Gurli Linder

svensk författare och feminist

Ane Gurli Linder, född Peterson den 1 oktober 1865Irvingsholm, Tysslinge församling, Närke, död 3 februari 1947 i Stockholm,[6] var en svensk författare, barnbokskritiker och feminist.

Gurli Linder
FöddAne Gurli Peterson
1 oktober 1865[1][2][3]
Tysslinge församling[1][3], Sverige
Död3 februari 1947[1][2][4] (81 år)
Hedvig Eleonora församling[1][4], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare[1], kritiker[1], lärare[1], kvinnosakspolitiker
MakeNils Linder
(g. 1887–1903)[1]
PartnerSalomon August Andrée
BarnGreta Linder (f. 1888)
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Linder genomgick Hammarstedtska flickpensionen och därefter Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1882–1885. Hon var tidvis verksam som lärarinna innan hon 1887 ingick äktenskap med lektor Nils Linder (1835–1904). I äktenskapet föddes Greta Linder, senare bibliotekskonsulent. Paret blev lagligt skilda 1903.[6]

Gurli Linder deltog verksamt i det sociala arbetet och inom kvinnorörelsen samt utvecklade ett omfattande författarskap, särskilt i pressen. Hon gjorde även översättningar från norskan. Hon var sekreterare och sedan ordförande i Svenska drägtreformföreningen. Hon var ledamot av Folkbildningsförbundets bokförmedlingsstyrelse och 1911 av en kunglig kommitté för spridande av "god och billig" nöjesläsning.

Mellan åren 1900 och 1933 hade Linder ansvaret för barnbokskritiken i Dagens Nyheter, och hon skrev även recensioner av barnböcker i Folkbildningsbladet och Biblioteksbladet. Hon skrev också två inflytelserika böcker i vilka hon diskuterade sina åsikter kring barns läsning; Våra barns nöjesläsning (1902) samt Våra barns fria läsning (1916).[7]

Hon hade ett utomäktenskapligt förhållande med ingenjören S.A. Andrée och bidrog senare till den heroiska bild som under många år gavs av den misslyckade ballongfararen, bland annat i Med Örnen mot polen (1930).[8]

Bibliografi

redigera

Redaktörskap

redigera
  • Qvinnan och dess bestämmelse - för hundra år sedan : Tre uppsatser från 1800-talets början med en efterskrift / utg. av Gurli Linder. Stockholm: Norstedt. 1914. Libris 1638437 

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h] A Gurli Linder, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10521, läst: 6 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Ane Gurli Linder 1865-10-01 — 1947-02-03 Dräktreformator, kvinnosakskvinna, litteraturkritiker, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: GurliLinder, läst: 18 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Tysslinge kyrkoarkiv, Födelse och dopböcker, SE/ULA/11610/C/6 (1862-1894), bildid: A0031664_00038, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 18 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/27 (1947-1948), bildid: 00012497_00007, sida 3, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 18 september 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Linder, Anne Gurli, Svenskagravar.se, läs online, läst: 22 mars 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  7. ^ Kåreland, Lena, 1940- (1977). Gurli Linders barnbokskritik : med en inledning om den svenska barnbokskritikens framväxt = Gurli Linders Kinderbuchkritik : mit einer Einleitung über die frühe Entwicklung der schwedischen Kinderbuchkritik. Bonnier. ISBN 91-0-041625-8. OCLC 3413669. https://www.worldcat.org/oclc/3413669. Läst 16 januari 2020 
  8. ^ Kåreland

Vidare läsning

redigera