Saab Bofors Dynamics NLAW

svensk pansarvärnsrobot
(Omdirigerad från NLAW)

Saab Bofors Dynamics NLAW[5] (uttal: "N-LAW", IPA: /ɛn-lɔː/, förkortning för Next-generation Light Anti-tank Weapon, alternativt Next-generation Light Anti-armour Weapon, "nästa generations lätta pansarvärnsvapen"),[6] även känd som MBT-LAW (Main Battle Tank Light Anti-armour Weapon, ungefär "huvudstridsvagnsnärpansarvärnsvapen") eller robot 57 (svensk beteckning), är en närpansarvärnsrobot utvecklad av Saab Bofors Dynamics AB[2] för bekämpning av moderna pansarfordon. Vapnet utvecklades i Sverige under 00-talet på uppdrag av det brittiska försvarsministeriet och har huvudsakligen tillverkats av Thales Air Defences i Belfast, Nordirland.

Saab Bofors Dynamics NLAW
Next generation Light Anti-tank Weapon
NLAW Kokonaisturvallisuus 2015 01 (cropped).JPG
NLAW vid Saab Bofors Dynamics utställningsbås vid finska Totalsäkerhetsmässan (finska: Kokonaisturvallisuusmessut) i Tammerfors, 2015.
Typ Närpansarvärnsrobot
Ursprungsplats Storbritannien Storbritannien
Sverige Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst Från 2009
Använts av Se användare
Krig Rysslands invasion av Ukraina 2022[1]
Produktionshistoria
Designer Saab Bofors Dynamics AB[2]
Designad 2002 – 2005
Tillverkare Thales Air Defences, Belfast, Nordirland
Enhetskostnad 0,2 Mkr/st (2022)[3]
Producerad 2008–
Specifikationer
Vikt 12,5 kg (laddat system)
Längd 1 016 mm
Besättning 1

Patronvikt 7 kg (robot)
Kaliber 150 mm
Eldhastighet 1
Utgångshastighet 40 m/s
Effektiv räckvidd 20-600 m mot stillastående mål (2015-: 800+ m med ny programvara)[4]
Maximal räckvidd 1.000 m
Stridsspets Riktad sprängverkan (RSV3)
Detonationsmekanism Attackmetoder:
  • OTA (Ovanflygande toppattack) mot pansrade mål
  • DA (Direktattack) mot mjuka och övriga mål

Flygtid max 5,6 sekunder (självdestruktion)
Hastighet max 275 m/s (990 km/h)
Styrsystem Predicted Line of Sight (PLOS)+rödpunktssikte
Precision Hög SSKP (Single Shot Kill Probability)
Avfyrningsplattform Mänsklig axel, rekylfri

Utöver Storbritannien har vapnet köpts in av bland annat försvarsmakterna i Sverige och Finland. Storbritannien har även skänkt NLAW till den ukrainska försvarsmakten som militärt stöd inför och under Rysslands invasion av Ukraina 2022 där den kommit att användas i aktiv strid.[1] Under konflikten har visst antal av ukrainska NLAW även erövrats av ryska armén som uttalat sig ha för avsikt att använda dessa mot Ukraina.[7]

BeskrivningRedigera

NLAW är vad som ibland kallas närpansarvärnsrobot, ett personburet axelavfyrat pansarvärnsrobotsystem med kort räckvidd för engångsbruk liknande ett pansarskott, vilket betyder att robottuben kommer förladdad med en robot och ska dumpas efter skott. Robottuben är enbart konstruerad för att skjuta ett skott och kan inte laddas om.

Likt de flesta handavfyrade robotsystem arbetar NLAW efter bakblåsprincipen, vilket innebär att drivladdningens krutgaser ventileras bakom vapnet vid skott och kontrar rekylen (så kallat rekylfritt).[8] Normalt skapar bakblåsprincipen en farozon bakom vapnet när detta avfyras på grund av det höga trycket från krutgaserna, vilket bland annat leder till att sådana vapen inte kan skjutas från stängda utrymmen (såsom byggnader) utan att dödligt skada användaren och närstående. NLAW är därför försedd med en motmassa av saltlösning i utblåset som minskar farozonen tillräckligt för att tillåta skott från stängda utrymmen (en svensk uppfinning ursprungligen utvecklad för pansarskott 86 BU (begränsat utrymme), vilket bland annat gör vapnet praktiskt vid strid i bebyggelse.[8][9] Hela systemet väger drygt 12 kg laddat och är försedd med vapenrem för enkel hängning på en soldats rygg när vapnet inte är i användning.

Höger: Soldat som bär en NLAW på ryggen redo för användning. Center: NLAW som avfyras. Notera motmassan med saltlösning vid utblåset som tillåter skott från stängda utrymmen. Vänster: NLAW-robot cirka 10 meter från skytt. Notera startmotorn som faller bakom.

Roboten har ett avsett stridsavstånd från 20 till 800 meter[6] och verkar mot mål antingen genom ovanflygande toppattack (förkortat OTA) eller genom direktattack (förkortat DA) beroende på avsedd verkan. Ovanflygande toppattack innebär att roboten flyger över målet och verkar mot detta när den befinner sig rakt ovanför det. Direktattack innebär att roboten flyger rakt in i målet och verkar därefter.[6]

Elddemonstration med NLAW i ovanflygande toppattack-läge (OTA) mot ett pansarfordon (BMP-2) under gång.

Systemets delarRedigera

  • Startmotor
  • Bakre stötdämpare
  • Ordinarie sikte
  • Batteri
  • Väljarhus
  • Främre stötdämpare
  • Avfyrningshandtag
  • Skjutstöd
  • Axelstöd
  • Motmassebehållare
  • Vapenrem
  • Bärhandtag
  • Vänster handtag
  • Reservsikte

AnvändareRedigera

NLAW har köpts in av flera olika länder, varav vissa vill hålla det hemligt och anonymt för att kunna överraska en potentiell fiende.[10]

"Nedan lista ligger i kronologisk ordning efter inköp."

  •   Storbritannien använder NLAW under benämningen MBT LAW, förkortning för Main Battle Tank and Light Anti-tank Weapon.[6] Vapnet beställdes ursprungligen i maj 2002 av dåvarande Defence Procurement Agency (DPA), den brittiska motsvarigheten till svenska FMV, som idag tillhör heter Defence Equipment and Support. Beställningen omfattade omkring 20 000 enheter för omkring 4,3 miljarder kronor, varav drygt 1,2 miljarder kronor var utvecklingskostnad.[11]
 
Blind pansarvärnsrobot 57 för övning.
  •   Sverige använder NLAW under benämningen robot 57, förkortat rb 57,[12] alternativt pansarvärnsrobot 57, förkortat pvrb 57, där 57 betyder sjunde pansarvärnsrobot i svenska försvaret (5 = pvrb-typnummer, 7 = löpnummer).[13] Svenska försvarsmakten gjorde sin första beställning för systemet i december 2005 för en kostnad om 0,5 miljarder kronor, med leveransstart 2009.[14] I den svenska försvarsmakten är (2022) robot 57 det enda personburna närpansarvapnet med effektiv verkan även mot de modernaste stridsvagnarna med exempelvis aktivt pansar.[9]
  •   Finland använder NLAW under benämningen 102 mm raskas lähipanssarintorjuntaohjus NLAW.[15] inom finskspråkig nomenklatur, förkortat 102 RSLPSTOHJ NLAW,[16] eller 102 mm tung närpansarvärnsrobot NLAW[17] inom finlandssvensk nomenklatur. Finlands försvarsmakt beställde ett okänt antal system i december 2007 för 38 miljoner euro[18] och fler i december 2008.[19][9] I oktober 2017 gjordes ytterligare en beställning.[20]
  •   Luxemburg var fjärde land att köpa in NLAW.[21][10] Saab annonserade den 14 juni 2010 av landet beställt vapnet.[21]
  •   Malaysia beställde NLAW 2016 i okänt antal med leverans 2018. Köpet hölls hemligt fram tills den 19 juli 2018 då ett anbud publicerats på malaysiska försvarsministerns anbudshemsida.[22]
  •   Schweiz försvarsmakt beställde i juni 2017 NLAW-systemet för 1,035 miljarder kronor med leverans 2018-2021.[23][24] Köp av NLAW bekräftades i Schweiz 2016 års beväpningsprogram som gav mandat att anskaffa tre typer av axelavfyrade allmålsvapen i slutet av 2019.[24] Köpet gjordes för att fylla den lucka i schweiziska försvarsmaktens stridsförmåga som uppstått efter avveckling av M47 Dragon 2008 utan ersättare.[24]
  •   Ukraina använder NLAW under benämningen PTRK NLAW (kyrilliska: ПТРК NLAW), förkortning för "pansarvärnsrobotsystem NLAW".[27] Ukraina fick ett stort antal NLAW från Storbritannien under uppbyggnaden av den ryska invasionsstyrkan vid ukrainska gränsen månaderna innan den ryska invasionen började.[26] Under invasionen har NLAW använts i aktiv strid av den ukrainska armén.[1]

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] ”2022-03-16”. https://www.youtube.com/watch?v=Gezu6A9zcLU. Läst 16 mars 2022. 
  2. ^ [a b] ”SAAB Bofors Dynamics MBT LAW Presentation”. https://www.youtube.com/watch?v=42AICizxm6Y. Läst 16 mars 2022. 
  3. ^ https://www.di.se/ledare/karlskogas-ingenjorer-gor-skillnad
  4. ^ https://world-defense.com/threads/saab-extends-range-of-nlaw.2990/
  5. ^ ”Tryck på robot”. https://i.imgur.com/aQQXJXE.jpg. Läst 16 mars 2022. 
  6. ^ [a b c d] ”NLAW | Saab” (på engelska). Start. https://www.saab.com/products/nlaw. Läst 19 januari 2022. 
  7. ^ ”Svenska vapen i händerna på Azovbataljonen och den ryska armén”. Svenska Freds. https://www.svenskafreds.se/upptack/vapenexport/svenska-vapen-i-handerna-pa-azovbataljonen-och-den-ryska-armen/. Läst 25 maj 2022. 
  8. ^ [a b c] ”robot 57 NLAW”. soldf.com. https://www.soldf.com/vapen/robot-57-rb57-nlaw/. Läst 24 mars 2022. 
  9. ^ [a b c] Haglund, Sven-Åke, red (2008). ”Robot på väg...mål träffat!”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (3): sid. 58. 1652-3571. Läst 28 december 2008. 
  10. ^ [a b] https://sempermiles.se/forsvarsnyheter-om-mtrl/varldsledande-smidigt-pansarvarn-for-en-miljard/
  11. ^ FMV köper robot för 500 miljoner”. Ny Teknik. 18 januari 2006. Arkiverad från originalet den 7 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140107065245/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article38744.ece. Läst 27 november 2008. 
  12. ^ ”Första skottet med robot 57”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2009/12/forsta-skottet-med-robot-57/. Läst 13 mars 2022. 
  13. ^ ”Första skottet med pansarvärnsrobot 57”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2008/09/forsta-skottet-med-pansarvarnsrobot-57/. Läst 13 mars 2022. 
  14. ^ https://www.saab.com/globalassets/cision/documents/2005/20051222-bestallning-pa-nytt-pansarvarnssystem-till-det-svenska-forsvaret-vard-500msek-sv-0-123077.pdf
  15. ^ ”Ohimarssi Jätkänkynttilän sillalla kello 13.15” (på finska). puolustusvoimat.fi. https://puolustusvoimat.fi/-/ohimarssi-jatkankynttila-sillalla-kello-13-15. Läst 13 mars 2022. 
  16. ^ Heikel, Viktor (18 januari 2022). ”Storbritannien säljer lätta pansarvärnsmissiler till Ukraina "som svar på Rysslands allt mer hotfulla beteende"”. YLE. Arkiverad från originalet den 26 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220126134139/https://svenska.yle.fi/a/7-10011590. Läst 8 mars 2022. 
  17. ^ ”Förbimarschen på bron Jätkänkynttilä klockan 13.15”. puolustusvoimat.fi. Arkiverad från originalet den 13 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220313020217/https://puolustusvoimat.fi/sv/-/ohimarssi-jatkankynttila-sillalla-kello-13-15. Läst 13 mars 2022. 
  18. ^ https://web.archive.org/web/20090626100432/http://www.mil.fi/laitokset/tiedotteet/3635.dsp
  19. ^ https://www.army-technology.com/projects/mbt_law/
  20. ^ https://news.cision.com/se/saab/r/saab-far-bestallning-pa-nlaw-fran-finska-forsvaret,c2378134
  21. ^ [a b] ”New Customer Nation for NLAW”. asdnews.com. Arkiverad från originalet den 22 december 2018. https://web.archive.org/web/20181222130946/http://www.asdnews.com/news-28563/new_customer_nation_for_nlaw.htm. Läst 23 mars 2022. 
  22. ^ ”Malaysia emerges as NLAW customer”. shephardmedia.com. 26 juli 2018. https://www.shephardmedia.com/news/landwarfareintl/malaysia-emerges-nlaw-customer/. Läst 23 mars 2022. 
  23. ^ https://www.saab.com/sv/newsroom/press-releases/2017/saab-far-bestallning-pa-nlaw
  24. ^ [a b c] ”Saab snags $120M Swiss contract for its next-gen anti-tank weapon”. defensenews.com. 28 juni 2017. https://www.defensenews.com/land/2017/06/28/saab-snags-120m-swiss-contract-for-its-next-gen-anti-tank-weapon/. Läst 23 mars 2022. 
  25. ^ ”Hancurkan Sasaran Eks Panser Saladin, untuk Pertama Kalinya Saab NLAW TNI AD Diuji Tembak” (på amerikansk engelska). Indomiliter.com. 15 augusti 2019. https://www.indomiliter.com/hancurkan-sasaran-eks-panser-saladin-untuk-pertama-kalinya-saab-nlaw-tni-ad-diuji-tembak/. Läst 9 februari 2021. 
  26. ^ [a b c] Roblin, Sebastien (25 januari 2022). ”The NLAW Missiles The U.K. Rushed To Ukraine May Only Be Useful In Desperate Circumstances” (på engelska). Forbes. Arkiverad från originalet den 7 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220307074446/https://www.forbes.com/sites/sebastienroblin/2022/01/25/the-uk-airmailed-2000-nlaw-missiles-to-ukraine-are-they-useful/. Läst 8 mars 2022. 
  27. ^ ”Школа молодого бійця ТрО: проста інструкція до ПТРК NLAW (Skolan för militär grundutbildning TrO: Enkla instruktioner för pvrbs NLAW)” (på ukrainska) (videoinstruktion). Ukrainas försvarsmakt. youtube.com. 9 mars 2022. https://www.youtube.com/watch?v=LUDrLFrfr_s. Läst 24 mars 2022.