Izumes[2] (Sittiparus owstoni) är en nyligen urskiljd utrotningshotad fågelart i familjen mesar inom ordningen tättingar.[3] Den har ett mycket litet utbredningsområde i södra Izuöarna utanför Japan.

Izumes
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMesar
Paridae
SläkteSittiparus
ArtIzumes
S. owstoni
Vetenskapligt namn
§ Sittiparus owstoni
Auktor(Ijima, 1893)
Synonymer
  • Sittiparus varius owstoni
  • Poecile varius owstoni
    Parus varius owstoni
  • Poecile owstoni
  • Parus owstoni
  • Owstonmes

Utseende och läten redigera

Izumesen behandlades fram tills nyligen som underart till samurajmesen, men skiljer sig tydligt från denna genom något större storlek men tydligt större näbb, avsaknad av beigevit på bröstets mitt, helt rostfärgad panna och tygel till örontäckarna samt något mörkare grå rygg. Även lätet skiljer sig, vanligen en till två ljusa toner istället för två till tre. Kroppslängden är 11-13 cm.[4]

Utbredning och systematik redigera

Izumesen förekommer enbart i södra Izuöarna (Miyake-jima, Mikura-jima och Hachijo-jima).[3] Tidigare behandlades den som en underart till samurajmes (S. varius) och vissa gör det fortfarande.[5] De flesta taxonomiska auktoriteter har dock delat upp samurajmesen i fyra arter på basis av studier som visar på tydliga genetiska och utseendemässiga skillnader,[6] förutom izumesen även iriomotemes (S. olivaceus) och taiwanmes (S. castaneoventris).

 
Mikura-jima, en av de endast tre öar izumesen förekommer på.

Släktestillhörighet redigera

Tidigare fördes samurajmesen till Poecile (som ännu tidigare inkluderades i ett stort Parus), men urskiljs numera oftast som ett eget släkte efter DNA-studier.[7] Izumesen förs därför också dit.

Levnadssätt redigera

Izumesen förekommer i städsegrön skog. Födan har inte rapporterats i detalj, men tros vara densamma som hos samurajmesen. Häckningssäsongen inleds i början av mars. Boet verkar inte skilja sig från samurajmesen i utseende. Den lägger tre till fyra ägg. Arten är stannfågel.[4]

Status och hot redigera

Izumesen har en mycket liten utbredning och en population på endast 2900-3600 vuxna individer, uppsplittrad på tre delpopulationer. Den minskar dessutom i antal på grund av habitatförstörelse och möjligen påverkan från invasiva arter. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som starkt hotad.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga namn hedrar Alan Owston (1853-1915), engelsk handlare, naturforskare och samlare boende i Japan 1871-1915.[8] Tidigare kallades den owstonmes även på svenska, men justerades 2023 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2017 Sittiparus owstoni . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 10 december 2017.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N., Sharpe, C.J., Kirwan, G.M. & Bonan, A. (2018). Izu Tit (Sittiparus owstoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343864 18 december 2018).
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ McKay, B.D., Mays, H.L., Yao, C.-T., Wan, D., Higuchi, H. & Nishiumi, I. (2014) Incorporating color into integrative taxonomy: analysis of the Varied Tit (Sittiparus varius) complex in East Asia. Syst. Biol. 63(4): 505–517.
  7. ^ Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.
  8. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera