Mary-Claire King

amerikansk biolog och genetiker

Mary-Claire King, född 27 februari 1946 i Illinois, är en amerikansk biolog. Hennes forskning har kartlagt den ärftliga bröstcancergenen BRCA1.[20][21] Hon studerar mänsklig genetik och är särskilt intresserad av genetisk heterogenitet och komplexa egenskaper.[22]

Mary-Claire King
Mary-Claire King, 2016.
Född27 februari 1946[1] (78 år)
Wilmette, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of California, San Francisco, postdoktoral, [2]
University of California, Berkeley, filosofie doktor, [2]
Carleton College, filosofie kandidat, [2]
SysselsättningBiolog, människorättsförsvarare, genetiker, universitetslärare
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
University of Washington (1995–)[3]
Utmärkelser
AACR-G.H.A. Clowes Award for Outstanding Basic Cancer Research (1994)[4]
Komen Brinker Award for Scientific Distinction (1999)[5]
Marion Spencer Fay Award (2004)[6]
Gruber-priset i genetik (2004)[7]
Weizmann Women & Science Award (2006)[8]
Dr A.H. Heinekenpriset för medicin (2006)[9]
Pearl Meister Greengard-priset (2010)[10]
Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset (2013)[11]
Albert Lasker Special Achievement Award (2014)[12]
National Medal of Science (2014)[13]
Dan David-priset (2018)[14]
Shawpriset i medicin (2018)[15]
Benjamin Franklin-medaljen (APS) (2018)[16]
Mendel Medal (2018)[17]
Prins Mahidol-priset (2018)
Shawpriset i medicin (2018)
William Allan-priset (2020)[18]
Gairdner Foundation International Award (2021)
Clarivate Citation Laureates (2022)[19]
Webbplatsdepts.washington.edu/kingweb/
Redigera Wikidata

Förutom sitt arbete när det gäller att identifiera bröstcancergener, är King också känd för att visa att människor och schimpanser är 99% genetiskt identiska[23] och för att tillämpa genomisk sekvensering för att identifiera offer för brott mot mänskliga rättigheter.[24] 1984 började hon arbeta med att identifiera barn som hade stulits från sina familjer och adopterats illegalt under militärdiktaturen i Argentina under Smutsiga kriget (1976–1983).[25]

Hon har mottagit många utmärkelser, bland annat Laskerpriset och National Medal of Science. Tidningen Discover utnämnde 2002 King som en av de 50 viktigaste kvinnorna inom vetenskapen.[26]

Källor redigera

  1. ^ SNAC, Mary-Claire King, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] läst: 2 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.aacr.org .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, ww5.komen.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, drexel.edu .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, gruber.yale.edu , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.weizmann.ac.il , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, knaw.nl , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.rockefeller.edu , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.uni-frankfurt.de , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.laskerfoundation.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  13. ^ The President's National Medal of Science: Recipient Details (på engelska), National Science Foundation, läs online, läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.dandavidprize.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.shawprize.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.amphilsoc.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.genetics.org.uk , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.ashg.org .[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^ ”Amina Manzoor: Deras forskning har hjälpt många tusen patienter att leva ett mer normalt liv”. DN.SE. 6 oktober 2019. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amina-manzoor-deras-forskning-har-hjalpt-manga-tusen-patienter-att-leva-ett-mer-normalt-liv/. Läst 7 oktober 2019. 
  21. ^ ”Nine Nobel Prize Predictions for 2019” (på engelska). Inside Science. 2 oktober 2019. https://www.insidescience.org/news/nine-nobel-prize-predictions-2019. Läst 7 oktober 2019. 
  22. ^ ”UW Genome Sciences: Mary-Claire King”. www.gs.washington.edu. https://www.gs.washington.edu/faculty/king.htm. Läst 11 september 2022. 
  23. ^ King, Mary-Claire; Wilson, A. C. (1975). ”Evolution at Two Levels in Humans and Chimpanzees”. Science 188 (4184): sid. 107–116. ISSN 0036-8075. https://www.jstor.org/stable/1739875. Läst 11 september 2022. 
  24. ^ Dreifus, Claudia (9 februari 2015). ”A Never-Ending Genetic Quest” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/02/10/science/mary-claire-kings-pioneering-gene-work-from-breast-cancer-to-human-rights.html. Läst 11 september 2022. 
  25. ^ Angier, Natalie (27 april 1993). ”SCIENTIST AT WORK: Mary-Claire King; Quest for Genes and Lost Children” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1993/04/27/science/scientist-at-work-mary-claire-king-quest-for-genes-and-lost-children.html. Läst 11 september 2022. 
  26. ^ Svitil, Kathy A (1 november 2002). ”The 50 Most Important Women in Science” (på engelska). Discover Magazine. https://www.discovermagazine.com/the-sciences/the-50-most-important-women-in-science. Läst 11 september 2022.