Wikipedia

Maestrale-klass

klass av jagare som byggdes för Regia Marina

Maestrale-klassen var en klass av jagare som byggdes för Regia Marina (den kungliga italienska flottan) och tjänstgjorde under andra världskriget.

Maestrale-klass
Allmänt
TypJagare
Operatörer Italiens flotta
FöreFolgore-klass
EfterOriani-klass
Byggda1931-1934
I tjänst1934-1965
Färdigställda4
Förlorade3
Tekniska data
Deplacement1 640-2 243 ton
Längd106,7 meter
Bredd10,15 meter
Djupgående3,31-4,3 meter
Framdrift
Kraftkälla3 x ångpannor
Huvudmaskin2 x växlade ångturbiner
Maskinstyrka44 000 shp (33 000 kW)
Prestanda
Hastighet32-33 knop (59-61 km/h)
Räckvidd2 600-2 800 nautiska mil (4 800-5 200 km)
Lastförmåga
Besättning7 officerare
166 sjömän
Beväpning
Huvudartilleri2 x dubbelmonterade 12 cm sjömålskanoner
Sekundärartilleri2 x enkelmonterade 12 cm lysgranatskastare
Luftvärnsartilleri2 x enkelmonterade 40 mm luftvärnskanoner
2 x dubbelmonterade 13,2 mm kulsprutor
Torpeder2 x trippelmonterade 53,3 cm torpedtuber
Ubåtsjaktvapen2-4 sjunkbombskastare
Minor56 x sjöminor

Design och beskrivning

redigera

Maestrale-klassen var en helt ny design som var avsedd att åtgärda stabilitetsproblemen hos den föregående Folgore-klassen.[1] De hade en total längd på 106,7 meter. Fartygen hade en bredd på 10,15 meter och ett medeldjupgående på 3,31 meter[2] och 4,3 meter vid full last.[1] Deras deplacement var 1 640 ton vid normal last och 2 243 ton vid full last.[3] Under krigstid hade de 190 officerare och sjömän.[4]

Maestrale-klassen drevs av två växlade Parsons-ångturbiner som var och en drev en propelleraxel med hjälp av ånga från tre ångpannor.[4] Turbinerna var konstruerade för att producera 44 000 hästkrafter (33 000 kW) och en hastighet på 32-33 knop (59-61 km/h) under drift, men de nådde hastigheter på 38-39 knop (70-72 km/h under vissa provseglingar. Fartygen hade tillräckligt med brännolja för att ge dem en räckvidd på 2 600–2 800 nautiska mil (4 800-5 200 km) vid en hastighet av 18 knop (33 km/h) och 690 nautiska mil (1 280 km) vid en hastighet av 33 knop (61 km/h).[1]

Deras huvudbatteri bestod av fyra 50-kalibriga 12 cm sjömålskanoner i två dubbelkanontorn, ett vardera för och akter om överbyggnaden.[3] Midskepps fanns ett par 15-kalibriga 12 cm-lysgranatskastare. Luftvärnet bestod av fyra 13,2-millimeters kulsprutor. De var utrustade med sex 53,3 cm torpedtuber i två trippelfästen midskepps. Även om fartygen inte var utrustade med sonar för ubåtsjakt var de försedda med ett par sjunkbombskastare.[1] Maestrale-klassen kunde bära 56 sjöminor.[3]

Skepp i klassen

redigera

Byggd av CT Riva Trigoso, färdigställdes den 2 september 1934.

Skadades av en mina den 9 januari 1943 och borrades i sank den 9 september 1943 under det italienska vapenstilleståndet medan hon reparerades i Genua.

Byggd av CNR Ancona, färdigställdes den 15 november 1934.

Hon överlevde kriget och tjänstgjorde i Marina Militare fram till 1964.

Byggd av CNR Ancona, kölsträckt den 29 september 1931, sjösatt 4 juli 1934, färdigställdes den 23 november 1934.

Sänktes den 9 november 1941 av den brittiska ubåten Upholder.

Byggd av CT Riva Trigoso, färdigställd den 21 oktober 1934.

Sjönk i en storm efter det andra slaget om Sirte den 23 mars 1942, med endast två överlevande ur besättningen.

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d] Brescia, p. 121
  2. ^ Whitley, p. 168
  3. ^ [a b c] Fraccaroli, p. 55
  4. ^ [a b] Roberts, p. 300

Tryckta källor

redigera
  • Brescia, Maurizio (2012). Mussolini's Navy: A Reference Guide to the Regina Marina 1930–45. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 978-1-59114-544-8 
  • Campbell, John. Naval Weapons of World War Two. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 0-87021-459-4 
  • Fraccaroli, Aldo. Italian Warships of World War II. Shepperton, UK: Ian Allan. ISBN 0-7110-0002-6 
  • Roberts, John (1980). Conway's All the World's Fighting Ships 1922–1946. New York: Mayflower Books. ISBN 0-8317-0303-2 
  • Rohwer, Jürgen (2005). Chronology of the War at Sea 1939–1945: The Naval History of World War Two. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-59114-119-2 
  • Smigielski, Adam (1995). Conway's All the World's Fighting Ships 1947-1995. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-55750-132-7 
  • Whitley, M. J. (1988). Destroyers of World War 2: An International Encyclopedia. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-85409-521-8 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Maestrale-klass&oldid=53613830”