.
  • Packhusplatsen 5–6/Norra Hamngatan 2 i kvarteret 13 "Gamla Tullen" — kontorshus i fem våningar med överbyggd gård. Ursprungligen uppfördes på tomten två stenhus 1850, och 1907 flyttade Broströmskoncernen in i det norra huset. År 1917 köpte Broströms de båda fastigheterna och genomförde därefter 1926–28 omfattande om- och tillbyggnader, efter ritningar av arkitekt Sven Steen. På 1980-talet ägdes fastigheten av Rederi Transatlantic, som också hade sitt kontor här och 1993 byggdes huset om för Hovrätten.
  • Packhusgatan 6/Packhusplatsen 7 i kvarteret 36 "Packhuset" — är det före detta tull- och packhuset, se ovan. Det vände sig mot älven och bestod av en huvudbyggnad som hyste tullfunktioner och på ömse sidor två fristående, lägre packhus. År 1925 byggdes den stora byggnaden mot Packhusplatsen. Byggnadskomplexet består av en huvudbyggnad i två-tre våningar mot älven, en trevåningsbyggnad mot Packhusplatsen och sammanbindande flyglar i en våning. Fasader i gult tegel. Här hade tullen verksamhet fram till 1973, då man flyttade till Östra Nordstaden och 2001–02 byggdes den västra delen av huset om för Casino Cosmopol. I huset finns migrationsmuseet Emigranternas hus som skildrar svenska emigrationshistorien i olika utställningar.
  • Packhuskajen 8 i kvarteret 35 "Magasinet" — populärt kallat "Kajskjul 8". Uppfört kring 1885 som varuskjul i en våning av trä. År 1995 byggdes skjulet om för att passa ihop med förnyelsen av Packhusplatsen och för att kunna användas vid olika evenemang. Skjulet är en av de få återstående träbyggnaderna längs med Göteborgs kajer.
  • Packhuskajen 8 ½ i kvarteret 35 "Magasinet" — uppfördes 1994 efter ritningar av B. Cederlöf Arkitektkontor för Göteborgs Maritima Centrum.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 226
  2. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6
  3. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 57
  4. ^ 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-85488-78-0 s. 34
  5. ^ Göteborgs Köp- och Handelsgille - Handelssocietet - Handelsförening - Handelskammare 1661-1911: Minnesskrift, Hugo Fröding, Göteborg 1911 s. 37
  6. ^ Göteborg i äldre och nyare tid, [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 100–101
  7. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag – den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 921
  8. ^ Bryggare och bryggerier i Göteborg före 1810, [Bilaga till Bryggerinäringen i Göteborg del I], Stig Dymling, Göteborg 1961 s. 33
  9. ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 42
  10. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 113
  11. ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 68
  12. ^ Dagens Nyheter: "Transkvarteret" i Göteborg klart. (1944-02-03)

Tryckta källorRedigera

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 32-33. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 484, 485, 531, 535, 582
  • Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Göteborg 1923 s. 105-108
  • Från Börsen till Park Avenue : Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 14
  • Göteborgs-Posten 1998 11 24, s. 4

Vidare läsningRedigera