Nasreddin hodja

muslimsk skämtfigur, sufi och vis man, känd från otaliga anekdoter

Nasreddin hodja (alternativt hodscha, turkiska hoca[1]) är en skämtfigur i den turkiska folklitteraturen,[1] ofta placerad i Timur Lenks[1] miljö runt år 1400. En mängd anekdoter, fabler[2] och lustiga berättelser handlar om honom; till största delen är de turkiska, men somliga är hämtade utifrån.

Nasreddin hodja på sin karakteristiska åsna.

I dag berättas historierna om honom i hela Främre Orienten.

Historik och karaktär

redigera

Nasreddin hodja kan möjligen ursprungligen ha varit en historisk figur.[2] Han uppges ha varit skolmästare (hodja) och bydomare[1] i Akşehir i Anatolien på Timur Lenks tid, omkring år 1400[1] alternativt i mitten av 1200-talet.[3]

I de många folkliga berättelserna om Nasreddin framträder han som en fattig och tålmodig person, men också snar till fyndigheter.[4] Han ska ha fungerat som narr[2] och sanningssägare hos sin tids storman Timur Lenk.[1] Nasreddin har i den islamiska berättartraditionen blivit synonymt med en dåres vishet.[2]

De olika anekdoterna har i första hand spritts via muntlig tradering, men även via skrivna texter, och de har gett upphov till en mängd lokala uttryck och ordspråk. De kännetecknas av sin visdom, vitsiga karaktär, med inslag av absurditeter och överraskande vändningar. Anekdoterna är både sedelärande instruktioner och med underhållande inslag, och de kan användas för som del av en konversation, förklara en situation, förstärka ens argumentation eller försöka övertyga motparten om sin åsikt.[4] Nasreddins roll kan jämföras med rävens i europeisk fabeltradition, med den västafrikanska Anansi eller med andra typer av tricksters.[2]

Kunskapen om Nasreddin och berättelserna omkring honom har spritts vidare via insatser av olika kommuner, universitet och lokala föreningar. På lokal, nationell och internationell nivå har arrangerats olika festivaler och liknande aktiviteter.[4]

Översättningar

redigera

Historierna om Nasreddin räknas som gemensamt kulturarv för ett antal central- och västasiatiska länder – nästan med olika turkiska språk som gemensam nämnare. Dessa inkluderar Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkiet, Turkmenistan och Uzbekistan.[4] I den iranska kultursfären är han känd som mulla Nasrudin.[5]

Berättelserna om Nasreddin har senare överförts till arabiska, och Nasreddin har sammansmält med den motsvarande arabiska figuren Djuha.

Historierna om Nasreddin har även spritts i tryckt form, i översättning till olika europeiska språk.[1] På svenska har flera verk med historier om Nasreddin utkommit, bland annat en sammanställning av Gustaf Noring (Ali Nouri),[6] en av Fredrik Böök[7][1] och en av Idries Shah i översättning av Claes Hylinger.[8]

Den ryske författaren Leonid Solovjev har skrivit en roman i två delar om Nasreddin som är översatt till svenska med titeln Skälmen från Bokhara.[9][10] I belgiska Schaerbeek, "åsnornas stad" finns en staty över Nasreddin, med skolmästaren vänd åt fel håll.[11] Året 1996/1997 utnämndes av Unesco till det internationella Nasreddin-året.[12]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h] ”Nasreddin hodscha - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nasreddin-hodscha. Läst 19 september 2024. 
  2. ^ [a b c d e] Shafik Mandhai and Indlieb Farazi Saber (31 januari 2023). ”Nasreddin Hodja: The archetypal trickster of Muslim folklore” (på engelska). Middle East Eye. https://www.middleeasteye.net/discover/nasreddin-hodja-wise-muslim-trickster-folklore. Läst 19 september 2024. 
  3. ^ ”Nasreddin Hodja Festival brings cultures together in Eskisehir - Türkiye Today” (på amerikansk engelska). https://www.turkiyetoday.com/culture/nasreddin-hoca-festival-unites-global-cultures-in-eskisehir-26472/. Läst 19 september 2024. 
  4. ^ [a b c d] ”UNESCO - Telling tradition of Nasreddin Hodja/ Molla Nesreddin/ Molla Ependi/ Apendi/ Afendi Kozhanasyr Anecdotes” (på engelska). ich.unesco.org. https://ich.unesco.org/en/RL/telling-tradition-of-nasreddin-hodja-molla-nesreddin-molla-ependi-apendi-afendi-kozhanasyr-anecdotes-01705. Läst 19 september 2024. 
  5. ^ ”The Pleasantries of the Incredible Mulla Nasrudin by Idries Shah” (på brittisk engelska). https://idriesshahfoundation.org/books/the-pleasantries-of-the-incredible-mulla-nasrudin/?gad_source=1&gclid=CjwKCAjwl6-3BhBWEiwApN6_kp3-8KtBtG1LzVmyrn0lmt7QoPnBcAOlV6oBKGnkRtsQMnSEgHRVjhoCE5MQAvD_BwE. Läst 19 september 2024. 
  6. ^ Nasreddin Khodjas upptåg och skämt: turkiska sägner från Timurlenks dagar. Stockholm: Gernandt. 1902. Libris 939163 
  7. ^ Böök Fredrik, red (1928). Nasreddin Hodscha: turkiska sagor och skämthistorier. Stockholm: Norstedt. Libris 1318064 
  8. ^ Shāh, Idries; Aschenbrenner Lennart (2001). Den oefterhärmlige Mulla Nasruddin. Stockholm: Ordfront. Libris 8373862. ISBN 91-7324-824-X (inb.) 
  9. ^ Solovʹev, Leonid Vasilʹevič (1945). Skälmen från Bokhara. Stockholm: Geber. Libris 1428064 
  10. ^ Solovʹev, Leonid Vasilʹevič (1975). Skälmen från Bokhara. Stockholm: Ordfront. Libris 8373779. ISBN 91-7324-030-3 
  11. ^ ”Little prankster” (på engelska). www.visit.brussels. https://www.visit.brussels/en/visitors/venue-details.Little-prankster.278322. Läst 19 september 2024. 
  12. ^ Jason Borges (16 september 2019). ”Nasreddin Hoca” (på engelska). Cappadocia History. https://www.cappadociahistory.com/post/nasreddin-hoca. Läst 19 september 2024. 

Allmänna källor

redigera

Externa länkar

redigera