Nornor

Grupp av karaktärer inom nordisk mytologi, gudom som personifierar tid och öde, gudinna
Undertyp av	Ödesgudinnor
Residens	Urdarbrunnen
Gudom inom	nordisk mytologi
Bestående av	Verdandi, Skuld, Urd

För växtsläktet, se Norna.

Nornorna (fornnordiska norn pl. nornar) var ödesgudinnor i nordisk mytologi. På modern isländska betyder nornor häxor.

De tre nornorna. Målning av den danske konstnären Johan Ludvig Lund.

Nornorna spinner ödets trådar vid Yggdrasil

Nornorna Urd, Verdandi och Skuld under världsasken Yggdrasil av den tyske konstnären Ludwig Burger

Mímer och Balder rådfrågar Nornorna

Tre namngivna nornor förekommer: Urd, Verdandi och Skuld (Urðr, Verðandi ok Skuld). Etymologiskt kommer dock ordet Urðr från isländskans ord för (lycko eller olycks-)öde (besläktat med engelskans "wyrd" och forntyskan "Wurd, Wyrd" med samma betydelse). ^[1] Verdandi kommer av varða (vardande) och Skuld (skall eller framtid)^[2] och att förbinda nornorna med ett tidsflöde är förmodligen ett senare kristet påfund som egentligen härstammar från deras romerska motsvarigheter parcerna. Snorre Sturlasson förklarar i sin Edda att det förutom dessa tre även finns ett otal mindre nornor som följer varje människa ifrån födelsen till döden och formar hennes öde (besläktade med begrepp som fylgja, hamingja och vård).^[3] Enligt somliga uttolkare ska Urd i (den samgermanska) begynnelsen ha varit ensam ödesgudinna; hon förekommer i flera skaldedikter^[2]. En norna kunde vara både god och ond.

Nornorna sas leva i en hall vid Yggdrasils rötter intill Urdarbrunnen. Där tog de vatten ur brunnen och sand från marken omkring den jättelika asken och öste över trädet så att dess grenar inte torkade eller ruttnade. Nornorna avgjorde alla levandes öde genom att spinna på livets trådar.

Av den beskrivning vi har av nornorna kan vi sluta oss att nordborna var fatalister och liksom hos grekerna omfattade ödets nycker även gudarna - nornorna lät inte ens dem få veta hur långa trådarna var eller vilka trådar som vävdes samman. De visade sig när en människa skulle dö och man talade om "den grymma nornan".^[4]

Nornorna motsvaras i grekisk mytologi av moirerna och i romersk mytologi av parcerna.

En ask vet jag stå, Yggdrasil heter den
dess höga stam är stänkt med vitgrus;
dädan kommer dagg som i dalar faller,
grön står asken vid Urds brunn alltid.

Dädan komma mör som mycket veta,
tre ur det hus som vid trädet står;
Urd heter en, den andra Verdandi -
de skuro i trä - Skuld är den tredje;
de skipa villkor, skifta livslotter,
mäta ödet åt människors barn.

Völvans spådom, vers 19-20

Se ävenRedigera

KällorRedigera

^ Weber, G.W. (1969). Wyrd
^ [a b] Steinsland (2007), sid 275
^ Öv. K.G.Johansson och M.Malm (1997). Snorres Edda. sid. 46 ( Fabel)
^ Ström, Folke (1954). Diser, nornor, valkyrior. Fruktbarhetskult och sakralt kungadöme i Norden. sid. 82-84(Almquist&Wiksell)

Steinsland, Gro (2007). Fornnordisk religion. Stockholm: Natur och kultur. Libris länk. ISBN 978-91-27-11429-6

Externa länkarRedigera

Wikimedia Commons har media som rör nornor.
Bilder & media

[1] Weber, G.W. (1969). Wyrd

[Steinsland-2] [a b] Steinsland (2007), sid 275

[3] Öv. K.G.Johansson och M.Malm (1997). Snorres Edda. sid. 46 ( Fabel)

[4] Ström, Folke (1954). Diser, nornor, valkyrior. Fruktbarhetskult och sakralt kungadöme i Norden. sid. 82-84(Almquist&Wiksell)

[1]

[2]

[3]

[4]