Öppna huvudmenyn

Nordstaden är en stadsdel i centrala Göteborg norr om Stora Hamnkanalen och en del av Göteborgs ursprungliga stadsområde. Området delas av Östra Hamngatan, tidigare Östra hamnkanalen, i Östra Nordstaden och Västra Nordstaden. Stadsdelen har en areal på 42 hektar.[1]

Nordstaden, nr 2
Stadsdel
Göteborgs rådhus vid Gustaf Adolfs torg.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Centrum
Koordinater 57°42′29″N 11°57′52″Ö / 57.70806°N 11.96444°Ö / 57.70806; 11.96444
Area 42 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 2

De sista husen i Östra Nordstaden revs i maj 1971 för att ge plats för köpcentrumet Nordstan.[2]

Västra Nordstaden består huvudsakligen av äldre hus, till exempel Kronhuset, Rådhuset, Börsen, Tyska kyrkan, Ostindiska huset och före detta Sjöbefälsskolan. En del nybyggda hus finns, bland annat Göteborgsoperan och Traktören som är en av stadens förvaltningsbyggnader. I Västra Nordstaden finns också flera bostadskvarter, speciellt på Kvarnberget.

Längs Göta älv ligger Packhuskajen, som går från Stora Bommen till Lilla Bommen.

Spårvagnshållplatsen Nordstan ligger i öster, mellan köpcentrumet Nordstan och Centralstationen.

ByggnadsminnenRedigera

Kvartersindelning i NordstadenRedigera

 
Kvarteret Gamla tullens fasader mot Norra Hamngatan.

Nuvarande kvarterRedigera

Nordstaden omfattar numera 30 byggnadskvarter. Namnen som används är de som infördes 1923,[3] när fastigheternas tidigare rotenummer ersattes med en ny kvartersindelning.[4] Kvarteren 37 och 38 är bildade vid ett senare datum.

Kvarteren är: 2. Hövågen, 8. Köpmannen,[5] 10. Kronobageriet,[6] 11. Rådhuset, 12. Ostindiska Kompaniet,[7] 13. Gamla Tullen,[8] 14. Lilla Berget,[9] 15. Traktören,[10] 16. Högvakten,[11] 17. Borgaren,[12] 18. Gamla Teatern,[13] 19. Kronhuset, 20. Franska Tomten,[14]21. Kruthuset, 22. Vadman,[15] 23. Enigheten,[16] 24. Polismästaren,[17] 25 Göta Kanal,[18] 26 Vindragaren,[19] 27. Stadskvarnen,[20] 28. Navigationsskolan,[21] 29. Kvarnberget, 30. Mjölnaren,[22] 31. Mätaren,[23] 32. Ljusstöparen,[24] 33. Lilla Bommen,[25] 35. Magasinet, 36. Packhuset, 37. Dirigenten,[26] 38. Kajskjulet.[27]

Tidigare kvarterRedigera

Fram till 1970-talet fanns det ytterligare några kvarter i Östra Nordstaden:[28][29] N:o 1 Gustavus Primus, N:o 3 Klädprässaren, N:o 4 Strykjärnet, N:o 5 Tenngjutaren och N:o 6 Nålmakaren[30]samt N:o 7 Gästgivaren.[30] Byggnaden i kvarteret N:o 9. Nye Port (numera Drottningtorget) finns kvar, men kvartersnamnet används inte längre.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Kjellin, Maja; Bothén Anders (1973). Östra Nordstaden i Göteborg: en stadsdels historia från grundläggningen till nuvarande tid. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 8. Göteborg. Libris länk 
  3. ^ Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923
  4. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris länk. ISBN 91-89088-12-3 , s. 12.
  5. ^ Köpmannen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  6. ^ Kronobageriet, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 5-6.
  7. ^ Ostindiska Kompaniet, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6.
  8. ^ Gamla Tullen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 5 och 7.
  9. ^ Lilla Berget, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  10. ^ Traktören, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  11. ^ Högvakten, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  12. ^ Borgaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7-8.
  13. ^ Gamla Teatern, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7-8.
  14. ^ Franska Tomten, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7.
  15. ^ Vadman, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 8-9.
  16. ^ Enigheten, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 8-9.
  17. ^ Polismästaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 8-9.
  18. ^ Göta Kanal, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 9-10.
  19. ^ Vindragaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 9-10.
  20. ^ Stadskvarnen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  21. ^ Navigationsskolan, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  22. ^ Kvarnberget & Mjölnaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  23. ^ Mätaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  24. ^ Ljusstöparen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  25. ^ Lilla Bommen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  26. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris länk. ISBN 91-89088-12-3 , s. 7.
  27. ^ http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Nordstaden%20-%20Tillbyggnad%20av%20Göteborgsoperan-Plan%20-%20granskning-Plankarta%20m.m./$File/01Plankarta.pdf?OpenElement
  28. ^ Olga Dahl: Det äldsta Göteborgs roteindelning, gbgtomter.se.
  29. ^ Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Årsbok / Sveriges släktforskarförbund, 99-0786668-7 ; 1989 Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. Libris länk. ISBN 91-87676-03-6 , s. 147-164.
  30. ^ [a b] Nålmakaren & Gästgivaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7-8.

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris länk. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10.
  • Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris länk 
  • Kjellin, Maja; Bothén Anders (1973). Östra Nordstaden i Göteborg: en stadsdels historia från grundläggningen till nuvarande tid. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 8. Göteborg. Libris länk 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris länk. ISBN 91-89088-12-3 , s. 7.
  • Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Årsbok / Sveriges släktforskarförbund, 99-0786668-7 ; 1989 Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. Libris länk. ISBN 91-87676-03-6 , s. 147-164.
  • Statistisk årsbok för Göteborg. Göteborgs statistik, 99-0875351-7. Göteborg: Göteborgs stadskansli. 1902-. Libris länk 

Vidare läsningRedigera

SkönlitteraturRedigera

  • Ninnisdotter, Gun (1992). Isrosor och spisrosor. Göteborg: Lindelöw. Libris länk. ISBN 91-88144-08-9  - Roman om två kvinnor som driver ett café på Postgatan under 1930-talet.