Öppna huvudmenyn

Per Ivar Simon Edström, född 1 februari 1929 i Skeppsholms församling i Stockholm[1], är en svensk dramatiker, regissör, författare och före detta teaterchef.

Per Simon Edström
Född1 februari 1929 (90 år)
Skeppsholms församling, Stockholm
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragRegissör, författare och teaterchef
MakaBerit Marianne Carlson
(sedan 1956)
FöräldrarAxel Edström
Karin Pehrson
SläktingarIngrid Edström (syster)
Britta Martinsson (syster)
Lars Edström (bror)

Innehåll

BiografiRedigera

Edström började studera teaterhistoria för Agne Beijer i Stockholm och bedrev mimstudier för Etienne Decroux i Paris. Han har verkat som dramatiker, regissör, scenograf, skådespelare, teatertekniker, teaterarkitekt och teaterproducent. Därvid har han utvecklat koncept och experiment omkring olika arenascenformer, ända sedan han inledde regibanan på Stockholms studentteater med Ulysseus von Itakia av Ludvig Holberg 1953. Något år därefter startade han Arenateatern, som bland annat satte upp en arenateater-produktion med den egna pjäsen Pajas för en dag på gården till Hallwylska palatset 1958 och åren 1960–1963 hade fast scen på Djurgården. Han ägnade sig även åt arkitektonisk utvecklingsverksamhet och har genom åren utarbetat ett antal förslag till nya teaterbyggnader och ombyggnader. År 1966 var han en av fyra samverkande arkitekter, som vann första pris i en arkitekttävling för ett bygge av en stadsteater i Umeå.[2]

Arena teaterbåten och länsteaterRedigera

Han anser arenascenen vara den idealiska teaterformen och efter den principen byggde han om en 100-årig bogserbåt till teater, den uppmärksammade Arena Teaterbåten, som åren 1968–1985 gjorde en pionjärinsats med att föra ut ambitiösa, avancerade teaterproduktioner ut till öarna i Stockholms skärgård och vars teaterchef han var. Åren 1979–1985 fungerade teaterbåten också som unik länsteater för Stockholms län, Stockholms läns och skärgårdsteater. Bland tidiga föreställningarna på teaterbåten kan nämnas Den flygande holländaren (1968), Utan ridå (1970) och Det händer och fötter (1973).[3]

Författande och övrigtRedigera

Edström har även ägnat mycket tid åt forskning i teaterhistorik och äldre teaterteknik. Åren 1982–1984 rekonstruerade och återuppbyggde han träkonstruktionen till Ystads teater. Han har också sedan 1950-talet skrivit och översatt ett stort antal pjäser, som uppförts på ett flertal svenska teaterscener. Han har även skrivit böcker inom teaterns område.

Han har ett stort båtintresse och är grundare och ordförande för det 1967 bildade Republikanska Seglarsällskapet (som ett republikanskt alternativ till Kungliga Svenska Segelsällskapet), vilket 1970 bytte namn till Segelsällskapet RS.

Han är son till Axel Edström och Karin, ogift Pehrson, samt bror till Ingrid Edström och Lars Edström. Han är sedan 1956 gift med skådespelaren Berit Marianne Edström (född 1929), dotter till direktören Thorsten Carlson och Mattis, ogift Karlsson.[4]

TeaterRedigera

RegiRedigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1954 Dödsdansen II
August Strindberg Kammarteatern[5]
1959 Tyst i huset, eller Trasslet som blev värre
Per Edström Dramaten
Doktor Kotte slår till eller Siv Olson
Hans Alfredson och Tage Danielsson Idéonteatern[6]
1962 Den goda människan från Sezuan
Der gute Mensch von Sezuan
Bertolt Brecht Pionjärteatern[7]
Perrichons resa
Le voyage de M. Perrichon
Eugène Labiche Riksteatern[8]

I regi av Per Edström har Greven av Monte Christo (eller Cristo) upprepade gånger sänts som radioteaterserie (från 1964) måndagar till fredagar och på lördagarna sändes alla avsnitt från veckan i en sammanhängande följd för dem som kanske missat något avsnitt.

BibliografiRedigera

  • Rum och teater (tillsammans med Pentti Piha) (Gyldendal, 1976)
  • Varför inte teaterlokaler för människor? (Arenateaterinstitutet i samarbete med Dramatiska institutet (DI), 1990)
  • Liten handbok i gammal teaterteknik (Arenateaterinstitutet, 1995) [med "Alfabetisk lista över svenska teaterspelplatser och deras historiska teaterlokaler"]
  • Mördaren och helvetesmaskinen (Arenateaterinstitutet, 2005)

Pjäser (urval, huvudsakligen otryckta)Redigera

  • Kille (1955)
  • AB Succé (1956)
  • Jazzhataren (1957)
  • Gubben med skåpet (tillsammans med Lars Forssell) (1958)
  • Djurgårdslif (1960)
  • Resan till månen (1961)
  • Föräldrafritt (1961)
  • Venus i paketet (1963)
  • De tre musketörerna: en äventyrspjäs (efter Alexandre Dumas) (1964)
  • Vadnudå? (1965)
  • Den bruna överrocken (1969)
  • Sol och vår, eller är du säker under almarna: en revy med röd tråd (för Arena Teaterbåten 1971)
  • Det händer och fötter (1972)
  • Resan mot vinden: en pjäs för barn i alla åldrar (för Arena Teaterbåten 1972)
  • Svar till skurken (1974)
  • I kväll blir det föräldrafritt. Ingår i Teater: antologi (Biblioteksförlaget, 1977)

Okända pjäser ingår i antologierna Spelet kan börja: pjäser för barn (Rabén & Sjögren, 1957), Dödssynderna: sju enaktare (Bonnier, 1959) Edström har också översatt pjäser av bland annat Ionesco och Majakovskij.[9]

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ ”Skisser, ritningar & bilder ur Arena teaterinstitutets arkiv”. Arena teatern. Arkiverad från originalet den 21 januari 2014. https://archive.is/20140121054438/http://www.arenateater.se/perstheatredrawings.html. Läst 21 mars 2014. 
  3. ^ Eva Bowden Edström. ”Arena teaterbåten - Från dröm till verklighet”. Arena teatern. Arkiverad från originalet den 21 januari 2014. https://archive.is/20140121054347/http://www.arenateater.se/arenaeva.htm. Läst 21 mars 2014. 
  4. ^ Edström, Per I S, regissör, Värmdö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 257.
  5. ^ S. B-l (29 mars 1954). ”'Dödsdansen', andra delen”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-03-29/86/12. Läst 18 mars 2016. 
  6. ^ S B-l (29 december Teateråret 1959). ”Idéon presenterar 'Siv Olson'”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-12-29/352/12. Läst 7 februari 2016. 
  7. ^ Den goda människan”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 mars 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-03-23/80/14. Läst 18 juli 2018. 
  8. ^ Riksteatern spelar upp”. Dagens Nyheter: s. 18. 16 september 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-09-16/251/18. Läst 10 juni 2018. 
  9. ^ Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 63

Externa länkarRedigera