Marañónduva[2] (Patagioenas oenops) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3] Den förekommer i Sydamerika i ett begränsat område utmed Marañónfloden.

Marañónduva
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläktePatagioenas
ArtMarañónduva
P. oenops
Vetenskapligt namn
§ Patagioenas oenops
AuktorSalvin, 1895
Utbredning
Synonymer
  • Maranjonduva

Utseende och läte

redigera

Marañónduvan är en medelstor (31–34 cm) duva i grått och rostrött. Huvudet är gråbrunt och undersidan purpurbrun, på strupen ljusare och på nedre delen av buken och undergumpen snarare grå. Ovansidan, inre vingtäckarna och skapularerna är kastanejbrunt purpurfärgade, medan resten av vingen är grå och vingpennorna sotfärgade. Övergumpen är också grå, övre stjärttäckarna mörkare och stjärten svartaktig. Näbben är blågrå med rött längst in. Liknande rostduvan är mer färglös, med mindre rostrött på vingen och grå stjärt. Lätet har inte beskrivits.[1]

Utbredning och systematik

redigera

Fågelns utbredningsområde är i norra Peru (subtropiska Marañóndalen) och angränsande södra Ecuador.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

redigera

Tidigare inkluderades arterna Patagioenas i Columba, men genetiska studier[4] visar att de amerikanska arterna utgör en egen klad, där Gamla världens arter står närmare släktet Streptopelia.

Status och hot

redigera

Marañónduvan har en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 2 500–10 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust och jakttryck. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad (NT).[1]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2022 Patagioenas oenops . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 1 oktober 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Johnson, K.P.; De Kort, S; Dinwoodey, K.; Mateman, A.C.; Ten Cate, C.; Lessells, C.M.; Clayton, D.H. (2001). ”A molecular phylogeny of the dove genera Streptopelia and Columba. Auk 118 (4): sid. 874–887. doi:10.1642/0004-8038(2001)118[0874:AMPOTD]2.0.CO;2. https://sora.unm.edu/sites/default/files/p00874-p00887.pdf. 

Externa länkar

redigera