Nymffladdermus
Nymffladdermus (Myotis alcathoe) är en fladdermus i familjen läderlappar (Vespertilionidae). Populationen infogades fram till 2001 i mustaschfladdermus.
| Nymffladdermus Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Läderlappar Vespertilionidae |
| Släkte | Myotis |
| Art | Nymffladdermus M. alcathoe |
| Vetenskapligt namn | |
| § Myotis alcathoe | |
| Auktor | von Helversen & Heller, 2001[2] |
| Utbredning | |
 | |
 Nymffladdermus, kranium. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Alchathoe är hämtat från den grekiska gudasagan, som berättar så här:
Utseende
redigeraTill 2001 uppfattad som ett synonym till mustaschfladdermus, Myotis mystacinus Kuhl 1817. Mycket svår att skilja från denna utom på lätets frekvens samt genetiska data.[1] Några av de få, observerbara skillnaderna är att M. acathoe har kortare ben, fötter och tumme än M. mystacinus. Vidare är de ljusa struphåren mörkare än bukhåren, men om detta är en generell egenskap är för tidigt att säga med tanke på det låga antalet undersökta individer.[3]
Nymffladdermusen är Europas minsta myotisart. Den når en kroppslängd (huvud och bål) av 39 till 44 mm, en svanslängd av 36 till 37 mm och en vikt av 3,5 till 5,5 g. Arten har 30,8 till 34,6 mm långa underarmar och 11 till 14 mm stora öron. Hos vuxna exemplar är pälsen på ovansidan brun med inslag av rött och undersidans päls är ljusbrun till ljusgrå. Ungar har allmänt en mer gråaktig päls. Nymffladdermusen har en mörkbrun till gråbrun flygmembran.[4]
Ekologi
redigeraArten jagar insekter som nattfjärilar, flugor, mygg och myror samt några spindeldjur.[4]
Honor bildar före ungarnas födelse egna kolonier som är skilda från hannarna. Ungarna föds oftast i juli och med ungar har kolonierna upp till 80 medlemmar.[4]
Medellivslängden för en generation har uppskattats till 5,8 år.
Praktiskt går inspelningar av fladdermössens ljudsignaler till på så sätt att små lådor med automatisk inspelningsanordning för ultraljud sätts upp på några ställen i ett habitat, som bedömts som kvällens troliga jaktplats. Sedan är det bara att vänta, och hoppas att något intressant blir registrerat.
Metoden används inte enbart för nymffladdermus, utan kan användas för spaning efter vilken art som helst.
Fladdermusens läte avges i form av pulssvep med början vid 120 kHz. Amplituden ökar tills svepet nått ca 53 kHz, och avtar sedan mot svepets slutfrekvens 40 kHz. Pulslängden är ca 40 ms. Inga ljud med dessa frekvenser är hörbara för människor.
I vissa inspelningar tycks pulserna komma parvis, d.v.s. två pulser efterföljs av ett lite längre uppehåll, sen följer ytterligare två med kort uppehåll emellan, o.s.v.. Det verkar som om dubbelpulsandet, – "två-takten" – kommer, när djuret närmar sig ett hinder. Räckvidden för signaleringen synes vara omkring 30 m.
De tidsintervall, som anges ovan är medianvärden, som ska förstås med viss variation uppåt och nedåt. Givetvis spelar dopplereffekten roll för det som registrerats vid inspelningarna. Variationerna Individspecifik "röst"?
En del inspelningar är svårbedömda p.g.a. hög brusnivå orsakad av refexioner (ekon) från träd och annat intill flygvägen.
Nymffladdermus lever i fuktig, ej alltför ung, tät lövskog, där den framför allt jagar i bäckraviner och dalgångar.[5] Det förefaller som den även kan uppehålla sig i människopåverkade områden, som trädgårdar och samhällen. Vinterdvalan tros tillbringad i underjordiska utrymmen.[1] Även grottor och övergivna gruvor utpekas som möjliga platser där arten går i ide.[4]
Utbredning
redigeraNymffladdermus hittades första gången i Grekland, och beskrevs 2001. På grund av att arten upptäckts så nyligen är utbredningen dåligt känd, men hittills (2010) har den utöver i Grekland hittats i Spanien, Frankrike, Schweiz, Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Montenegro, Rumänien, Bulgarien, Polen,[1] Albanien, Belgien, Lettland, Polen, Serbien, Storbritannien, Österrike och den europeiska delen av Turkiet.
Data tyder på att utbredningen kan vara vidare än så, men att den inte är särskilt vanlig någonstans.[5]
Status
redigeraPå grund av svagt forskningsläge är fladdermusen av IUCN globalt klassad som "DD" (Data Deficient, kunskapsbrist). Den miljö som arten tros leva i är emellertid hotad.[1]
Referenser
redigera- ^ [a b c d e] Myotis alcathoe på IUCN:s rödlista, auktor: Hutson, A.M. et. al. (2008), besökt 2009-06-16.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Myotis alcathoe” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ Petr Benda, Manuel Ruedi och Marcel Uhrin (2003-08-14). ”First record of Myotis alcathoe (Chiroptera:Vespertilionidae)in Slovakia” (på engelska) (PDF). Folia Zoologica 52(4):359 –365. Institute of Vertebrate Biology, Academy of Sciences of the Czech Republic. sid. 359-365. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928003518/http://www.ivb.cz/folia/52/4/359-365.pdf. Läst 16 juni 2009.
- ^ [a b c d] ”Alcathoe's bat” (på engelska). Natural Sciences Musem of Granollers. http://www.batmonitoring.org/en/species/myotis-alcathoe/. Läst 18 oktober 2019.
- ^ [a b] Ivo Niermann et al. (2007-06-05). ”Biogeography of the recently described Myotis alcathoe von Helversen and Heller, 2001” (på engelska). Acta Chiropterologica 9(2). Polska vetenskapsakademin. sid. 361-378. doi:. http://www.bioone.org/doi/abs/10.3161/1733-5329(2007)9%5B361:BOTRDM%5D2.0.CO%3B2. Läst 16 juni 2009.
- ^ Sällsynt fladdermus upptäckt i Sverige
- ^ Nymffladdermus Arkiverad 21 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. Myotis alcathoe – en nyupptäckt art i Sverige. (Fauna och Flora 105(4), s 8 – 15]