Nössemarks socken
Nössemarks socken i Dalsland ingick i Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Dals-Eds kommun och motsvarar från 2016 Nössemarks distrikt.
| Nössemarks socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Härad | Vedbo härad |
| Kommun | Dals-Eds kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 162 kvadratkilometer |
| Upphov till | Nössemarks landskommun Nössemarks församling |
| Motsvarar | Nössemarks distrikt |
| Tingslag | Tössbo och Vedbo tingslag (–) Vedbo tingslag (–) |
| Karta | |
  Nössemarks sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 59°08′02″N 11°50′07″Ö / 59.13388889°N 11.83527778°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1749 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Nössemarks distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal var den 1 januari 1961 162,13 kvadratkilometer, varav 121,18 km² land.[1] År 2000 fanns här 254 invånare.[2] Kyrkbyn Nössemark med sockenkyrkan Nössemarks kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Socknen har medeltida ursprung.
1 januari 1958 överfördes från Nössemarks socken till Torrskogs socken ett område (Norra Kölviken och Södra Kölviken) omfattande en areal av 43,47 km², varav 33,80 km² land, och med 76 invånare.[1]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nössemarks församling och för de borgerliga frågorna bildades Nössemarks landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Dals-Eds landskommun som 1971 ombildades till Dals-Eds kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Dals-Eds församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Nössemark, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vedbo härad. De indelta soldaterna[4] tillhörde Västgöta-Dals regemente och Vedbo kompani.[5]
Geografi redigera
Nössemarks socken ligger nordväst om Bengtsfors vid gränsen mot Norge och kring sjön Stora Le. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och är i övrigt en starkt kuperad sjörik och bergig skogsbygd.[6][7][8][9]
En linfärja med färjelägen i Sund och Jaren förbinder östra och västra Nössemark i Sund-Jarenleden.
Tresticklans nationalpark sträcker sig in i sydvästra delen av Nössemark. Vid Stora Les västra strand ligger naturreservatet Bokullen, som bland annat är boplats för den utrotningshotade vitryggiga hackspetten.
I Nössemarks socken har det sedan lång tid tillbaka funnits sågverk. Redan på 1500-talet köpte norrmän virke i trakterna kring Stora Le. Dalslands första ångsåg uppfördes vid Strandviken i Stora Le 1869 och brann ned 1905. Därefter har nya anläggningar uppförts och ägarbyten skett. I början på 1970-talet stängdes anläggningen, Strands bruk, vid Strandviken slutgiltigt och ett nytt sågverk byggdes vid Årbol. Sågverket, Nössemarks Trä, vid Årbol har utvecklats till en högmodern och högproduktiv anläggning som nu ägs av VIDA-gruppen.
Många norska familjer hyr eller har fritidshus i Nössemark, vilket gör att antalet boende mångdubblas under sommar- och semestertid. Vid Strandviken i Stora Le finns en badplats med omklädningsrum och brygga och en campingsplats med café invid lanthandeln.
Nössemarks hembygds- och samhällsförening anordnar årligen i juli Nössemarksdagarna, där bland annat gamla hantverk demonstreras.
Fornlämningar redigera
Från stenåldern har boplatser och tre hällkistor påträffats. Från järnåldern finns tre gravfält, stensättningar och en fornborg.[6][10][11][8]
Namnet redigera
Namnet skrevs på 1413 Nöfsemark. Namnet har tolkats som '(den del av) Markerna som ligger kring Nössjön' med efterleden mark, 'gränsskog'.[12]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Nössemarks socken 1780–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1780 | 928 | |||
| 1790 | 967 | |||
| 1800 | 1 116 | |||
| 1810 | 1 009 | |||
| 1820 | 1 225 | |||
| 1830 | 1 378 | |||
| 1840 | 1 655 | |||
| 1850 | 1 810 | |||
| 1860 | 2 004 | |||
| 1870 | 2 164 | |||
| 1880 | 2 234 | |||
| 1890 | 2 129 | |||
| 1900 | 1 991 | |||
| 1910 | 1 694 | |||
| 1920 | 1 574 | |||
| 1930 | 1 360 | |||
| 1940 | 1 199 | |||
| 1950 | 965 | |||
| 1960 | 685 | |||
| 1970 | 411 | |||
| 1980 | 318 | |||
| 1990 | 314 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Referenser redigera
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 36. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Hagelin, Björn (2021). Från krig till fred: om Nössemarks indelta soldater under 1800-talet. ISBN 9789175272979
- ^ Administrativ historik för Nössemark socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nössemark socken
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nössemarks socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nössemarks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning redigera
- Hembygdsboken Nössemark – dalsländsk gränsbygd i ord och bild från 1985.
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Nössemarks socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Nössemarks socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Nössemarks idrottsförening https://nossemarksif.se/
- Nössemarks Hembygds- och samhällsförening https://www.hembygd.se/nossemark