Öppna huvudmenyn
Denna artikel handlar om staden Pécs. För bildstödsmetoden, se Picture exchange communication system (PECS).

Pécs (kroatiska: Pečuh) är en stad i södra Ungern belägen nära den kroatiska gränsen. Staden ligger vid foten av Mecsekbergen. Pécs har 156 049 invånare (2011) och är regionhuvudstad i Dél-Dunántúl (Södra Transdanubien) och provinshuvudstad i Baranya.

Pécs
Stad
Montage över Pécs.
Montage över Pécs.
HUN Pécs flag.svg
Flagga
COA Hungary Town Pécs.svg
Stadsvapen
Land Ungern Ungern
Provins Baranya
Koordinater 46°04′16″N 18°13′59″Ö / 46.07111°N 18.23306°Ö / 46.07111; 18.23306
Area 162,77 km²
Folkmängd 156 049 (1 oktober 2011[1])
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
GeoNames 3046526
Hungary location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: www.pecs.hu

Staden är känd för att vara en av de mest romantiska städerna i landet. Här finns också lämningar från keltisk och romersk tid. Från den tid som staden ockuperades av turkarna finns ett par moskéer kvar. Den största finns på Széchenyitorget i Pécs och är numera katolsk kyrka. Den berömde opkonstnären Victor Vasarely föddes i Pécs och han donerade ett antal av sina målningar till Vasarelymuseet.

Staden var Europeisk kulturhuvudstad 2010 tillsammans med Essen och Istanbul. Pécs har historiskt bebotts av ungrare, tyskar och kroater och har en mångkulturell prägel. I Pécs finns bland annat Ungerns enda kroatiskspråkiga teater. Andelen av befolkningen som talar språk andra än ungerska är dubbelt så högt i Pécs som resten av Ungern.[2]

Innehåll

NamnRedigera

 
Torget Széchenyi tér
 
Nattbild

Namnet är av slaviskt ursprung och betyder fem, vilket återkommer i de latinska, tyska, tjeckiska och slovakiska namnen på staden. År 871 kallades staden på latin för Quinque Basilicae (fem katedraler), vilket senare ändrades till Quinque Ecclesiae (fem kyrkor).

HistoriaRedigera

Världsarv
Tidiga kristna nekropolen i Pécs
 
Lämningar av tidigt kristen kyrka från 300-talet e.Kr.
Geografiskt läge
Land  Ungern
Region*Europa och Nordamerika
Data
TypKulturarv
Kriterieriii, iv
Referens853
Historik
Världsarv sedan2000  (24:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Pécs ursprung ligger i den romerska staden Sopinae, grundad på 100-talet och blev vid slutet av 200-talet en av den romerska provinsen Pannonias administrativa centrum.[3] Stefan I av Ungern utsåg Pécs till stiftsstad 1009 och staden fick Ungerns första universitet år 1367. Den ungerska humanisten Janus Pannonius var baserad i Pécs. 1543 erövrades Pécs av Osmanska riket och turkarna gjorde staden till ett administrativt och kulturellt centrum för osmanska Ungern. Turkarna drevs ut ur Pécs under slutet av 1600-talet av Habsburgarna.[4]

DemografiRedigera

SpråkRedigera

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Pécs befolkning på detta sätt, avseende på språk:[5]

Språk Talare
1900
% 1900 Talare
1910
% 1910
Hela befolkningen 43 982 100,0 % 49 822 100,0 %
Ungerska 33 959 77,2 % 41 628 83,6 %
Tyska 7 717 17,5 % 6 356 12,8 %
Kroatiska 769 1,7 % 688 1,4 %
Slovakiska 215 0,5 % 162 0,3 %
Serbiska 113 0,3 % 125 0,3 %
Rumänska 47 0,1 % 30 0,1 %
Rutenska (Ukrainska) 3 0,0 % 5 0,0 %
Övriga 1 159 2,6 % 828 1,7 %

ReligionRedigera

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Pécss befolkning på detta sätt, avseende på religion:[6]

Religion Antal
1900
% 1900 Antal
1910
% 1910
Hela befolkningen 43 982 100,0 % 49 822 100,0 %
Romersk katolicism 37 196 84,6 % 42 053 84,4 %
Kalvinism 1 460 3,3 % 2 173 4,4 %
Lutherdom 1 049 2,4 % 1 173 2,4 %
Ortodox 183 0,4 % 234 0,5 %
Katolska östkyrkor 68 0,2 % 98 0,2 %
Unitarism 12 0,0 % 30 0,1 %
Judendom 3 973 9,0 % 4 026 8,1 %
Övriga 41 0,1 % 35 0,1 %

KällorRedigera

  1. ^ www.citypopulation.de På engelska, läst 15 september 2015
  2. ^ Icwip.hu : About Pécs Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. På engelska, läst 17 september 2015
  3. ^ Budapest.com: Pécs På engelska, läst 17 september 2015
  4. ^ Lonelyplanet.com: Pécs; history På engelska, läst 17 september
  5. ^ Kt.lib.pte.hu (På ungerska), läst 15 september 2015
  6. ^ Kt.lib.pte.hu (På ungerska), läst 15 september 2015

Externa länkarRedigera