Öppna huvudmenyn

Människorättsförsvarare

person som ensam, eller tillsammans med andra, verkar för att främja mänskliga rättigheter

Människorättsförsvarare, eller människorättsaktivister, är människor som själva eller organiserat med andra agerar för att främja eller försvara mänskliga rättigheter.

En människorättsförsvarare är enligt FN:s definition vem som helst som står upp för sin övertygelse om alla människors fri- och rättigheter och gör en fredlig insats för dessa. Människorättsförsvararen behöver inte vara en typisk aktivist. Det kan vara en avlönad heltidsarbetare i en stor människorättsorganisation såväl som någon som gör sporadiska insatser på eget initiativ. Det kan också vara någon som agerar inom en offentlig eller privat verksamhet. Det kan alltså inbegripa flera olika former av insatser, beroende på vad man har möjlighet att göra där man är.[1][2]

Innehåll

MänniskorättsorganisationerRedigera

Det finns både mellanstatliga, statliga och icke-statliga, ideella organisationer som verkar för mänskliga rättigheter. Här nämns några av de större.

Mellanstatliga organisationerRedigera

Inom Förenta nationerna (FN) finns ett antal organisationer som verkar för mänskliga rättigheter, såsom:

Exempel på andra mellanstatliga samarbeten:

Icke-statliga, ideella organisationer (NGO)Redigera

Icke-statliga, ideella människorättsorganisationer står för en stor del av det praktiska arbetet på plats. De finns i flera former och storlekar, från de som verkar inom en sektor i det lokala samhället, till brett verkande, internationella organisationer såsom Amnesty International och Human Rights Watch.

Risker och skydd för människorättsförsvarareRedigera

Många människorättsförsvarare löper stor risk att drabbas av repressalier från makthavare. År 2016 rapporterades att 281 människorättsförsvarare dödats i minst 22 länder, utsatts för smutskastningskampanjer och arresteringar för sitt arbete i över 60 länder och utsatts för våld eller hot om våld i 94 länder.[4]

Det finns både mellanstatliga, statliga och icke-statliga organisationer inriktade på skyddet för människorättsförsvarare.

FN:s deklaration om människorättsförsvarareRedigera

FN:s generalförsamling antog 1998 resolution 53/144, som syftar till internationellt stöd och skydd för människorättsförsvarare. Deklarationen är i sig inte juridiskt bindande men utgör ett stöd för att sätta internationellt, politiskt tryck på regeringar, som alla är förpliktigade att skydda människorättsförsvarare.[5][6] I deklarationen förtydligas också för detta relevanta rättigheter och skyldigheter redan definierade i befintliga internationella konventioner som är juridiskt bindande.[5] Människorättsförsvarares stora betydelse för de mänskliga rättigheterna i världen betonas, liksom att alla människor har ett visst mått av ansvar för detta arbete.[5] Människorättsförsvarare är enligt deklarationen varje människa som utan våld verkar för skydd och främjande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.[1]

Mellanstatliga organisationer för skydd av människorättsförsvarareRedigera

Exempel:

  • FN:s råd för mänskliga rättigheter har en så kallad särskild rapportör för människorättsförsvarare.[7]
  • Europeiska unionen utarbetade riktlinjer om stöd till människorättsförsvarare 2004, med uppdatering 2008. Dessa frågor hanteras liksom andra människorättsfrågor av bland annat Arbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna och Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR).[3][7]
  • Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter, har också en särskild rapportör för människorättsförsvarare.
  • Inter-American Commission on Human Rights

Icke-statliga, ideella organisationer (NGO)Redigera

Det är en del av många människorättsorganisationers arbete, men det finns också de som specialiserat sig på just skydd av hotade människorättsförsvarare, såsom till exempel Front Line Defenders.[8]

PriserRedigera

Ett pris till en människorättsförsvarare innebär inte bara erkännande, uppmuntring och stöd för fortsatt arbete. Den ökade uppmärksamheten för den aktuella människorättsfrågan, och inte minst för pristagaren själv, kan ha en skyddande effekt för pristagaren. Ett av de stora priserna med detta uttalade syfte är Martin Ennals-priset (The Martin Ennals Award for Human Rights Defenders).[9]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Who is a defender OHCHR. Läst 2 juli 2017. Arkiverad 30 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Human rights defenders under threat – A shrinking space for civil society Amnesty International, 2017. Läst 3 juli 2017. Arkiverad 3 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] Människorättsförsvarare – EU:s stöd ’’EUR-Lex’’, Europeiska unionens råd, 2016. Läst 3 juli 2017. Arkiverad 3 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Världen: Människorättsförsvarare har aldrig varit så utsatta som idag Amnesty International, 16 maj 2017. Läst 3 juli 2017. Arkiverad 3 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b c] Declaration on Human Rights Defenders The Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights (OHCHR). Läst 2 juli 2017. Arkiverad 18 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Karl-Peter Fritzsche: Menschenrechte: Eine Einführung mit Dokumenten 3., aktualisierte und erweiterte Auflage. Verlag Ferdinand Schöningh, 2016. ISBN 9783825244873. Läst 15 uli 2017.
  7. ^ [a b] Säkerställande av skydd – Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Europeiska unionens råd. Läst 3 juli 2017. Arkiverad 3 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Who We Are – The Front Line Defenders Story Front Line Defenders. Läst 3 juli 2017. Arkiverad 9 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ What is the Martin Ennals Award? Martin Ennals Award. Läst 3 juli 2017.