Wikipedia

Nina Rung

svensk författare och debattör

Nina Rung, född 26 december 1981, är en svensk kriminolog, debattör och föreläsare.[2] Hon har en bakgrund som utredare vid Stockholmspolisen och har profilerat sig som debattör mot våld och patriarkala samhällsstrukturer.

Nina Rung
Född26 december 1981 (42 år)
Medborgare iSverige
Sysselsättningföreläsare, entreprenör, redaktör
MakePeter Rung
Utmärkelser
Zaida Cataláns pris (2020)[1]
Webbplatsninarung.se
Redigera Wikidata

Hennes och maken[3] Peter Rungs skyddsprojekt Huskurage har blivit diskuterat på grund av sina främjande rekommendationer. Hon även varit redaktör för antologierna Sida vid sida och Stora porrboken, vilka riktar in sig på feministisk kamp mot orättvisor.

Biografi redigera

Rung har studerat kriminologi och genusvetenskap på kandidatnivå[4] samt statsvetenskap och juridik på grundnivå vid Stockholms universitet.[2][5] Hon har senare arbetat som utredare vid Stockholmspolisen.[6]

Rung är verksam som debattör och föreläsare.[6] Hon är engagerad i frågor om våld och sexualiserat våld kopplat till kön.[6] Rung har arbetat på Stockholmspolisen med att utreda grovt våld i nära relationer samt sexuellt våld mot barn och har mångårig erfarenhet av normarbete och prevention kopplat till våld och sexuellt våld. Hon menar att det främst finns två sätt att motverka att barn far illa: dels att lära barn om deras rättigheter och privata kroppsdelar, dels att uppfostra pojkar rätt.[7] Rung har presenterat flera förslag för hur våld i nära relationer skulle kunna minskas,[8] till exempel genom att satsa på kompetenshöjning i förskolan och skolan om våld i nära relationer, samt genom att ställa krav på idrottsföreningar att motverka machokultur.

Rung har arbetat som expert i EU-projektet Judex+, som pågick under perioden 2016–2018.[9][10] Projektet syftade till att implementera ett barnvänligare rättssystem vid rättslig prövning av sexuellt våld mot barn.[11] Hon föreläser också inom Treskablinoll, en ideell förening som motarbetar sexuella övergrepp på barn.[12][13]

Huskurage redigera

Rung grundade 2014 föreningen Huskurage tillsammans med maken Peter Rung,[14] för att förhindra och förebygga våld i hemmet genom grannar som reagerar. De informerar fastighetsbolag och kommuner och sprider Huskurage-policyn, en metod framtagen av makarna Rung.[7][14] Huskurage har beskrivits som ett beprövat koncept som används av många fastighetsbolag.[15] Metoden innebär ett långsiktigt och systematiskt arbete som bygger på evidens.[16]

Metoden har kritiserats av Örebropolisen, som menar att det finns en risk att grannar till våldsutsatta själva kan drabbas av våld om metoden följs.[17] Huskurage menar å sin sida att metoden räddar liv. Även Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer, Roks, har framfört reservationer mot metoden. De är avvisande till uppmaningen att grannar ska ringa på dörren vid misstanke om våld i nära relationer.[18] Roks hävdar att forskning samt kvinnojourernas erfarenhet visar att den typ av ingripanden som Huskurage förespråkar i vissa fall är farliga.[4]

I oktober 2022 avbokade Karlshamns kommun ett föredrag med Nina Rung efter ett reportage i tidningen Kvartal där Huskurage anklagades för tveksamma metoder.[19] Kritik mot föreningens rekommendationer har dock framförts flera år tidigare.[20]

Bokproduktioner redigera

Rung har vid olika tillfällen arbetat med bokproduktioner med anknytning till hennes verksamhet. 2019 utkom hon med Huskurage, författad tillsammans med maken. Året efter fungerade hon som redaktör för Sida vid sida: en bok om feministisk revolution, en essäsamling med författare som Linnéa Claeson, Nilla Fischer, Linnea Henriksson, Bianca Kronlöf, Åsa Lindhagen, Mia Skäringer, Stina Wollter och Ida Östensson. Rung presenterar författarna som "vi som kallas horor, fittor, manshatare, häxor och feminazis", och boken marknadsfördes som en uppdaterad version av det sena 1990-talets feministiska "stridsskrifter"[21] Under det rosa täcket och Fittstim.[22] I likhet med dessa hävdas i boken den feministiska idén om det förhärskande patriarkatet som en realitet som gynnar män och missgynnar kvinnor (i form av en könsmaktsordning).[23] I bokens berättelser lyfts också personliga upplevelser av skeva ideal, orättvisor och övergrepp.[24]

2021 återkom Nina Rung som redaktör för ytterligare en antologi, denna gång inriktad mot det som hon ser som ett av patriarkatets viktigaste maktverktyg – pornografin. I Stora porrboken presenteras det som författarna ser som pornografins negativa effekter på producenter, konsumenter, barn och ungdomar och samhället i stort. Bland författarna denna gång finns Maria Ahlin, Linn Heed, Meghan Donevan, Katarina Svensson Flood, Olga Persson och Max Waltman. Nina Rung menar själv att "Porrliberaler har alltid fått mer kärlek av patriarkatet" och att det finns en tydlig koppling mellan pornografi och våld.[25] Rungs raka orsakssamband anammas dock långtifrån av alla svenska feminister.[26]

Bibliografi redigera

  • Rung, Nina; Rung Peter (2019). Huskurage. [Stockholm]: Max Ström. ISBN 9789171264893 
  • Rung Nina, red (2020). Sida vid sida: en bok om feministisk revolution. Stockholm: Rebel Books. ISBN 9789198631104 
  • Rung Nina, red (2021). Stora porrboken. Stockholm: Rebel Books. ISBN 9789198661903 

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

  1. ^ läs online, gronungdom.se , läst: 16 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Hallman, Annika. ”Konsten att sprida huskurage - Stockholms universitet”. Stockholms universitet. Arkiverad från originalet den 3 november 2018. https://web.archive.org/web/20181103210141/https://www.su.se/samverkan/alumn/m%C3%A5nadens-alumn/konsten-att-sprida-huskurage-1.336836. Läst 3 november 2018. 
  3. ^ P4 Värmland (31 oktober 2019). ”Peter vill rädda liv med boken Huskurage”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7334873. Läst 10 december 2022. 
  4. ^ [a b] Uvell, Rebecca Weidmo (24 november 2022). ”Charlatanerna Rung faller”. Rebecca Weidmo Uvell. https://uvell.se/2022/11/24/charlatanerna-rung-faller/. Läst 9 december 2022. 
  5. ^ Lappin, Lapo. ”Nina Rungs akademiska luftslott - Kvartal”. kvartal.se. https://kvartal.se/artiklar/nina-rungs-akademiska-luftslott/. Läst 8 november 2022. 
  6. ^ [a b c] ”Nina Rung: Jag är så jävla less på att behöva vara rädd”. DN.SE. 9 april 2021. https://www.dn.se/sverige/nina-rung-jag-ar-sa-javla-less-pa-att-behova-vara-radd/. Läst 11 april 2021. 
  7. ^ [a b] Zettergen, Sofie. ”Kriminologen Nina Rung: ”Många liv skulle räddas om grannar vågade ingripa””. Damernas Värld. http://www.damernasvarld.se/kriminologen-nina-rung-manga-liv-skulle-raddas-om-grannar-vagade-ingripa/. Läst 8 mars 2018. 
  8. ^ Nina Rung (12 juli 2018). ”Nina Rung: ”Så kan vi få våldet att upphöra””. SvT Nyheter /Opinion. https://www.svt.se/opinion/kriminologen-nina-rung-vald-i-nara-relationer. Läst 3 november 2018. 
  9. ^ ”Transnational projects to build capacity for professionals in the area of rights of the child – JUST/2014/RCHI/AG/PROF”. European Commission - Justice. http://ec.europa.eu/justice/grants1/calls/just_2014_rchi_ag_prof_en.htm. Läst 3 november 2018. 
  10. ^ ”JudEx+: Towards a child-friendly justice in cases of sexual violence against children”. "Hope For Children" CRC Policy Center. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104085529/http://www.uncrcpc.org/index.php?id=177. Läst 3 november 2018. 
  11. ^ ”Call for proposals JUST/2014/RCHI/AG/PROF - Summaries of selected projects with contact details”. European Commission - Justice. 2015. http://ec.europa.eu/justice/grants1/files/2014_rchi_ag_prof/prof_summaries_of_selected_projectss_with_contacts.docx. Läst 3 november 2018. 
  12. ^ ”Treskablinoll - Treskablinoll”. Treskablinoll. http://treskablinoll.se/. Läst 8 mars 2018. 
  13. ^ ”Nina Rung - Treskablinoll”. Treskablinoll. Arkiverad från originalet den 10 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180310135609/http://treskablinoll.nu/forelasare/nina-rung/. Läst 8 mars 2018. 
  14. ^ [a b] Lappin, Lapo. ”Brå backade Nina Rungs projekt – men räknade fel - Kvartal”. kvartal.se. https://kvartal.se/artiklar/bra-backade-nina-rungs-projekt-men-raknade-fel/. Läst 8 november 2022. 
  15. ^ ”Huskurage”. www.bostaden.umea.se. https://www.bostaden.umea.se/artikel/huskurage-2. Läst 8 november 2022. 
  16. ^ ”Alekuriren”. alekuriren.prenly.com. https://alekuriren.prenly.com/p/alekuriren/2020-12-15/a/huskurage-hos-lokala-hyresvardar/831/359397/17556885. Läst 8 november 2022. 
  17. ^ ”Kritik mot Huskurage”. Hem & Hyra. https://www.hemhyra.se/nyheter/kritik-mot-huskurage-2/. Läst 8 november 2022. 
  18. ^ ”| Roks”. www.roks.se. https://www.roks.se/nyheter/debatt-ring-inte-pa-hos-din-granne-att-stoppa-vald-i-hemmet. Läst 8 november 2022. 
  19. ^ Jaenson, Emma (10 november 2022). ”Karlshamn visar på kurage som ställer in”. Blekinge Läns Tidning. https://www.blt.se/ledare/karlshamn-visar-pa-kurage-som-staller-in-3f56e307/. Läst 21 november 2022. 
  20. ^ Svensson, Britta (16 november 2018). ”Som granne har jag kommit nära de flesta övergrepp människor begår mot varandra”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kronikorer/britta-svensson/som-granne-har-jag-kommit-nara-de-flesta-overgrepp-manniskor-begar/. Läst 9 december 2022. 
  21. ^ Andersson, Viktor (2 november 2019). ”Trött på den förvirrade mansrollen”. kuriren.nu. https://kuriren.nu/kultur/litteratur/artikel/trott-pa-den-forvirrade-mansrollen/nrgqvpel. Läst 9 december 2022. 
  22. ^ Schuman, Alexandra (24 september 2020). ”Sida vid sida – ny bok om feminism”. www.femina.se. https://www.femina.se/livsstil/sida-vid-sida-ny-bok-om-feminism/3959205. Läst 9 december 2022. 
  23. ^ ”"Jag vill se patriarkatet falla överallt"”. Nyhetsbyrån Järva. 13 oktober 2020. https://www.nyhetsbyranjarva.se/jag-vill-se-patriarkatet-falla-overallt/. Läst 9 december 2022. 
  24. ^ Schuman, Alexandra (25 september 2020). ”Nu släpps ny bok om feminism – Sida vid sida”. www.frida.se. https://www.frida.se/kandis-och-noje/nu-slapps-ny-bok-om-feminism-sida-vid-sida/7003117. Läst 9 december 2022. 
  25. ^ Carnhede, Anna-Maria (17 februari 2021). ”Nina Rung: ”Porrliberaler har alltid fått mer kärlek av patriarkatet””. Dagens ETC. https://www.etc.se/kultur-noje/sexliberaler-har-alltid-fatt-mer-karlek-av-patriarkatet. Läst 9 december 2022. 
  26. ^ Gustafsson, Hanna (10 januari 2020). ”Behöver vi manliga feminister? – Arbetet”. https://arbetet.se/2020/01/10/behover-vi-manliga-feminister/. Läst 9 december 2022. 
  27. ^ TT (31 augusti 2018). ”Nina Rung prisas för opinionsbildning”. gp.se. https://www.gp.se/1.7993128. Läst 8 november 2022. 
  28. ^ ”Zaida Catalán-priset”. Grön Ungdom. 12 oktober 2020. https://gronungdom.se/om-oss/zaida-catalan-priset/. Läst 22 oktober 2020. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nina_Rung&oldid=54610985”