Nordstaden är en stadsdel i centrala Göteborg norr om Stora Hamnkanalen och en del av Göteborgs ursprungliga stadsområde. Området delas av Östra Hamngatan, tidigare Östra hamnkanalen, i Västra Nordstaden och Östra Nordstaden. Stadsdelen har en areal på 42 hektar.[1] Den sista äldre bebyggelsen i Östra Nordstaden revs i maj 1971 för att ge plats för köpcentrumet Nordstan.[2]

Nordstaden, nr 2
Stadsdel
Göteborgs rådhus vid Gustaf Adolfs torg.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsområde Centrum
Koordinater 57°42′29″N 11°57′52″Ö / 57.70806°N 11.96444°Ö / 57.70806; 11.96444
Area 42 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 2

Västra Nordstaden består huvudsakligen av äldre hus, till exempel Kronhuset, Rådhuset, Börsen, Tyska kyrkan, Ostindiska huset och före detta Sjöbefälsskolan. En del nybyggda hus finns, bland annat Göteborgsoperan och Traktören som är en av stadens förvaltningsbyggnader. I Västra Nordstaden finns också flera bostadskvarter, speciellt på Kvarnberget.

Längs Göta älv ligger Packhuskajen, som går från Stora Bommen till Lilla Bommen.

Spårvagnshållplatsen Nordstan ligger i öster, mellan köpcentrumet Nordstan och Centralstationen.

Byggnadsminnen redigera

Inom stadsdelen finns det åtta byggnadsminnen (BM):

Kvartersindelning i Nordstaden redigera

 
Sahlgrenska huset vid Norra Hamngatan omgivet av Ostindiska huset (vänster) och Tyska kyrkan.
 
Kvarteret Gamla tullens fasader mot Norra Hamngatan.

Nuvarande kvarter redigera

Nordstaden omfattar numera 30 byggnadskvarter. Namnen som används är de som infördes 1923,[3] när fastigheternas tidigare rotenummer ersattes med en ny kvartersindelning.[4] Kvarteren 37 och 38 är bildade vid ett senare datum.

Kvarteren är: 2. Hövågen, 8. Köpmannen,[5] 10. Kronobageriet,[6] 11. Rådhuset, 12. Ostindiska Kompaniet,[7] 13. Gamla Tullen,[8] 14. Lilla Berget,[9] 15. Traktören,[10] 16. Högvakten,[11] 17. Borgaren,[12] 18. Gamla Teatern,[13] 19. Kronhuset, 20. Franska Tomten,[14]21. Kruthuset, 22. Vadman,[15] 23. Enigheten,[16] 24. Polismästaren,[17] 25 Göta Kanal,[18] 26 Vindragaren,[19] 27. Stadskvarnen,[20] 28. Navigationsskolan,[21] 29. Kvarnberget, 30. Mjölnaren,[22] 31. Mätaren,[23] 32. Ljusstöparen,[24] 33. Lilla Bommen,[25] 35. Magasinet, 36. Packhuset, 37. Dirigenten,[26] 38. Kajskjulet.[27]

Tidigare kvarter redigera

Fram till 1970-talet fanns det ytterligare några kvarter i Östra Nordstaden:[28][29] N:o 1 Gustavus Primus, N:o 3 Klädprässaren, N:o 4 Strykjärnet, N:o 5 Tenngjutaren och N:o 6 Nålmakaren[30]samt N:o 7 Gästgivaren.[30] Byggnaden i kvarteret N:o 9. Nye Port (numera Drottningtorget) finns kvar, men kvartersnamnet används inte längre.

Lista över byggnadskvarter fastställda 1923 redigera

  • Kvarter 1 Gustavus Primus
  • Kvarter 2 Hövågen
  • Kvarter 3 Klädpressaren
  • Kvarter 4 Strykjärnet
  • Kvarter 5 Tenngjutaren
  • Kvarter 6 Nålmakaren
  • Kvarter 7 Gästgivaren
  • Kvarter 8 Köpmannen
  • Kvarter 9 Nye Port
  • Kvarter 10 Kronobageriet
  • Kvarter 11 Rådhuset
  • Kvarter 12 Ostindiska Kompaniet
  • Kvarter 13 Gamla Tullen
  • Kvarter 14 Lilla Berget
  • Kvarter 15 Traktören
  • Kvarter 16 Högvakten
  • Kvarter 17 Borgaren
  • Kvarter 18 Gamla Teatern
  • Kvarter 19 Kronhuset
  • Kvarter 20 Franska Tomten
  • Kvarter 21 Kruthuset
  • Kvarter 22 Vadman
  • Kvarter 23 Enigheten
  • Kvarter 24 Polismästaren
  • Kvarter 25 Göta Kanal
  • Kvarter 26 Vindragaren
  • Kvarter 27 Stadskvarnen
  • Kvarter 28 Navigationsskolan
  • Kvarter 29 Kvarnberget
  • Kvarter 30 Mjölnaren
  • Kvarter 31 Mätaren
  • Kvarter 32 Ljusstöparen
  • Kvarter 33 Lilla Bommen
  • Kvarter 34 S:t Erik
  • Kvarter 35 Magasinet
  • Kvarter 36 Packhuset

[31]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36.
  2. ^ Kjellin, Maja; Bothén Anders (1973). Östra Nordstaden i Göteborg: en stadsdels historia från grundläggningen till nuvarande tid. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 8. Göteborg. sid. 5. Libris 904762 
  3. ^ Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923
  4. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 12.
  5. ^ Köpmannen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  6. ^ Kronobageriet, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 5-6.
  7. ^ Ostindiska Kompaniet, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6.
  8. ^ Gamla Tullen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 5 och 7.
  9. ^ Lilla Berget, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  10. ^ Traktören, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  11. ^ Högvakten, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  12. ^ Borgaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7-8.
  13. ^ Gamla Teatern, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7-8.
  14. ^ Franska Tomten, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7.
  15. ^ Vadman, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 8-9.
  16. ^ Enigheten, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 8-9.
  17. ^ Polismästaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 8-9.
  18. ^ Göta Kanal, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 9-10.
  19. ^ Vindragaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 9-10.
  20. ^ Stadskvarnen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  21. ^ Navigationsskolan, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  22. ^ Kvarnberget & Mjölnaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  23. ^ Mätaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  24. ^ Ljusstöparen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  25. ^ Lilla Bommen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  26. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 7.
  27. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140628164621/http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Nordstaden%20-%20Tillbyggnad%20av%20G%C3%B6teborgsoperan-Plan%20-%20granskning-Plankarta%20m.m./$File/01Plankarta.pdf?OpenElement. Läst 10 maj 2018. 
  28. ^ Olga Dahl: Det äldsta Göteborgs roteindelning, gbgtomter.se.
  29. ^ Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Årsbok / Sveriges släktforskarförbund, 99-0786668-7 ; 1989 Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. Libris 7765970. ISBN 91-87676-03-6 , s. 147-164.
  30. ^ [a b] Nålmakaren & Gästgivaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7-8.
  31. ^ Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Lindgren & söner, Göteborg, 1923, s. 5

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10.
  • Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris 1472782 
  • Kjellin, Maja; Bothén Anders (1973). Östra Nordstaden i Göteborg: en stadsdels historia från grundläggningen till nuvarande tid. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 8. Göteborg. Libris 904762 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 7.
  • Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Årsbok / Sveriges släktforskarförbund, 99-0786668-7 ; 1989 Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. Libris 7765970. ISBN 91-87676-03-6 , s. 147-164.
  • Statistisk årsbok för Göteborg. Göteborgs statistik, 99-0875351-7. Göteborg: Göteborgs stadskansli. 1902-. Libris 8203449 

Vidare läsning redigera

Skönlitteratur redigera

  • Ninnisdotter, Gun (1992). Isrosor och spisrosor. Göteborg: Lindelöw. Libris 7769264. ISBN 91-88144-08-9  - Roman om två kvinnor som driver ett café på Postgatan under 1930-talet.