Makedonska

sydöstslaviskt språk som talas i och omkring Nordmakedonien
Den här artikeln handlar om det moderna språket makedonska. För det slaviska fornspråket, se fornkyrkoslaviska. För det klassiska språket, se fornmakedonska.

Makedonska, eller makedoniska, (македонски, makedonski) är ett sydöstslaviskt språk talat i och omkring Nordmakedonien.[5]

makedonska
македонски
Utbredning av det makedonska språket. Mörkblått: majoritetsspråk.
Utbredning av det makedonska språket. Mörkblått: majoritetsspråk.
Talas iNordmakedonien Nordmakedonien
Albanien Albanien
Grekland Grekland
Bulgarien Bulgarien
Serbien Serbien
Kosovo Kosovo
RegionBalkan
Antal talarecirka 2 miljoner
Språkfamiljindoeuropeiskt
Officiell status
Officiellt språk iNordmakedonien Nordmakedonien
Albanien Albanien
Rumänien Rumänien[1]
Serbien Serbien[2][3]
Kosovo Kosovo[4]
Språkkoder
ISO 639‐1mk
ISO 639‐2mac (B)
mkd (T)
ISO 639‐3mkd
SILMKJ

Beskrivning

redigera

Makedonska är ett sydslaviskt språk. Makedonskan och bulgariskan, som är sydöstslaviska språk, har stora likheter i den grammatiska strukturen och är också lexikaliskt närbesläktade. Några av likheterna är bestämda artiklar, jämförelse med användning av prefix samt avsaknad av infinitiv och kasussystem.

 
Länder med ett betydande antal makedonsktalande.

Det makedonska skriftspråket bygger på kyrilliska, som kan spåras tillbaka ända till 860 e.Kr då fornkyrkoslaviskan utvecklades.

Grunden för det makedonska skriftspråket lades av Krste Misirkov 1903, då han publicerade en bok som beskrev grunderna i språket. Det dröjde dock till 1944 innan makedonskan erhöll status som officiellt skriftspråk. Under efterkrigstiden har det utvecklats till ett standardspråk, och grunden bygger på västliga dialekter i Nordmakedonien.

Det finns mycket spår av Osmanska riket i språket samt arabiska och persiska, med många turkiska och grekiska lånord som har överlevt till idag. Idag skapas många ord med engelska och italienska ord som förebild.

Fonologi

redigera

Konsonanter

redigera
Bilabial Labiodental Alveodental Postalveolar Palatal Velar
Nasal m ɲ
Klusil p | b t̪ | d̪ c | ɟ k | g
Frikativ f | v ʃ | ʒ x
Tremulant r
Lateral l
Approximant j

Källa:[6]

Vokaler

redigera
Främre Central Bakre
Sluten i u
Halvsluten e o
Mellanvokal ə
Öppen a

Källa:[6]

Se även

redigera

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera