Öppna huvudmenyn

Wilhelmina Stålberg

svensk författare, poet, översättare och sångtextförfattare.

Carolina Wilhelmina Stålberg, född 26 november 1803 i Stockholm, död 23 juli 1872 i Mariefred, var en svensk författare, poet, översättare och sångtextförfattare. Hon var verksam under pseudonymen Wilhelmina.

Wilhelmina Stålberg
Wilhelmina Stalberg.jpg
Född26 november 1803[1]
StockholmSverige
Död23 juli 1872[1] (68 år)
Mariefreds församling[1]Sverige
NationalitetSvensk
SysselsättningÖversättare[1], skribent[1], poet
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Stålberg var fosterdotter till fältkamreraren Stålberg. Hon började redan 1819 bidra till Stockholmstidningen m.fl. tidningar med dikter, undertecknade Wilhelmina och debuterade 1826 med Min lyras första toner. Hennes senare litterära produkter utgörs av ett par arbeten i bunden form, bland annat Diodes och Lydia (1841) samt skildringar ur vardagslivet, till exempel Major Müllers döttrar (1845). Hon skrev även barnböcker, gåt- och charadsamlingar m.m. Dessa arbeten fick i allmänhet en stor läsekrets; i Tyskland och Danmark angavs de ibland som verk av "fru Carlén och Onkel Adam".

Under signaturen "Faster Karin" skrev hon romanen Eva Widebeck, eller Det går aldrig an (1840), som var en kommentar till Carl Jonas Love Almqvists Det går an (1838). Hon delar hans kritik av äktenskapet, men menar att hans ansvarslösa kärleksutopi vore en försämring för kvinnan.[2]

Stålberg var också verksam som översättare. Hon översätte Ny virkbok från det engelska originalet,[3] vilket var den första boken i virkning på svenska.[4] Hon kom därmed att introducera den tekniken till Sverige.

Wilhelmina Stålberg blev med tiden filantropiskt verksam. Hon bodde i Stockholm fram till 1870, då hon flyttade till Mariefred.

Bibliografi i urvalRedigera

  • Min lyras första toner (1826)
  • Min ungdoms idealer (1826)
  • Poetiska försök (1831)
  • Ingrid Örnefot (1832)
  • Axel Nilsson Tott (1832)
  • En vinter i Hernösand (1834)
  • Den lyckliga omnibusfärden (1838)
  • Emmas hjerta (1839)
  • Eva Widebeck, eller Det går aldrig an (1840)
  • Diodes och Lydia (1841)
  • Lyriska toner (1843)
  • Blomsterspråket, historiskt, mythologiskt och poetiskt tecknadt (1843)
  • Försök till ett nordiskt mythologiskt lexikon (1844)
  • Major Müllers döttrar (1845)
  • De begge aristokraterna (1847)
  • Catharina Månsdotter (1848)
  • Drottning Filippa (1849)
  • Om svenska prinsessor (1858)
  • Christina, drottning af Sverige (1861)
  • Bröderna Stålkrona (1863)
Översättningar (urval)
  • Georg Döring: Cola: romersk sedemålning från fjortonde århundradet (Hjerta, 1834)
  • Wilibald Alexis: Den falske Woldemar (Der falsche Woldemar) (Hjerta, 1843)
  • Eugène Sue: Parisiska mysterier (Les mystères de Paris) (Hjerta, 1844)
  • James Fenimore Cooper: Vildbane (The deerslayer) (Svanström, 1862)

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera