Oratorio del Santissimo Sacramento al Tritone

Oratorio del Santissimo Sacramento al Tritone, även benämnt Beata Vergine e San Giuseppe,[1] är ett oratorium i Rom, helgat åt det Allraheligaste Sakramentet. Oratoriet är beläget vid Piazza Poli i Rione Trevi och tillhör församlingen Santa Maria in Via.[2]

Oratorio del Santissimo Sacramento al Tritone
Kyrka
Fasaden vid Piazza Poli.
Fasaden vid Piazza Poli.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling Santa Maria in Via
Plats Piazza Poli / Via del Tritone
Invigd 1596
5 december 1728 (nykonsekrering)
Interiören.
Interiören.

Oratoriet har också namnet Oratorio dell'Angelo Custode till minne av den år 1929 rivna kyrkan Sant'Angelo Custode, vilken var belägen i närheten.

HistoriaRedigera

Oratoriet uppfördes av Confraternita del Santissimo Sacramento (Det Allraheligaste Sakramentets brödraskap) i församlingen Santa Maria in Via. Byggnationen inleddes år 1576, men oratoriet stod inte färdigt förrän år 1596. I denna byggnad fanns en fresk föreställande Jungfru Maria, utförd av Perino del Vaga.[3] En restaurering utfördes år 1681 av Carlo Rainaldi. Tack vare brödraskapets goda ekonomi beslutade man år 1724 att bygga ett nytt oratorium. Brödraskapets beskyddare, kardinal Pietro Ottoboni, uppdrog åt arkitekten Domenico Gregorini att rita en ny byggnad. Det är sannolikt att även arkitekten Pietro Passalacqua bidrog med ritningar; denne samarbetade vid flera tillfällen med Gregorini.[3]

I utformandet av fasaden influerades Gregorini av det borrominiska formspråket.[4] Detta märks bland annat i växelverkan mellan konvexa och konkava ytor samt de snedställda kolonnerna och designen av pedimenten. Konsthistorikern Angela Negro beskriver fasaden som ett tydligt exempel på ”barocchetto romano”.[3]

På det brutna pedimentet ovanför portalen sitter två skulpturer, Tron och Hoppet, utförda av Paolo Benaglia år 1728.[3] Den övre våningen har ett stort fönster, krönt av ett kurvlinjigt pediment. Sidopartierna har avlånga fönster. Fasaden avslutas med ett pediment, inspirerat av motsvarande arkitektoniska element på Oratorio dei Filippini.[5] Oratoriet flankerades ursprungligen av två byggnader; vid breddandet av Via del Tritone år 1888 revs den högra.[6]

InteriörenRedigera

Oratoriets grundplan är en rektangel med avrundade hörn; detta formgrepp använde sig Borromini av i Oratorio dei Filippini, Santa Maria dei Sette Dolori samt kapellet Re Magi i Palazzo del Collegio di Propaganda Fide. Interiören genomgick en restaurering åren 1865–1866, ledd av Tito Armellini, far till Mariano Armellini.[7]

Högaltarmålningen utgörs av Francesco Trevisanis Den heliga Familjen från år 1729. Taket är freskmålat av Luigi Martinori.[5]

BilderRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Armellini 1891, s. 274.
  2. ^ ”Santissimo Sacramento al Tritone” (på italienska). Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 21 februari 2020. https://archive.today/20200221163509/http://www.diocesidiroma.it/phpenti/ente/?ID=792. Läst 21 februari 2020. 
  3. ^ [a b c d] Negro 1995, s. 62.
  4. ^ Ausenda 2002, s. 325.
  5. ^ [a b] Lombardi 1993, s. 94.
  6. ^ Blunt 1992, s. 155.
  7. ^ Negro 1995, s. 62–63.

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 274. OCLC 9269651 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 325. ISBN 88-365-2541-5 
  • Blunt, Anthony (1992) (på franska). Guide de la Rome baroque: églises, palais, fontaines. Paris: Éditions Hazan. sid. 154–155. ISBN 2-85025-265-4 
  • Chiavoni, Emanuela (2011) (på italienska). Il disegno di oratori romani: Rilievo e analisi di alcuni tra i più significativi oratori di Roma. Roma: Gangemi. ISBN 978-88-492-6493-7 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 94. OCLC 30727273 
  • Negro, Angela. ”Oratorio del Santissimo Sacramento di Santa Maria in Via” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (4): sid. 62–63. ISSN 1126-6546. 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 331. ISBN 88-8289-419-3 

Externa länkarRedigera