Öppna huvudmenyn

Sankta Cecilia är inom Romersk-katolska kyrkan ett romerskt helgon som led martyrdöden i början av 200-talet (troligen år 230)[1].

Sankta Cecilia
Sankta Cecilia
Sankta Cecilia
Målning av Rafael.
Jungfru, Martyr
Föddcirka 200
Rom
Dödcirka 230
Rom
Vördas inomRomersk-katolska kyrkan
HelgedomSanta Cecilia in Trastevere i Rom
Helgondag22 november
AttributAvbildas spelande orgel, piano eller något annat musikinstrument
Skyddshelgon förMusiker, tonsättare, sångare; Albi
Sankta Cecilias martyrdöd, skulptur i Santa Cecilia in Trastevere av Stefano Maderno.
För sången, se Sankta Cecilia (sång).

Hon är kyrkomusikens skyddshelgon och firas den 22 november. Hon är också de blindas skyddshelgon.

Innehåll

BiografiRedigera

Det finns inte några historiskt säkerställda uppgifter om Cecilia. Såväl när hon levde som uppgifter om hennes liv är osäkra. Det verkar ha funnits flera personer med namnet under antiken vilka den tidiga kyrkan vördade som helgon. Enligt legenden skulle Cecilia ha tillhört en kristen senatorsfamilj i Rom, ha blivit bortgift med en hednisk adelsman, Valerianus, och övertalat honom att de skulle leva ett kyskt äktenskap, genom att berätta att en svartsjuk[a]ängel vakade över hennes kropp.

Sedan maken kristnats av påve Urban I skall paret ha krönts med rosor och liljor av ängeln. Paret skall enligt samma legend ha lidit martyrdöden senare under förföljelsen av kristna. Cecilia skall innan hon avled ha ordnat så att hennes hem inrättades till en plats för gudstjänst, medveten om att hon gick mot döden. Hon dömdes till döden för sin kristna tro. Sedan bödlarna misslyckats med att dränka henne i hennes badhus, halshöggs hon.

Hennes kvarlevor förvarades först i Sankt Calixtus katakomber, dit Urban I skall ha fört dem, men sedan 800-talet förvaras hennes reliker i basilikan Santa Cecilia i Trastevere i Rom.[1]

Inom bildkonsten framställs Sankta Cecilia ofta spelande på en orgel.[1] Kompositören Charles Gounod skrev 1855 en mässa till Sankta Cecilia.[2]

Referenser i populärkulturRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ Svartsjuk som i helig svartsjuka (rättfärdigt ivrande för en gudomlig rätt), ej att förväxla med självisk svartsjuka (orättfärdigt ivrande för en mänsklig avund).

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Bonniers stora lexikon, På CD-rom 2000
  2. ^ Charles Gounod, Masses..., sidan läst 29 april 2008

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Farmer, David Hugh (1992) (på engelska). The Oxford Dictionary of Saints. Oxford Reference (3 ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 91–92. ISBN 0-19-283069-4 
  • The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God. 6th ed. London: Cassell 1994. ISBN 0-304-34357-9

Externa länkarRedigera