Nils Gunnar Åsblom, född 27 november 1924 i Hofors, Gävleborgs län, död 24 april 1992 i Hägersten, Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]

Nils Åsblom
Sven Timner och Nils Åsblom i På villande hav på Helsingborgs stadsteater 1967.
Sven Timner och Nils Åsblom i På villande havHelsingborgs stadsteater 1967.
FöddNils Gunnar Åsblom
27 november 1924
Hofors
Död24 april 1992 (67 år)
Hägersten
IMDb SFDb

Åsblom arbetade vid de flesta av landets teaterscener, även på friluftsteatrar som Skansenteatern, Stockholms Parkteater och Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Flera roller i film- och TV-produktioner bl.a. direktör Olsén i Kvartetten som sprängdes 1973.[2]

Skådespelaren Freddy Åsblom är barnbarn till Nils Åsblom.[3]

Filmografi

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1954 Medverkande Hösten är vår, revy
Lennart Anderzon och Tjadden Hällström
Tjadden Hällström Boulevardteatern[4]
1955 Medverkande Oförskämt, revy
Rune Moberg
Kåge Sigurth Boulevardteatern[5]
Medverkande Alltid retar det nån, revy
Lennart Anderzon och Tjadden Hällström
Boulevardteatern[6]
1956 Medverkande Kom och sitt i knä't, revy
Rune Moberg
Tjadden Hällström Boulevardteatern[7]
Pettersson Tolvan
Alf Henrikson
Karl-Erik Flens Boulevardteatern[8]
Medverkande En sån cigarr, revy
Rune Moberg
Per Edström Boulevardteatern[9]
1960 Botten En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare
Sandro Malmquist Riksteatern[10]
1961 Fridas visor
Birger Sjöberg
Per Sjöstrand Skansens friluftsteater[11]
1962 Den tappre soldaten Svejk (Osudy dobrého vojáka Švejka za světové války)
Jaroslav Hašek
Åke Falck Skansens friluftsteater[12]
1964 Gendarmen
Soldaten
Skärmarna (Les Paravents)
Jean Genet
Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
Smith, överkonstapel Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1965 Korpral Sease Buren (The Brig)
Kenneth Brown
Sten Lonnert Stockholms stadsteater
1965 Stienz Stienz
Hans Günter Michelsen
Sten Lonnert Stockholms stadsteater
1966 Hotellvärden Fruar på vift (Le dindon)
Georges Feydeau
Etienne Glaser Stockholms stadsteater
Medverkande Nya Wermländingarne
Sandro Key-Åberg
Christian Lund Stockholms stadsteater
1967 Den lille På villande hav (Na pełnym morzu)
Sławomir Mrożek
Lars Göran Carlson Helsingborgs stadsteater[13]
Marius
Marcel Pagnol
Lars Göran Carlson Helsingborgs stadsteater[14]
1968 Förste läkaren
Andre handelsmannen
Schauwa, polis
Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis)
Bertolt Brecht
Håkan Ersgård Helsingborgs stadsteater
Far Fantastiska familjen
Per Sjöstrand
Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater
Farbrodern Din stund på jorden
Vilhelm Moberg
Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater
Kung Ubu (Ubu-roi)
Alfred Jarry
Lars Göran Carlson Helsingborgs stadsteater[15]
SOS eller Sanningen om säkerheten
Tore Zetterholm
Lars Göran Carlson Helsingborgs stadsteater
Simjonov-Pistjtjik Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad)
Anton Tjechov
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
1969 Chuck Alla har en trädgård (Everything in the Garden)
Edward Albee
Kaj Ahnhem Helsingborgs stadsteater
Läkaren
Förste serenadsångare
Friaren från landet eller Monsieur de Pourceaugnac (Monsieur de Pourceaugnac)
Molière
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Sandlådan
Kent Andersson och Bengt Bratt
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Å, vilken härlig fred!
Hans Alfredson och Tage Danielsson
Kaj Ahnhem Helsingborgs stadsteater
Björner Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Runar Schauman
Kaj Ahnhem
Helsingborgs stadsteater
1970 Syster Siv Hemmet
Kent Andersson och Bengt Bratt
Kaj Ahnhem Helsingborgs stadsteater[16]
Arsenik och gamla spetsar (Arsenic and Old Lace)
Joseph Kesselring
Martin Söderhjelm Helsingborgs stadsteater
Veterinären Herr Puntila och hans dräng Matti (Herr Puntila und sein Knecht Matti)
Bertolt Brecht
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
1971 Direktören Tillståndet
Kent Andersson och Bengt Bratt
Stellan Olsson Helsingborgs stadsteater[17]
William R. Chumley Min vän Harvey (Harvey)
Mary Chase
Martin Söderhjelm Helsingborgs stadsteater
1972 Pengar
Nils Poppe, Arne Wahlberg och Nils Hansén
Martin Söderhjelm Fredriksdalsteatern[18]
1972 Pettersen Vildanden
Henrik Ibsen
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater[19]
Skymningsbaren (Twilight Bar)
Arthur Koestler
Stellan Olsson Helsingborgs stadsteater[20]
1973 Lille Ruster Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Johan Bergenstråhle
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle
Stockholms stadsteater
1981 Akademiledamoten Stora landsvägen
August Strindberg
Allan Edwall Riksteatern[21]

Källor

redigera

Fotnoter

redigera
  1. ^ ”Nils Åsblom”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61568&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dNils+Åsblom%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 14 juli 2012. 
  2. ^ ”Kvartetten som sprängdes” (på engelska). Imdb. http://www.imdb.com/title/tt0181236/fullcredits?ref_=tt_ov_st_sm. Läst 18 januari 2016. 
  3. ^ ”Nils Åsblom”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0959824/. Läst 14 juli 2012. 
  4. ^ ”Hösten är vår”. Tjaddens sidor i rymden. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311005558/http://67.23.245.135/~sladdens/specialsidor/tjadden/revy_show/boulevard/hosten_ar_var/hosten_ar_var.html. Läst 10 mars 2016. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 25. 30 december 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-12-30/353/25. Läst 10 mars 2016. 
  6. ^ ”Alltid retar det nån”. Tjaddens sidor i rymden. Arkiverad från originalet den 16 mars 2016. https://archive.is/20160316092632/http://67.23.245.135/~sladdens/specialsidor/tjadden/revy_show/boulevard/alltid_retar_de_nan/alltid_retar_de_nan.html. Läst 10 mars 2016. 
  7. ^ ”Kom och sitt i knä't”. Tjaddens sidor i rymden. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311010341/http://67.23.245.135/~sladdens/specialsidor/tjadden/revy_show/boulevard/kom_och_sitt_i_knat/kom_och_sitt_i_knat.html. Läst 10 mars 2016. 
  8. ^ S B-l (2 september 1956). ”'Tolvan' på Boulevard”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-09-02/238/22. Läst 18 mars 2016. 
  9. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 27. 17 november 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-11-17/313/27. Läst 18 mars 2016. 
  10. ^ Ebbe Linde (19 september 1960). ”En midsommarnattsdröm”. Dagens Nyheter: s. 16. Arkiverad från originalet den 25 september 2017. https://web.archive.org/web/20170925205657/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-mandag-19-september-1960-sida-16_1950.jpeg. Läst 8 december 2021. 
  11. ^ ”Frida möter fröken Gisslander”. Dagens Nyheter: s. 15. 20 maj 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-05-20/134/15. Läst 19 mars 2016. 
  12. ^ ”Skansen-teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. 9 juni 1962. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-06-09/154/11. Läst 20 mars 2016. 
  13. ^ ”Biblioteket 'studioscen' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 19. 24 augusti 1967. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-08-24/228/19. Läst 10 juni 2018. 
  14. ^ Barbro Hähnel (12 oktober 1967). ”Hälsingborg: Lagom osentimentalt”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-10-12/277/22. Läst 10 juni 2018. 
  15. ^ Ingvar Holm (19 maj 1968). ”VänsterUbu blev spel om Båstad”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-05-19/135/14. Läst 7 januari 2022. 
  16. ^ ”Nytt om nöjen”. Dagens Nyheter: s. 18. 18 april 1970. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-04-18/104/18. Läst 13 juni 2018. 
  17. ^ Leif Zern (19 oktober 1971). ”'Tillståndet' i Helsingborg: Stellan Olssons regi vinner i längden”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-10-19/284/14. Läst 14 juni 2018. 
  18. ^ Hanserik Hjertén (23 juni 1972). ”Glada Poppekonster”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-06-23/168/8. Läst 14 januari 2022. 
  19. ^ Ruth Halldén (11 mars 1972). ”'Vildanden' i Helsingborg: Ambitiös men inte fläckfri”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-03-11/69/16. Läst 14 juni 2018. 
  20. ^ Ruth Halldén (8 maj 1972). ”Praktfulla enskildheter i ojämn Koestler”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-05-08/124/16. Läst 15 juni 2018. 
  21. ^ Bengt Jahnsson (28 februari 1981). ”'Stora landsvägen': Strindbergs försoningsakt som gripande kammarspel”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-02-28/57/15. Läst 4 februari 2022. 

Externa länkar

redigera