Påskbrasa

utomhusbrasa somtänds på påskaftonskvällen

Påskbrasa, även påskeld eller påskefyr, är en utomhusbrasa som vanligtvis tänds på påskaftonskvällen.

Liten påskeld, Mossen, Göteborg 2005.
Påskbrasa förbereds, Hönö 2003.
Påskbrasa Hönö 2003.

HistorikRedigera

BakgrundRedigera

Påskeldarna har förekommit i Sverige åtminstone sedan andra hälften av 1700-talet. Det tidigaste belägget är från Västergötland) år 1768. De har kommit till Sverige från Nederländerna via nederländska köpmän till Göteborg. Därifrån tros seden att tända eldar spridits över västra Sverige.[1]

Vid mitten av 1800-talet tändes påskeldar i Halland, norra Skåne, västra Småland, Bohuslän, Västergötland, delar av Närke, Dalsland samt södra Värmland. Utanför detta område tändes påskeldar endast sporadiskt, till exempel i Lindesberg och Nora i Västmanland. Troligtvis har de kommit till dessa orter med inflyttad befolkning.[1]

Att man tände påskeldar förr i tiden hänger inte samman med boskapsskötseln, såsom är fallet med valborgsmässoeldarna. Istället har den vanligaste motiveringen till påskeldarna varit att man velat skrämma bort påskkärringar som var på väg från eller till Blåkulla.[1]

En lokal påsktradition som var vanlig vid 1800-talets slut och 1900-talets början var att tillverka en halmdocka föreställande en påskkärring med kläder, kvast, raka, väska och påskbrev, som sedan eldades upp på påskaftons kväll.[2]

NutidRedigera

På flera av öarna i Göteborgs norra skärgård tävlar man traditionellt om var man bygger den största brasan. Jakten på gamla julgranar och annat skräp är intensiv och ibland stjäl man brasmaterial från varandra.[3]

Påskbrasor eldas också i västra Finland.

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2
  2. ^ Svenska Akademiens ordbok: Påskkäring
  3. ^ Bråk om påskbrasa på öarna Göteborgs-Posten 12 april 2009

Externa länkarRedigera