Öppna huvudmenyn

Otto Julius Hagelstam

svensk (finlandssvensk) militär, kartograf och skriftställare

Otto Julius Hagelstam, född 11 mars 1785 i Nagu socken, Åbo och Björneborgs län, död 28 april 1870 i Stockholm, var en svensk (finlandssvensk) militär, kartograf och skriftställare.[4][5][6]

Otto Julius Hagelstam
Otto Julius Hagelstam.png
Född11 mars 1785[1] eller 11 mars 1784[2]
Nagu
Död28 april 1870[2]
Skeppsholms församling
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
NationalitetSverige
SysselsättningMilitär, kartograf
Redigera Wikidata
Lissma gård, litografi av Hagelstam.

Innehåll

BiografiRedigera

Föräldrar var kaptenen Gabriel August Hagelberg och Anna Lovisa Qvick, som var utomäktenskaplig dotter till fältmarskalken greve Augustin Ehrensvärd.

Vid femton års ålder ingick han i kronans tjänst som extra kvartersman vid skeppsbyggeriet på Sveaborg, utnämndes 1801 till fänrik i arméns flotta, då han antog namnet Hagelstam, och befordrades 1808 till löjtnant. Under Finska kriget utmärkte han sig i flottans strider, bland annat vid Lemo, Sandö, Grönviks sund och Kahiluoto-ön, där den fyra gånger talrikare ryska truppen besegrades.

Efter fredsslutet stannade Hagelstam kvar i svensk tjänst, blev 1810 kapten vid Sjömätningskåren och utförde en mängd sjömätningar och andra kartografiska arbeten. Vid flottornas sammanslagning 1824 befordrades han till överste och ställdes på indragningsstat.

Efter att ha adlats 1818 deltog han i riksdagsarbetet samt var 1828, 1834 och 1840 ledamot av statsutskottet. Han var aktiv i ordnadet av Sveriges marina försvar och ville införa en särskild skärgårdsflotta. Han var genom ett förslag 1818 initiativtagare till Väddö kanal i Roslagen.[5] Han var även en ivrig nykterhetsförespråkare och en av honom författad broschyr om brännvinsmissbruket trycktes i över 45 000 exemplar. Hagelstam medverkade därvid till att brännvinsskatten omlades 1855 och husbehovsbränningen förbjöds 1860.

Hagelstam var gift med Eva Fredrika Burenstam (1791–1877), genom vilken han ärvde Stjernsunds slott i Askersunds socken, som han 1823 sålde till kung Karl XIV Johan. Han var även ägare till Lissma gård i Huddinge socken mellan 1823 och 1845. Vid Hagelstams död 1870 utdog ätten på manslinjen.

Verk i urvalRedigera

  • Karta öfver skärgårdskrigsteatern (1814)
  • Karta öfver Norge (1815)
  • Situationskarta öfver Kristiania (1816)
  • Karta öfver Sverige (1817-18)
  • Karta öfver Sverige och Norge (1820, tre upplagor)
  • Karta öfver Helsingfors (1836)
  • Krigskarta för efterkommande sjöförsvarare (1852)

KällorRedigera

  1. ^ Theodor Westrin (red.), ”Hagelstam, Otto Julius”, Nordisk familjebok : Gossler - Harris, vol. 10, 1909, läs online
  2. ^ [a b] Otto Julius Hagelstam, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 13498, läs online
  3. ^ Hagelstam, O. J., SvenskaGravar.se, läs online, läst: 15 juni 2017
  4. ^ Hagelstam, Otto Julius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  5. ^ [a b] Otto Julius Hagelstam i Svenskt biografiskt lexikon
  6. ^ Hagelstam, Otto Julius i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Vidare läsningRedigera