Nils Personne (skådespelare)

svensk skådespelare och regissör
(Omdirigerad från N. Personne)

Nils Edvard Personne, född 15 januari 1850 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 15 juni 1928 i Oscars församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och regissör. Han var gift med skådespelaren Amanda Janson och kusin till biskop John Personne.

Nils Personne
Född15 januari 1850
Stockholm
Död15 juni 1928 (78 år)
Aktiva år1876-1927
MakaAmanda Janson

Nils Personne.
Nils Personne som Mascarille i De löjliga preciöserna. 1908.

Biografi redigera

Personne kom i kontakt med skådespeleriet i samband med juridiska studier vid Uppsala universitet 1869–1876,[2] där han flitigt deltog i studentspexenStockholms nation. Han scendebuterade 1876 i Herr Perrichons resaDramaten, och engagerades året efter till den fasta ensemblen. Perioden 1885-1892 var han även teaterns huvudregissör. I samband med att Svenska riksdagen drog in hela anslaget till Dramaten och Operan 1888 kom han att bli medlem i den association som tog över driften av Dramaten och blev chef för verksamheten vid Dramaten 1898. Han var dessförinnan rektor för Dramatens elevskola 1890-1898.

Efter slitningar med personalen på Dramaten 1904 lämnade Personne teatern och gav gästspel i Göteborg och hos Albert RanftSvenska teatern i Stockholm. Han var därefter anställd på Svenska teatern åren 1905–1907, innan hösten 1907 återvände till Dramatens skådespelarensemble. 1910 blev han lärare vid Dramatens elevskola.

Personne blev 1927 filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola. Hans teaterhistoriska forskningar har resulterat i Svenska teatern (åtta band, 1913–1927), en omfattande beskrivning av den svenska teatern fram till 1842. Personne var även 1917–1922 ordförande i Svenska teaterförbundet.

Personne testamenterade 300.000 kronor till olika ändamål, bland annat 100.000 kronor till Nationalmuseum och Stockholms högskola.[2]

Bland Personnes roller märks Majtreja i Vasantasena, Polonius i Hamlet, narren i Kung Lear, Malvolio i Trettondagsafton, Benedikt i Mycket väsen för ingenting, Orgon i Tartuffe, Mascarille i De löjliga preciöserna, Scapin i Scapins skälmstycken, Figaro i Figaros bröllop, Fregattkaptenen, Sjövall i Ett resande teatersällskap, byråchefen i Kronans kaka, Stensgård och Hejre i De ungas förbund, Duval i Duvals skilsmässa, greve Arcieri i Stulen lycka, Cyrano de Bergerac och hertigen i Den gröna fracken.[2]

Nils Personne är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3] Han har fått en gata uppkallad efter sig, Personnevägen i Hägersten i Stockholm.

Bibliografi redigera

  • Bombi Bombini Bombombidini den ädle röfvarhöfdingen eller röfvarbandet i Mantuccis urskog : historisk-romantisk tragedi i fem akter. Leipzig. 1877. Libris 9658575 
  • Johan Jolin : Några ord till hundraårsminnet. [Stockholm]. 1919. Libris 2961717 
  • Klostersystern : Romantisk opera i 4 akter / af N.P. ; musiken af ovanligt många ; för stor orkester arrangerad af Erico Compoclinco ; första gången uppförd i Sällskapet P.B. våren 1895. Stockholm. 1895. Libris 10025144 
  • Svenska teatern : några anteckningar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1913-1927. Libris 1781271 
  • 1, Under gustavianska tidehvarfvet jämte en återblick på dess tidigare öden. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1913. Libris 1781272 
  • 2, Från Gustaf III :s död till Karl XIV Johans ankomst till Sverige : 1792-1810. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1914. Libris 1781273 
  • 3, Under Karl Johanstiden  : 1810-1818. 1915. Libris 1781275 
  • 4, Under Karl Johanstiden  : 1818-1827. 1916. Libris 1781276 
  • 5, Under Karl Johanstiden  : 1827-1832. 1919. Libris 1781277 
  • 6, Under Karl Johanstiden  : 1832-1835. 1925. Libris 1781278 
  • 7, Under Karl Johanstiden  : 1835-1838. 1925. Libris 1781279 
  • 8, Under Karl Johanstiden  : 1838-1842. 1927. Libris 1781274 

Översättningar redigera

  • Schiller, Friedrich von (1893). Kabal och kärlek : sorgespel i 5 akter afdelade i tablåer. Stockholm: H. Geber. Libris 1626063 
  • Kleist, Heinrich von (1895). Den sönderslagna krukan : lustspel i en akt. Stockholm: Looström & K. Libris 1623882 
  • Molière (2000). Skapäng. Stockholm: Kungliga Dramatiska teatern. Libris 8418506 

Teater redigera

Roller redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1876 Robert Savary Herr Perrichons resa (Le Voyage de M. Perrichon)
Eugène Labiche
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1886 Henning, målare Geografi och kärlek (Geografi og kærlighed)
Bjørnstjerne Bjørnson
Kungliga Dramatiska Teatern
1889 Styver Kärlekens komedi (Kjærlighedens Komedie)
Henrik Ibsen
Dramatiska Teatern[5]
En för bägge och bägge för en (Et Stridspunkt)
Emma Gad
Dramatiska Teatern[6]
1890 Ivan Alexandrovitsch Chlestakow Revisorn (Ревизо́р, Revizór)
Nikolaj Gogol
Dramatiska Teatern[7]
1891 Ferapont Iljitj Bezpandin Arvskiftet (Завтрак у предводителя, Zavtrak u predvoditelja)
Ivan Turgenjev
Dramatiska Teatern[8]
1892 Grefve Maagenhjelm Kära släkten (Den kjære Familie)
Gustav Esmann
Dramatiska Teatern[9]
1894 Malvolio Trettondagsafton eller Hvad ni vill (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[10]
1898 Greve Skytt Gurli
Petrus Holmiensis
Dramatiska Teatern[11]
1899 Hallerstedt Damen från Ostende (Hans Huckebein)
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg
Dramatiska Teatern[12]
1901 Cyrano de Bergerac Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand
Dramatiska Teatern[13]
Bellac Sällskap där man har tråkigt (Le monde où l'on s'ennuie )
Édouard Pailleron
Dramatiska Teatern[14]
Greve Skytt Gurli
Henrik Christiernson
Dramatiska Teatern[15]
1902 Benedikt Mycket väsen för ingenting (Much Ado About Nothing)
William Shakespeare
Dramatiska Teatern[16]
Lefèbvre Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau
Dramatiska Teatern[17]
Cabriac Historiska slottet (Château historique!)
Alexandre Bisson
Dramatiska Teatern[18]
1903 Winkler d.ä Guld och gröna skogar
Tor Hedberg
Dramatiska Teatern[19]
1904 Fromont Fregattkaptenen
Frans Hedberg
Dramatiska Teatern[20]
Figaro Figaros bröllop (La Folle Journée, ou Le Mariage de Figaro)
Pierre Augustin Caron de Beaumarchais
Svenska teatern, Stockholm[21]
1905 Markgreven Livets dal (Der Thal des Lebens)
Max Dreyer
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[22]
1906 Claus, narr hos ärkebiskopen Gillets hemlighet
August Strindberg
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[23]
Livet på landet (Ut mine Stromtid)
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm[24]
1907 Henrik IV (Henry the Fourth)
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[25]
Husarfeber (Husarenfieber)
Gustav Kadelburg
Svenska teatern, Stockholm[26]
1908 Mascarille De löjliga preciöserna (Les Précieuses Ridicules)
Molière
Emil Grandinson Dramaten
Dusterer Samvetets mask (Gewissenwurm)
Ludwig Anzengruber
Gustaf Linden Dramaten
Frazer Syndafloden
Henning Berger
Gustaf Linden Dramaten
1909 Herr Duval Duvals skilsmässa (Les Surprises du divorce)
Alexander Bisson och Antony Mars
Dramaten[27]
1910 Perrichon Herr Perrichons resa (Le Voyage de M. Perrichon)
Eugène Labiche
Dramaten
1919 Grefven af Caversham En idealisk äkta man (An Ideal Husband)
Oscar Wilde
Karl Hedberg Dramaten
1920 Lindgren Paradsängen
Gunnar Heiberg
Karl Hedberg Dramaten
Oktavio Det röda bandet
Carl Mathern och Toni Impekoven
Karl Hedberg Dramaten
1921 Truffaldino Turandot
Carlo Gozzi
Olof Molander Dramaten
Albert Letourael Resan till Le Havre (Mademoiselle ma mère)
Louis Verneuil
Tor Hedberg Dramaten
1922 Henri Duval Duvals skilsmässa (Les Surprises du divorce)
Alexandre Bisson och Antony Mars
Gustaf Linden Dramaten
Storfursten Fjodor Michailowisch Storfursten (Le Grand Duc)
Sacha Guitry
Olof Molander Dramaten
1923 Grosshandlare Friis Kära släkten (Den kjære Familje)
Gustav Esmann
Tor Hedberg Dramaten[28]
Earlen av Loam Den beundrandsvärde Crichton (The Admirable Crichton)
J. M. Barrie
Karl Hedberg Dramaten

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok, Malmö 1937
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-20/3622/2. Läst 17 augusti 2015. 
  5. ^ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater och Musik: K. Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 24 april 1890. https://arkivet.dn.se/tidning/1890-04-24/7700/2. Läst 18 maj 2024. 
  8. ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 8 april 1891. Läst 9 november 2015. 
  9. ^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  10. ^ ”Offentliga nöjen: Kungl. Dramatiska teatern”. Stockholms dagblad: s. 2. 25 augusti 1895. https://tidningar.kb.se/n60fbdq04d6c8wn/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  11. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  12. ^ ”Damen från Ostende”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S6%3a019. Läst 24 oktober 2015. 
  13. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S14%3a028. Läst 24 oktober 2015. 
  14. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a009&pos=46. Läst 23 oktober 2015. 
  15. ^ ”Gurli”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S27%3a053. Läst 24 oktober 2015. 
  16. ^ ”Mycket väsen för ingenting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S22%3a042&pos=36. Läst 23 oktober 2015. 
  17. ^ ”Madame Sans-Gêne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S23%3a045&pos=30. Läst 23 oktober 2015. 
  18. ^ ”Historiska slottet”. Musikverket. 8 mars 1902. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S17%3a033. Läst 23 oktober 2015. 
  19. ^ ”Guld och gröna skogar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S6%3a012. Läst 24 oktober 2015. 
  20. ^ ”Fregattkaptenen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S5%3a009. Läst 24 oktober 2015. 
  21. ^ Frithiof Hellberg (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (44): sid. 545. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 17 november 2015. 
  22. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015. 
  23. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  25. ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 maj 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-05-01/13298A/3. Läst 26 juli 2015. 
  27. ^ Ariel (1909). Johan Nordling. red. ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Johan Nordling) 22 (18): sid. 220. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1909/pdf/1909_18.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (14 januari 1923). ”'Kära släkten' på Mindre Dramaten”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-01-14/12/7. Läst 24 mars 2015. 

Källor redigera

Externa länkar redigera