Mathilda d'Orozco

svensk kompositör av spanskt ursprung.

Mathilda Valeria Beatrix d'Orozco, gift Montgomery-Cederhielm och Gyllenhaal, född 14 juni 1796 i Milano, död 19 oktober 1863 i Stora Ekeby, Rytterne, Sverige, var en svensk kompositör av spanskt ursprung.

Mathilda d'Orozco
Mathilda d'Orozco
Mathilda d'Orozco
Tonsättare
Född14 juni 1796
Milano
Död19 oktober 1863 (67 år)
Rytterne, Sverige Sverige
InstrumentHarpa
Matilda Montgomery.

BiografiRedigera

Mathilda Beatrix Valeriana Maria della Trinita föddes 14 juni 1796 i Milano, Italien. Hon var dotter till den spanske ministern i Milano Nicolás Blasco d'Orozco och Sabina Ulrika von Lederer. Hennes pappa var från Spanien och mamman var från Österrike. Mathilda växte upp i Florens och blev 5 april 1813 bortgift i Florens med markis och överhovstallmästaren Bartolomeo Cenami (1775-1815).[1] Han arbetade vid det franska hovet och var prinsessan Elisa Bonapartes hovstallmästare. Elisa var syster till Napoleon I.[2] Själv var hon också hovfunktionär vid Elisas hov i Lucca som Dame du palais (statsfru).

Cenami avled 18 oktober 1815 och hon blev därefter änka. Hon gifte sig 25 mars 1817 i Wien med den svenske översten greve Josias Montgomery-Cederhielm (1785-1825). Han var son till översten Robert Montgomery och Märta Ulrika Cederhielm. Josias hade 1811 vid en resa Rom, förälskat sig i Mathilda. Han beskrev henne i sin resejournal som söderns ros med änglagestalt, skön altröst och den ljuvligaste stämma. De kom att bosätta sig på fideikommisset Segersjö i Sverige.[1] De fick tillsammans fyra barn.

Sedan hennes man avlidit 1825 levde hon ensamstående till 23 mars 1839 då hon gifte sig i Paris med kammarherren, sedermera friherre Carl Alexander Fredrik Gyllenhaal med vilken hon bosatte sig på Segersjö i Lännäs.[3][4] 1840 flyttade till Ölanda i Istrum.[5][6] 1850 flyttade de till Stora Ekeby i Rytterne, Västmanland.[7][8][9] Mathilda Gyllenhaal fortsatte att umgås i societeten och musicerade, men nu ägnade hon sig även åt trädgårdsarbete och välgörenhet till sin död 19 oktober 1863 på Stora Ekeby. Hon begravdes 28 oktober samma år av en katolsk pastor.[10]

Hon var känd som sångare, musiker (harpspelare vid hovet), skådespelare, författare och tonsättare. Hon tonsatte bland annat dikter av Esaias Tegnér, som hon även framförde för författaren. Denne ansåg att hon "är en aimable och högst naif natur, och ser, ehuru ej längre ung, ännu ut som en bröllopsnatt".[11] Gustaf Lagerbjelke tillägnade henne dikten "L'une et l'autre".

FamiljRedigera

Mathilda d'Orozco gifte sig första gången 5 april 1813 i Florens med överhovstallmästaren Bartolomeo Cenami (1775-1815).

Hon gifte sig andra gången 14 april 1817 i Wien med greven Josias Montgomery-Cederhielm (1785-1825). De fick tillsammans barnen Robert (1820-1888), Matilda (1822-1887), Josefine (1823-1906) och Eugenie (1824-1895).

Hon gifte sig tredje gången 23 mars 1839 i Paris med Carl Alexander Fredrik Gyllenhaal.[12]

MusikverkRedigera

Hon var berömd och uppskattad för sin sång och sitt ackompanjemang på harpa. Hon komponerade och författade sångtexter samt något på vers och prosa.

Sång och pianoRedigera

  • Frithiofs lycka "Kung Beles söner gärna drage från dal till dal". Text av Esaias Tegnér. Utgiven 1826.[14][15]
  • Fågelleken "Ladda ditt rör, grönklädda jägar". Text av Esaias Tegnér. Utgiven 1829.[16]
  • Fyra sånger med ackompanjemang av pianoforte. Tillägnad till minne av Charlotte Åkerhielm, utgiven 1829 av Ebeling.[17]
  1. Stjärnsången. Text av Esaias Tegnér.
  2. Vågen. Text av Karl August Nicander.
  3. Drömmen till Laura. Text av Bernhard von Beskow.
  4. Jag vill ej drömma mer. Text av Bernhard von Beskow.
  1. Jag gick med lyran i min hand. Text av Carl Wilhelm Böttiger.
  2. "Dit bort". Text av Btr.
  3. Vår. Text av Btr.
  4. Avskeds önskan "Tänk någon gång". Text av Btr.
  5. Kärlek eller vänskap. Text av Thomas Moore.
  • Sånger med ackompanjemang för pianoforte. Tillägnad Fredrika Bremer, utgiven 1834 av J. C. Hedbom.[19]
  1. Säg var finns ett enda troget hjärta.
  2. Eko i Ådalen "Sången i slumrande kväll".
  3. Gå ej bort.
  • Fyra sångstycken för pianoforte. Utgiven 1839 av Östergren-Hirsch.[20]
  1. Galer slaven. Text av C. C. G..
  2. Romanza "Se averra che l'idol mio". Tillägnad professor Rossini. Text av Medesimo.
  3. Hambo polska "Se hur det snöar".
  4. Hoppet.
  • Sånger vid pianoforte . Tillägnad dottern Eugenie. Utgiven 1839 av Lars Gustaf Rylander.[21]
  1. Negerflickans klagan.
  2. Nordens kämpe.
  3. Den blinda sångarn.
  4. Duo "Hoppet än med klara strålar". Duett för sopran och bas.
  5. Fyren.
  • Fyra sånger vid pianoforte. Utgiven efter 1839.[22]
  1. Romance "Je vous l'ai dit, je vous adore".
  2. Strödda tankar. Text av Karl August Nicander.
  3. I recitativ manér "Era l'ora che volge il desiro". Text ur Dantes inferno.
  4. Strömmen. Text av Johan Gabriel Carlén.
  1. Frågan. Text av X.
  2. Indiansk vaggvisa. Text av H. H.
  3. Du är borta. Text av M. M.
  4. Den övergivna. Text av magister R. Hjärne.
  5. Galoppen.
  6. Han kommer ej! Text av L. Bn o.
  • Barcarolle (1861)
  1. Lilla fågeln. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  2. Illusionen. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  3. Den vissnade blomman. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  4. Min filosofi. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  5. Vikingssången. Text av Herman Sätherberg.
  6. Dryckesvisa. Text och musik av Mathilda d'Orozco.
  7. Avsked från hemmet. Text av Herman Sätherberg.
  • Fyra sånger vid piano. Tillägnad Oscar II. Utgiven på 1840-talet.[26]
  1. Främlingens syn. Text av Johan Ludvig Runeberg.
  2. "Italia". Text av Carl Wilhelm Böttiger. Duett för tenor och bas.
  3. Höstkvällen.
  4. Vikingasången. Text av G.H.S..
  • Sju sånger vid piano. Utgiven 1856.[27]
  1. "Jag följer dig".
  2. Champagneruset. Text av Wilhelm von Braun.
  3. Om hundra år. Text av S_dt.
  4. "Kvinnoögat". Text av Wilhelm von Braun.
  5. "Till min dotter!".
  6. "Lycklig du!". Text av L_a.
  7. Någonstädes gumman Lenngren säger. Text av E. S_dt.
  • Vid julbrasan för några år sedan. Text av P. K. L.. Utgiven 1854 av P. A. Norstedt & Söner.[28]
  • Povera Italia mia!.
  • Den bedragna.
  • La Serenata Contadinesca con risporta dalla Finestra
  • Rings Drapa.

PianoverkRedigera

  • Hussar-Marsch, Norstedt & söner, Stockholm, 1854.

ÖvrigtRedigera

  • Dikter. Utgiven 1870 av Beijer.[30]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Olle FranzénMathilda Gyllenhaal i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
  2. ^ Gyllenhaal, 4. Mathilda Valeria Beatrix i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  3. ^ d’Orozco, Mathilda Valeria Beatrix i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
  4. ^ Lännäs (T) AI:13 (1836-1840) Sida: 153c
  5. ^ Eggby (R) AI:5 (1840-1849) Sida: 178-179
  6. ^ Eggby (R) AI:6 (1849-1857) Sida: 146
  7. ^ Rytterne (U) AIa:10 (1843-1850) Sida: 183
  8. ^ Rytterne (U) AIc:1 (1851-1860) Sida: 209
  9. ^ Rytterne (U) AIc:2 (1861-1870) Sida: 204
  10. ^ Rytterne (U) Fc:1 (1851-1880)
  11. ^ Eliæson, Åke; Olsson, Bror (1949). Esaias Tegnér: en monografi i bild. Malmö: Allhem. sid. 70. Libris länk 
  12. ^ Elgenstierna, Gustaf (1925-1936). Den introducerade svenska adelns ättartavlor med tillägg och rättelser. Stockholm: Norstedt. Libris länk 
  13. ^ Gyllenhaal, Mathilda; Esaias Tegnér (1826). Axels monolog. Stockholm. Libris länk 
  14. ^ Montgomery, Mathilda; Esaias Tegnér (1826). Frithiofs lycka. Stockholm. Libris länk 
  15. ^ Montgomery, Mathilda; Esaias Tegnér (1826). Frithiofs lycka. Stockholm. Libris länk 
  16. ^ Montgomery, Mathilda; Esaias Tegnér (1829). Fogelleken. Stockholm. Libris länk 
  17. ^ Montgomery-Cederhielm, Mathilda; Esaias Tegnér, Karl August Nicander, Bernhard von Beskow (1829). Fyra sånger med accompagnement af piano forte. Stockholm: Ebeling. Libris länk 
  18. ^ Montgomery, Mathilda; Carl Wilhelm Böttiger, Thomas Moore (1833). Sånger med accompagnement för piano-forte. Stockholm: Ebeling. Libris länk 
  19. ^ Montgomery, Mathilda (1834). Sånger med accompagnement för piano-forte. Stockholm: J. C. Hedbom. Libris länk 
  20. ^ Montgomery, Mathilda (1839). Fyra sångstycken för piano-forte. Stockholm: Östergren-Hirsch. Libris länk 
  21. ^ Montgomery, Mathilda (1839). Sånger vid pianoforte. Stockholm: Lars Gustaf Rylander. Libris länk 
  22. ^ Orozco, Mathilda; Karl August Nicander, Johan Gabriel Carlén (1839). Fyra sånger vid piano-forte. Stockholm. Libris länk 
  23. ^ Gyllenhaal, Mathilda (1842). Sex sånger vid piano-forte. Stockholm: J. C. Hedbom. Libris länk 
  24. ^ Gyllenhaal, Mathilda; Carl Wilhelm Böttiger (1845). Sveriges främsta ädling. sång vid pianoforte. Stockholm: Lars Gustaf Rylander. Libris länk 
  25. ^ Gyllenhaal, Mathilda; Herman Sätherberg (184-). Sånger vid fortepiano. Libris länk 
  26. ^ Gyllenhaal, Mathilda (184-). Fyra sånger vid piano. Stockholm. Libris länk 
  27. ^ Gyllenhaal, Mathilda (1856). Sju sånger vid piano. Stockholm. Libris länk 
  28. ^ Gyllenhaal, Mathilda (1854). Vid julbrasan för några år sedan. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. Libris länk 
  29. ^ Gyllenhaal, Mathilda (1865). Svenska arméens Revelj och Tapto för piano. Stockholm: Abraham Lundquist. Libris länk 
  30. ^ Montgomery-Cederhielm, Mathilda (1870). Dikter. Stockholm: Beijer. Libris länk 

Vidare läsningRedigera

  • Böök, Fredrik (1922). ”Mathilda Orozco”. Svensk vardag : essayer. Stockholm: Norstedt. sid. 199-218. Libris länk 
  • Öhrström, Eva (1997). ”Musikalisk salong i den svenska aristokratin: Mathilda Orozco Sveriges Madame de Récamier”. Herrgårdskultur och salongsmiljö / red. Erik Kjellberg (Uppsala : Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap, 1997): sid. 131-142.  Libris 2334283

Externa länkarRedigera