Fornkyrkoslaviska, fornslaviska, fornmakedonska eller fornbulgariska[1][2][3][4] (ISO 639 alpha-3, chu) är det äldst kända slaviska skriftspråket och skrevs ursprungligen med det glagolitiska alfabetet. Det utvecklades på grundval av den sydslaviska makedonska dialekten i och omkring nuvarande Thessaloniki i Makedonien av missionärerna Kyrillos och Methodios800-talet men påverkades även av flera andra slaviska dialekter från de områden där de två missionärerna och deras lärjungar var verksamma. De använde det för att översätta Bibeln och andra texter från koine och för en del originalskrifter. Fornkyrkoslaviskan spelade en stor roll i de slaviska språkens historia och utvecklades till kyrkslaviska, som fortfarande används som liturgiskt språk av vissa slaviska ortodoxa kyrkor.

Fornkyrkoslaviska
Fornslaviska, fornmakedonska, fornbulgariska
ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ ⰧⰈⰟⰊⰍⰟ
словѣ́ньскъ ѩꙁꙑ́къ
slověnĭskŭ językŭ
RegionCentraleuropa
Östeuropa
Sydöstra Europa
SpråkfamiljIndoeuropeiska
Glagolitiska alfabetet,
Kyrilliska alfabetet
Språkkoder
ISO 639-1cu
ISO 639-2chu
ISO 639-3chu

Namnet på språket (ѩзъıкъ словѣньскъıи) är föremål för debatt, i synnerhet då det i bulgarisk och äldre tysk tradition (och här är att märka att flera bulgariska intellektuella inte erkänner den makedoniska nationen) benämns som fornbulgariska. Detta kontras från makedoniskt håll med argumentet att protobulgarerna som på 800-talet härskade över Makedonien inte var av indoeuropeiskt ursprung utan skall ha assimilerat språket från slavisktalande makedonier[5][6].

ReferenserRedigera

  1. ^ Betydelser av staromakedonski
  2. ^ R. E. Asher, J. M. Y. Simpson. The Encyclopedia of Language and Linguistics, pg. 429
  3. ^ Dmitrij Cizevskij. Comparative History of Slavic Literatures, pg. 26
  4. ^ Benjamin W. Fortson. Indo-European Language and Culture: An Introduction, pg. 374
  5. ^ Slavs, Bulgars and Magyars, MacroHistory Arkiverad 18 april 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Euroatlas år 800

Externa länkarRedigera