Mychajlo Hrusjevskyj
Mychajlo Serhijovytj Hrusjevskyj (ukrainska: Михайло Сергійович Грушевський), född 29 september 1866 Cholm, guvernementet Lublin, Kejsardömet Ryssland, död 25 november 1934 i Kislovodsk, var en ukrainsk historiker, politiker och författare.
| Mychajlo Hrusjevskyj | |
 | |
| Född | 29 september 1866[1][2][3] Chełm, Polen |
|---|---|
| Död | 26 november 1934[2], 24 november 1934[4] eller 25 november 1934[3][5][6] Kislovodsk |
| Begravd | Bajkove kyrkogård |
| Andra namn | Сергієнко М. |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Ryska republiken, Ukrainska folkrepubliken och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Kievs universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, universitetslärare, litteraturhistoriker[3], författare, historiker[3], publicist[7] |
| Befattning | |
| Ledamot av Allryska konstituerande församlingen Head of the Central Rada of Ukraine (1917–1918) | |
| Arbetsgivare | Lvivs universitet[8] |
| Politiskt parti | |
| Ukrainian Socialist-Revolutionary Party | |
| Maka | Mariia-Ivanna Hrushevska (g. 1896–) |
| Barn | Kateryna Mykhailivna Hrushevska (f. 1900) |
| Föräldrar | Serhii Fedorovych Hrushevskyi |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Hrusjevskyj utformade och befäste den ukrainska nationella frihetsrörelsen, tidvis i dess revolutionära gestaltning. Han utgav från 1898 Ukraina-Rysslands historia (10 band utkom), där han sökte visa, att den ukrainska kulturen ägt självständighet sedan 900-talet. Efter att 1917 ha anslutit sig till de ukrainska socialrevolutionärerna, kämpade han för Ukrainas separatistiska strävanden gentemot Ryssland. 1924 anslöt han sig till bolsjevikregimen i Sovjetunionen, och blev därefter professor i historia i Kiev och ledare för ukrainska vetenskapsakademins historiska avdelning. Hrusjevskyj har utgett bland annat Ukrainska litteraturens historia (5 band, 1923-27) jämte en mängd andra historiska arbeten om Ukraina.
Minnesmärken redigera
Mychajlo Hrusjevskyj har fått ge namn åt Hrusjevskyjgatan (Vulytsia Mychajla Hrusjevs'koho), en central gata i Kiev där bland annat parlaments- och regeringsbyggnaderna är belägna. Längs med gatan arrangerades demonstrationer och utkämpades våldsamma strider i samband med Euromajdan 2013–2014.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Mykhailo Hrushevskyi, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 29 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ s. 4, läs online.[källa från Wikidata]
Tryckta källor redigera
- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 385.