Nationella hjälplinjen, senare endast Hjälplinjen, var en rikstäckande telefonjourverksamhet i Sverige som erbjöd anonym kostnadsfri psykologisk hjälp. Telefonnumret var 0771-220060. Den drevs initialt av föreningen Nationella hjälplinjen och tillhörde senare det regionägda Inera som även driver webbplatsen 1177 Vårdguiden. Hjälplinjen lades ner vid årsskiftet 2019–2020[1]. När nedläggningen meddelades av Inera i november 2019 uppgavs att stödfunktionen istället skulle övertas av respektive region.[2][3]

VerksamhetRedigera

Hjälplinjen vände sig till dem i akut psykisk kris eller i andra svåra livssituationer, och till deras närstående, och besvarade cirka 13 000 samtal per år. De som svarade var utbildade socionomer, psykologer och psykiatrisjuksköterskor med erfarenhet av att stödja människor som mår psykiskt dåligt.[4]

Förutom jourtelefonen fanns en tjänst dit man anonymt kunde skicka skriftliga frågor och få ett personligt svar. Funktionen integrerades i mars 2013 med webbplatsen 1177 Vårdguiden.[4]

HistorikRedigera

I maj 2001, på initiativ av Riksförbundet för social och mental hälsa, grundades föreningen Nationella hjälplinjen, vars mål var att starta en telefonjourverksamhet för människor i akut psykisk kris. En inspiration till initiativet var Hjelpetelefonen, en norsk telefonjour sedan 1998 driven av RSMH:s systerorganisation Mental Helse Norge.

I föreningen Nationella hjälplinjen ingick, förutom RSMH, fyra andra föreningar med anknytning till mental hälsa: Svenska OCD-förbundet Ananke, Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, Svenska ångestsyndromsällskapet och Riksförbundet Balans. Föreningens första ordförande var prästen Monica Eckerdal Kjellström.

Efter att ha beviljats medel från Allmänna arvsfonden sattes telefonjourverksamheten igång den 8 april 2002. Under de första tolv månaderna av verksamheten, från den 8 april 2002 till den 7 april 2003, fick man 43 585 påringningar, av vilka endast 7 429, det vill säga cirka 17 procent, besvarades.[5] Fram till slutet av 2003 ökade det totala antalet påringningar till 93 918, varav 14 171 besvarades.[6]

Med tiden blev ytterligare tre intresseorganisationer medlemmar av föreningen Nationella hjälplinjen: Riksföreningen Autism i april 2002, Riksförbundet Ungdom för Social hälsa år 2003 och Riksförbundet Attention år 2008. Sedan 2007 stod hjälplinjen under tillsyn av Socialstyrelsen och drevs med statliga medel.[källa behövs]

I augusti 2007 infördes ett kvalitetsmätningssystem i form av att var femte inringare ombads skatta hur meningsfullt samtalet varit. I september samma år infördes även telefonkö i växeln. Hjälplinjen fick det året 57 386 påringningar varav 6 665 besvarades.[7] Under 2008 fick hjälplinjen 30 433 påringningar från 20 733 unika inringare. Man besvarade 8 178 samtal och den genomsnittliga samtalslängden uppgick till 15 minuter.[8]

År 2009 fick man 42 173 påringningar från 27 237 unika inringare, av vilka 10 660 besvarades.[8] Det genomsnittliga samtalslängden uppgick till 17 minuter. Majoriteten av inringarna var kvinnor, 67 procent, och medelåldern var 43 år. Av samtalen handlade 351 om självmord och i denna grupp uppgick andelen kvinnor till 72 procent.[9]

Den 19 december 2011, på initiativ av Socialstyrelsen, övergick driften av hjälplinjen från föreningen Nationella hjälplinjen till det landstingsägda företaget Inera och föreningen lades ner i april 2012. Hjälplinjen lades ner vid årsskiftet 2019–2020[1].

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] 1177 Vårdguiden (31 december 2019). ”Hjälplinjen är stängd”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201008173428/https://www.1177.se/om-1177-vardguiden/hjalplinjen--tillfalligt-psykologiskt-stod/. Läst 8 oktober 2020. 
  2. ^ Inera (2019). ”Hjälplinjen”. Arkiverad från originalet den 7 november 2019. https://web.archive.org/web/20191107114125/https://www.inera.se/tjanster/hjalplinjen/. Läst 7 november 2019. 
  3. ^ Region Sörmland (5 november 2019). ”Hjälplinjen integreras i den reguljära vården”. Arkiverad från originalet den 7 november 2019. https://web.archive.org/web/20191107114125/https://regionsormland.se/nyheter/nyhetslista-2019/hjalplinjen-integreras-i-den-reguljara-varden/. Läst 9 november 2019. 
  4. ^ [a b] ”Nationella hjälplinjen”. Inera. 29 november 2013. Arkiverad från originalet den 16 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140116104523/http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/Hjalplinjen/. Läst 13 januari 2014. 
  5. ^ ”Motion 2003/04:So325 motion D”. Sveriges riksdag. 29 september 2003. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Nationella-hjalplinjen_GR02So325/?text=true. Läst 13 januari 2014. 
  6. ^ ”Interpellation 2004/05:98 Nationella hjälplinjen som en del i det förebyggande psykiatriarbetet”. Sveriges riksdag. 1 november 2004. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Interpellationer/Nationella-hjalplinjen-som-en-_GS1098/. Läst 13 januari 2014. 
  7. ^ ”Rapport angående Föreningen Nationella Hjälplinjen”. Socialstyrelsen. 18 mars 2008. Arkiverad från originalet den 14 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140114154650/http://www.socialstyrelsen.se/statsbidrag/aktuellastatsbidrag/Documents/Regeringsuppdrag00-787-2007Nationellahjalplinjen_Rapport_till_regeringenNationellahjalplinjen.pdf. Läst 13 januari 2014. 
  8. ^ [a b] ”Lägesrapport avseende uppdrag att fördela medel till Nationella hjälplinjen”. Socialstyrelsen. 14 februari 2010. Arkiverad från originalet den 14 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140114204005/http://www.socialstyrelsen.se/statsbidrag/aktuellastatsbidrag/Documents/Regeringsuppdrag00-13005-2008Nationellahjalplinjen_Lagesrapport.pdf. Läst 13 januari 2014. 
  9. ^ Nationella hjälplinjen (9 februari 2010). ”27 000 ringde hjälplinjens jourtelefon – knappt hälften kom fram”. Pressmeddelande. Läst 13 januari 2013.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera