Narkotikabrott i Sverige är brott mot narkotikastrafflagen, det vill säga allt olovligt havande med narkotika.

Definition av narkotikaRedigera

Narkotika definieras enligt narkotikastrafflagen som "läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som antingen på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt eller av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika".[1] En uppdaterad förteckning av vilka substanser som är att betrakta som narkotika tillhandahålls av Läkemedelsverket.[2]

Narkotikabrott enligt 1 §Redigera

Den som olovligen förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte, framställer narkotika som är avsedd för missbruk, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk eller bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel eller innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika gör sig skyldig till narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen.[3] Påföljden är fängelse i högst tre år.

Kriminaliserat brukRedigera

Sedan bruk kriminaliserades 1988 har både narkotikaanvändningen och antalet dödsfall som följd av överdos ökat.[4] Sverige är ett av få demokratiska länder i världen där själva bruket av narkotika är olagligt.[4]

1993 infördes fängelse i straffskalan för bruk av narkotika för att ge polisen rätt att ta urin- och blodprov (kroppsbesiktning) på människor som misstänks vara påverkade,[5]:49m45s något som experter på beroendesjukdomar länge (2020) har kritiserat.[4]

Markus Heilig som är professor i psykiatri vid Linköpings universitet och en av världens främsta experter på beroendesjukdomar sade 2020 att straff inte hjälper mot beroende.[6][7]

RättsfallRedigera

  • Enbart den omständigheten att det saknas utredning om renhetsgraden av narkotika, som varit föremål för olaglig hantering, medför inte att straffet ska sättas lägre än normalt enligt en dom i Hovrätten över Skåne och Blekinge.[8]
  • Viss hänsyn har vid straffmätningen tagits till att den dömde sannolikt skulle förlora sitt arbete enligt dom från Hovrätten för Övre Norrland.[9]
  • Innehav av fyra tabletter Subutex à 8 mg är inte att betrakta som ringa brott enligt dom från Hovrätten för Övre Norrland.[10]
  • En svensk medborgare, som brukat cannabis i Danmark, dömdes i tingsrätten till böter för narkotikabrott.[11] Efter överklagande till hovrätten ogillades åtalet: "Hovrätten [har] inhämtat ett yttrande från Danmarks Justitieministerium om innehållet i dansk rätt. Av yttrandet framgår att enbart bruk av narkotika inte är straffbelagt enligt dansk lag. I målet har inte framkommit annat än att O.C. brukade narkotikan i Danmark. Vid sådant förhållande föreligger inte dubbel straffbarhet. Åtalet ska därför ogillas (jfr 2 kap. 2 § andra stycket brottsbalken)."[12]

Ringa narkotikabrottRedigera

Bedöms narkotikabrottet med hänsyn till arten och mängden narkotika som ringa är straffskalan böter eller fängelse i högst sex månader.[13] Den som brukar narkotika, oavsett vilken typ av narkotika det rör sig om, döms regelmässigt till 30 dagsböter.[14] Vid innehav av narkotika varierar påföljden beroende på typ av narkotika och mängd.[14]

Om brottslingen har körkort kan dessutom Transportstyrelsen kräva att en "missbruksutredning" genomförs. Denna utgörs typiskt av ett drogtest i månaden under sex månaders tid och kostar ca 6000 kronor. Om denna inte genomförs dras körkortet in. Frågan om körkortet sköts i ett separat administrativt ärende och tas inte upp i den domstolsförhandling som berör brottet.

RättsfallRedigera

  • Gemensamt bruk av en ringa mängd cannabis har inte ansetts som överlåtelse. Brottet har därför bedömts som ringa av Svea Hovrätt.[15]
  • Innehav av två tabletter Subutex à 8 mg är att betrakta som ringa brott enligt [16] från Svea Hovrätt.
  • Den som har gjort sig skyldig till både bruk och innehav av narkotika döms bara för narkotikainnehav, om den brukade narkotikan ingått i samma parti som den innehavda narkotikan.[17]

Grovt narkotikabrottRedigera

Om narkotikabrottet har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt eller avsett särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art bedöms det som grovt brott med påföljd av fängelse, lägst två år och högst tio år.[18]

RättsfallRedigera

  • Tre personer som gemensamt förvärvat 100 ecstacytabletter har dömts för grovt brott trots att det inte styrkts annat än att de avsett att använda dem för eget bruk.[19]
  • En person hade förvarat 450 ecstacytabletter (MDMA). Han har vidare i överlåtelsesyfte förvärvat 5 liter GHB, som är narkotika. Han har därefter sålt minst 3,35 liter GHB. Brottet har bedömts som grovt då det utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning och avsett särskilt stor mängd narkotika.[20]
  • Vid bedömningen av straffvärdet för en viss gärning ska domstolen inte enbart ta fasta vid narkotikans mängd och art. Även omständigheter såsom syftet med narkotikainnehavet ska ha betydelse när domstolen bedömer straffvärdet.[21]

Synnerligen grovt narkotikabrottRedigera

För synnerligen grovt narkotikabrott är straffskalan fängelse i lägst sex och högst tio år. Rubriceringen infördes i svensk rätt år 2016.

Vid bedömningen om ett narkotikabrott är synnerligen grovt tar domstolen bland annat särskild hänsyn till om brottet har ingått i en verksamhet som utövats i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika.[22]

RättsfallRedigera

  • En person åtalades för synnerligen grovt narkotikabrott efter att han under en månads tid hanterat ca 1 kg kokain och ca 7 hg cannabis samt förmått ytterligare tre personer att förvara och överlåta narkotika. Högsta domstolen konstaterade att brottsligheten visserligen var allvarlig men att omständigheterna inte var så allvarliga att mannen skulle dömas för synnerligen grovt narkotikabrott.[23]

Vårdslöshet med narkotikaRedigera

Den som av grov oaktsamhet begår narkotikabrott döms för vårdslöshet med narkotika till böter eller fängelse i högst ett år. I ringa fall döms inte till ansvar.

Olovlig befattning med narkotikaprekursorerRedigera

Den som uppsåtligen överlåter, framställer, förvärvar, anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar eller tar annan liknande befattning med narkotikaprekursorer som är avsedda för olovlig framställning av narkotika eller förvarar, innehar eller tar annan befattning med sådana narkotikaprekursorer döms för olovlig befattning med narkotikaprekursorer till fängelse i högst två år.[24][25][26]

Om brottet med hänsyn till arten och mängden narkotika som avses framställas samt övriga omständigheter är att anse som ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är att anse som grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om brottet har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett framställning av särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.

SmugglingRedigera

Bestämmelser om straff för olovlig införsel och utförsel av narkotika och olovlig befattning i vissa fall med narkotika finns i 3 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling.[27]

FörverkandeRedigera

Narkotika eller narkotikaprekursorer som har varit föremål för brott kan förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för narkotikan får dess värde förklaras förverkat. Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. I stället för sådan egendom som avses i andra stycket får dess värde förklaras förverkat. Påträffas injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen, eller andra föremål, som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, hos någon som har begått brott enligt denna lag eller i ett utrymme som disponeras av honom eller i förbindelse med narkotika som har varit föremål för brott enligt denna lag, skall föremålen, oavsett vem de tillhör, förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt.[28]

RättsfallRedigera

  • En bil har använts som hjälpmedel vid transport av drygt 240 gram amfetamin. Det har inte ansetts föreligga särskilda skäl enligt 6 § andra stycket narkotikastrafflagen (1968:64) att förverka bilen.[29]

StatistikRedigera

Antalet anmälningar av narkotikabrott har stadigt ökat ända sedan 1975. Under 2009 anmäldes cirka 79 900 narkotikabrott i Sverige. Mellan 2000 och 2009 fördubblades antalet anmälningar. Ökningen antas dock inte spegla en lika stor faktisk ökning av missbruk och brott. Det finns en mängd orsaker till ökningen. Under perioden har lagstiftningen blivit hårdare samtidigt som större resurser har satsats på narkotikabekämpning. Antalet preparat som blivit klassade som narkotika har blivit fler och fler med åren. Narkotikabrott anmäls sällan av allmänheten vilket gör att det i stor utsträckning är myndigheternas fokus på frågan som påverkar antalet anmälningar.[30]

Enligt BRÅ klarades 58 procent av brotten mot narkotikastrafflagen upp genom så kallad personuppklaring år 2007.[31] Det innebär att åklagaren efter utredning har en skäligen misstänkt person och att åklagaren har beslutat om åtal, åtalsunderlåtelse (kan till exempel hända om personen är under 18 år eller om brottet är bagatellartat) eller strafföreläggande (böter och/eller villkorlig dom). Den relativt höga uppklaringsprocenten förklaras av att narkotikabrott är ett så kallat spanings- och ingripandebrott och att gärningsmannen därmed oftast grips på bar gärning.

2007 lagfördes knappt 15 200 personer för brott mot narkotikastrafflagen som huvudbrott. 76 procent lagfördes för ett ringa narkotikabrott. Den vanligaste påföljden för ringa narkotikabrott är strafföreläggande följt av böter genom dom och åtalsunderlåtelse. Drygt 3 300 personer lagfördes för narkotikabrott av normalgraden. Den vanligaste påföljden för detta brott var fängelse följt av åtalsunderlåtelse. Den genomsnittliga utdömda strafftiden för narkotikabrott av normalgraden var år 2007 sju månader. För grovt narkotikabrott döms man nästan undantagslöst till fängelse. Den genomsnittliga utdömda strafftiden för grovt narkotikabrott var år 2007 fyra år och åtta månader. Statistik för olika år, typer av brott, ålder på de dömda med mera kan man hitta på BRÅ:s webbsida.[32]

2012 gjordes största kokainbeslagen hittills i Sverige.[33]

NoterRedigera

  1. ^ 8 § Narkotikastrafflagen (1968:64)
  2. ^ ”Läkemedelsverkets föresrkrifter”. https://lakemedelsverket.se/overgripande/Lagar--regler/Lakemedelsverkets-foreskrifter---LVFS/. Läst 17 december 2018. 
  3. ^ 1 § Narkotikastrafflagen (1968:64)
  4. ^ [a b c] Therese Bergstedt, Tomas Eriksson, Johan Wicklén. ”Polisen tvingar rekordmånga att göra drogtester”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200227213752/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisen-tvingar-rekordmanga-gora-drogtester. Läst 17 maj 2020.  Sveriges Television, 26 februari 2020.
  5. ^ Aron Flam. ”6: Magnus Linton”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200227002439/http://feeds.soundcloud.com/stream/248640007-aronflam-6-magnus-linton.mp3. Läst 18 maj 2020.  Dekonstruktiv kritik, 24 februari 2016.
  6. ^ Rapport 19:30 (vid 15m) den 26 februari 2020. Markus Heilig sade: "Om du har beroendeproblematik, om du hunnit komma så långt i din utveckling, då är inte straff det som hjälper dig ur ditt beroende och snarare så riskerar det att förstöra förtroendet för samhället så att du inte söker dig till vård och behandling när du faktiskt behöver det."
  7. ^ Therese Bergstedt, Tomas Eriksson, Johan Wicklén. ”Forskare: 'Polisen ska inte jaga missbrukare'”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200228202034/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-polisen-ska-inte-jaga-missbrukare. Läst 17 maj 2020.  Sveriges Television, 26 februari 2020.
  8. ^ RH 2008:20
  9. ^ RH 2007:86
  10. ^ RH 2007:85
  11. ^ RH 2001:16
  12. ^ RH 2010:38
  13. ^ 2 § Narkotikastrafflagen (1968:64)
  14. ^ [a b] ”RättsPM”. Arkiverad från originalet den 18 december 2018. https://web.archive.org/web/20181218010910/https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rattspromemorior/rattspm-201207-botespraxis-uppdatering-juni-2017.pdf. Läst 17 december 2018. 
  15. ^ RH 2006:3
  16. ^ dom
  17. ^ ”B 4368-16 högsta domstolen”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180828204354/http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2017/2017-05-19%20B%204368-16%20Dom.pdf. Läst 17 december 2018. 
  18. ^ 3 § Narkotikastrafflagen (1968:64)
  19. ^ RH 2006:44
  20. ^ RH 2001:17
  21. ^ ”NJA 2011 s. 357 | lagen.nu”. lagen.nu. https://lagen.nu/dom/nja/2011s357. Läst 17 december 2018. 
  22. ^ Narkotikastrafflag (1968:64) 3 § 2 stycket
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2018. https://web.archive.org/web/20181218010437/http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2017/2017-11-09%20B%203492-17%20Dom.pdf. Läst 17 december 2018. 
  24. ^ 3b § Narkotikastrafflagen (1968:64)
  25. ^ Olovlig befattning med narkotikaprekursorer
  26. ^ Förarbeten[död länk]
  27. ^ 3 § Lagen (2000:1225) om straff för smuggling
  28. ^ 6 § Narkotikastrafflagen (1968:64)
  29. ^ RH 2007:58
  30. ^ BRÅ: Narkotikabrott Arkiverad 10 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ BRÅ: Statistik Arkiverad 9 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ BRÅ http://www.bra.se/bra/statistik/600/2006/626la-2006.html
  33. ^ SVT - Kokainrättegång inleds i dag[död länk]