Ode for St. Cecilia's Day
Ode for St. Cecilia's Day (HWV 76) är en kantat av Georg Friedrich Händel komponerad 1739 och hans andra tonsättning av den engelske poeten John Drydens dikt. Titeln på kantaten refererar till Sankta Cecilia, kyrkomusikens skyddshelgon. Temat är den pytagoreiska teorin om harmonia mundi, att musiken hade en central funktion vid världens skapelse. Premiären ägde rum den 22 november 1739 i teatern vid Lincoln's Inn Fields i London.
Ebenezer Prout har kommenterat olika aspekter på Händels instrumentatering av verket.[1] Edmund Bowles har skrivit om Händels användning av timpani i verket.[2]
Satser redigera
- Overture: Larghetto e staccato—allegro—minuet
- Recitativ (tenor): From harmony, from heavenly harmony
- Kör: From harmony, from heavenly harmony
- Aria (sopran): What passion cannot music raise and quell!
- Aria (tenor) och kör: The trumpet's loud clangour
- Marsch
- Aria (sopran): The soft complaining flute
- Aria (tenor): Sharp violins proclaim their jealous pangs
- Aria (tenor): But oh! What art can teach
- Aria (sopran): Orpheus could lead the savage race
- Recitativ (sopran): But bright Cecilia raised the wonder higher
- Stor kör med sopran: As from the power of sacred lays
Referenser redigera
- ^ Prout, Ebenezer (1 maj 1884). ”Handel's Orchestration (Continued)”. The Musical Times and Singing Class Circular "25" (495): ss. 256–260. doi:. http://links.jstor.org/sici?sici=0958-8434(18840501)25%3A495%3C256%3AHO(%3E2.0.CO%3B2-I. Läst 12 april 2008.
- ^ Bowles, Edmund A. (3 april 1991). ”The Double, Double, Double Beat of the Thundering Drum: The Timpani in Early Music”. Early Music "19" (3): ss. 419–435. doi:. http://links.jstor.org/sici?sici=0306-1078(199108)19%3A3%3C419%3ATDDDBO%3E2.0.CO%3B2-5. Läst 12 april 2008.