Öppna huvudmenyn

Påskafton är en helgdagsafton, lördagen före påskdagen. Denna dag är gudstjänstfri i Svenska kyrkan.

Påskafton
BenedictineVespers.jpg
Benediktmunkar på Påskafton.
TypKristen högtid
DatumLördagen före Påskdagen
Geografi och firareKristna i hela världen
AnledningJesu korsfästelse
TraditionerPåskägg
Påsksmällare
Äggätande

I Finland kallas dagen allmänt för påsklördag.[1] Benämningarna stäcko- eller stacklördag (stack betyder kort) förekommer också allmänt i Svenskfinland.[1] Även benämningen kortlördag har förekommit.[1]

I SverigeRedigera

Påskafton är i kristen tradition en "tom" dag, lördagen efter långfredagen. Detta beror på att Jesus ligger i graven och lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen. Svenska kyrkan håller inga gudstjänster förrän tidigast sen kväll/påsknatten för att fira Jesus uppståndelse på påskdagen.[2] Påsken börjar vid midnatt.[3] Matteusevangeliet kapitel 27

Enligt Första Petrusbrevet 3:18-19 och 4:6 nedsteg Kristus till dödsriket för att rädda de rättfärdigas själar och öppna för dem himmelrikets portar. På påskens ikoner ser man Kristus trampa på dödsrikets portar, dess lås är sprängda och Kristus räcker handen åt Adam och Eva, åt kungar och profeter.[källa behövs]

Folkliga traditioner i SverigeRedigera

Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora ”firardagen” under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis/överraskning och påskmat med ägg. I delar av landet tänds även påskeldar.[4]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] ”Påskkortstraditionen i Finland började under 1870-talet”. Kyrklig Tidningstjänst. Arkiverad från originalet den 15 april 2009. https://web.archive.org/web/20090415161808/http://www.evl.fi/svenska/nyheter/2001/apr/paskkort.htm. Läst 30 mars 2013. 
  2. ^ Svenskakyrkan.se Påsk
  3. ^ Nordiska museet Långfredag, påskafton, påskdagen
  4. ^ Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

KällorRedigera

Externa länkarRedigera